Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet ochkognitiva förmågor hos studenter. Tidigare forskning visar främst att det är arbetsminnetoch exekutiva förmågor som förbättras genom fysisk aktivitet. Enligt Chang,Huang, Chen, Hung(2013)är en stor del av forskningen kring arbetsminnet gjort på äldre individer och visar förbättringargenom fysisk aktivitet. Vidare visar forskning ett samband hos barn mellan fysisk aktivitet och kognition då forskare sett att exekutiva förmågor förbättrats (Chaddock‐Heyman, Hillman, Cohen, & Kramer,2014). Författarnatill föreliggande studie använde sig av experiment då det är en vanlig metod som används inom liknande studier. 30 deltagare(19 kvinnor och 11 män) valde att genomföra experimentet som baserades på trekognitiva tester:Stroop, Digit span forward och Digitspan backward.IPAQ(International Physical Activity Questionnaire) användes för att undersöka deltagarnas aktivitetsvanor. Få signifikanta samband hittadesi resultatetoch kan till stor del i studien bero på en lågpower (få antal deltagare). Vissa värden(beroende på effekternas styrka) diskuteras vidare i diskussionen. Det hittades dock signifikanta samband mellan arbetsminnetochantal minuter måttligt ansträngande träning, mycket ansträngande träning, promenad samtstillasittande. Samband hittades även mellan korttidsminnet och antal minuter måttligt ansträngande träning ochpromenad samtantal dagar med konditionsträning.Avslutningsvis redovisas även förslag till framtida forskning, diskussion kring metod samt implikationer

The purpose with the study is to provide a basis for an implementable, improved returns management process. This will help to obtain an empirical result for Lager 157 and to fill any scientific knowledge gap. The study has been divided into two research questions that are of a hierarchical nature. The authors first want to map the return process in order to then make suggestions for improvements using collected data along with collected theory. Method – A single case study has been conducted because the authors are studying a process and want a more in-depth knowledge. The study is carried out on Lager 157, who is active in fashion retailing and has a pronounced strategy for omnichannels, where they use both stores and e-commerce. Because the study only is made on one company, the external validity will be low. But the authors will compare collected theory with the empirics, which will increase the external validity. The literature has been collected through different sources, such as; databases, snowballing and recommendations from teachers and fellow students. The methods for collecting data has been; interviews, observations and document studies. Triangulation of data has ensured that the collected data is correct. Findings – The authors have, together with data and theory, provided a basis on how the study company could improve their returns management. The basis stated is that a web-based return registration should be implemented early in the process but also that the stores should use the same ERP as they do in the e-commerce department. These suggestions are based on that the study company should highlight activities such as gatekeeping and return avoidance, which leads to an improved returns management. Because of these changes, the company can increase their process speed but also improve their process integration and take a step towards fully integrated omni channels. Implications –The study has provided with both empirical and scientific implications. The study company has, from the results, got an overview of their returns management but also been provided with suggestions that can lead to an improved returns management in the future. In the results, the study company can also see which effects these suggestions could have and see how the new returns management could look like compared to have it looked before. During the literature study, the authors found that research connected to omni channels and the focused area were missing. Based on this the authors have created a model which illustrates what the companies should prioritize. Because the study only is made on one single company, the authors thinks that there is room for further research where the model could be evaluated and evolved to fit a greater number of companies. Limitations – Because of a time limit of the study, a single case study was considered to be of high relevance. It gave the authors the opportunity to use different methods to collect data in order to strengthen the results obtained. The external validity would have been higher if an multi case study would have been conducted with a quantitative approach. The interviews where following a semi-structured structure because the authors wanted to gather a large amount of information and leave space for follow-up questions. The observations were unstructured in order to make sure that the observation object where acting naturally. On the other hand, a structured observation would have shown differences and deviations in the activities. The document studies were only used to find out which type of data that the study company did collect. This could have been more extensive in a quantitative focus on the study. / Syfte – Syftet med studien är att ta fram underlag för en implementerbar, förbättrad returprocess. Detta skall bidra till att få fram ett empiriskt resultat åt Lager 157 samt att fylla igen eventuella vetenskapliga kunskapsgap. Studien har delats in i två forskningsfrågor av en hierarkisk karaktär. Författarna vill först kartlägga returprocessen för att i sedan ta fram underlag för förbättringar med hjälp av insamlade data tillsammans med insamlad teori. Metod – En enfallsstudie har genomförts då författarna ämnar studera en process och vill ha en mer djupgående kunskap. Studien är genomförd på Lager 157 som är verksamma inom mode och har en uttalad strategi för omnihandel, där de använder sig av både butiker och e-handel. Då studien enbart är genomförd på ett fallföretag så kommer den externa validiteten vara låg. Däremot ämnar författarna jämföra insamlad teori med empirin, vilket stärker den externa validiteten. Författarna har samlat in litteratur genom olika tillvägagångssätt, såsom; databassökningar, snöbollsmetoden samt rekommendationer ifrån handledare och medstudenter. De metoder som har använts för att samla in data är; intervjuer, observationer och dokumentstudier. Triangulering av data har säkerställt att den insamlade data är korrekt. Resultat – Tillsammans med insamlade data och teori har författarna tagit fram underlag för hur fallföretaget skulle kunna förbättra sin process. Det underlag som tagits fram är dels att en webbaserad returregistrering bör implementeras tidigt i flödet samt att butikerna och e- handeln bör använda sig av samma affärssystem. Detta underlag har sin grund i att fallföretaget bör lyfta fram aktiviteter så som gatekeeping och return avoidance, vilket leder till en förbättrad returprocess. Effekterna anses bidra till att fallföretaget kan öka sin bearbetningshastighet men också förhöja sin processintegration och ta ett steg mot en fullt integrerad omnihandel. Implikationer – Studien har både tagit fram empiriska och vetenskapliga implikationer. Dels har fallföretaget utifrån studiens resultat fått en överblick i hur returprocessen ser ut men också fått ett underlag med åtgärdsförslag som kan leda till en förbättrad returprocess i framtiden. I studiens resultat kan fallföretaget se vilka effekter detta kan mynna ut i men också hur det nya flödet skulle komma att se ut i de båda kanalerna. Då forskning inom omnihandel kopplat till det studerade området ansågs saknas så har författarna tagit fram en modell som illustrerar vad företag bör prioritera. På grund av att studien enbart är genomförd på ett företag anser forskarna att det finns ett tillfälle för vidare forskning, där modellen kan utvärderas och utvecklas för att passa ett större antal företag. Begränsningar – Då författarna har en tidsbegränsning kopplat till arbetet ansåg författarna att en enfallstudie var av högst relevans. Detta gav även möjligheten för författarna att ta användning av olika datainsamlingstekniker för att stärka de resultat som tagits fram. Om en flerfallstudie hade genomförts med mer kvantitativ datainsamling hade det gett en mer överblickande bild, vilket skulle kunna stärka den externa validiteten. De intervjuer som genomfördes följde en semistrukturerad struktur då författarna ämnade att samla in en stor mängd information och där utrymme fanns för följdfrågor. De observationer som genomfördes var ostrukturerade för att säkerställa att observationsobjekten betedde sig naturligt. Däremot hade en strukturerad observation visat på skillnader och avvikelser i aktiviteterna. Dokumentstudierna användes enbart för att säkerställa vilken typ av data som samlades in i dagsläget och kunde ha varit mer omfattande vid en kvantitativ inriktning på studien.

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i grundläggande kognitiva förmågor mellan högpresterande idrottare och amatörer. I denna kvantitativa tvärsnittsstudie samlades datan in från deltagare som rekryterades från ett idrottsgymnasium, en elitklubb och ett antal från personliga kontakter via ett bekvämlighetsurval. 39 deltagare deltog i studien i åldrarna 15-39, 21 högpresterande idrottare (M= 20.48, SD= 5.77) och 18 amatörer (M= 19.44, SD= 4.79). De grundläggande kognitiva förmågorna mättes med fyra kognitiva test: Trail Making Test, The Sustained Attention to Response Task, The Semantic And Phonemic Fluency Test och Digit Symbol Substitution Test. Dessa valdes ut för att mäta uppmärksamhet, bearbetningshastighet och exekutiva funktioner. Resultatet visade en statistisk signifikant skillnad mellan högpresterande idrottare och amatörer i den grundläggande kognitiva förmågan bearbetningshastighet där gruppen av högpresterande idrottare nådde högre värden i mätningarna. Inga signifikanta skillnader uppdagades i de grundläggande kognitiva förmågorna uppmärksamhet och exekutiva funktioner. Studiens resultat indikerar på att framtida forskning bör ta hänsyn till typ av idrott hos atleten i en urvalsprocess för en tydligare jämförelse. Frågan kring skillnader i grundläggande kognitiva förmågor är mer komplex än en uppdelning mellan högpresterande idrottare och amatörer. / The purpose of this study was to investigate possible differences in basic cognitive ability between high-performing and amateur athletes. In this quantitative cross-sectional study the data was collected from participants that were recruited from a highschool, an elite club and through personal contacts. 39 Participants participated in the study ages 15-39, 21 high-performing athletes (M= 20.48, SD= 5.77) and 18 amateur athletes (M=19.44, SD= 4.79). The basic cognitive abilities were measured with four tests: Trail Making Test, The Sustained Attention to Response Task, The Semantic And Phonemic Fluency Test and Digit Symbol Substitution Test. These were selected to measure attention, processing speed, and executive functions. The results showed a statistically significant difference between high-performing athletes and amateur athletes in the basic cognitive ability processing speed where the high-performing athletes showed a higher processing speed than amateur athletes. No significant differences were detected in the basic cognitive abilities of attention and executive functions. The results of the study indicate that future research should take into consideration the type of sport the athlete is involved in for a selection process with a clearer comparison. The differences in basic cognitive abilities is more complex than the comparison between high-performing and amateur athletes.

Syftet med studien var att undersöka om regelbunden fysisk aktivitet respektive kognitiv aktivitet hade samband med kognitiva funktioner i åldersgruppen 65+. Mer specifikt har sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet i termer av total träningsmängd, träningsintensitet (mycket/måttligt ansträngande och promenader) samt total tid stillasittande och de kognitiva funktionerna; exekutiva funktioner, bearbetningshastighet och analytiskt tänkande studerats. 28 individer i åldrarna 65–85 (M = 75.52, SD = 5.15) deltog i studien, varav 14 var kvinnor och 14 var män. Deltagarna rekryterades på lokala gym samt öppna mötesplatser och besvarade ett frågeformulär med bakgrundsfrågor (kön, ålder, utbildningsnivå), deras fysiska aktivitetsvanor (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) samt kognitionsvanor (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). Efter att ha besvarat frågorna genomförde deltagarna kognitiva test som mäter tre olika kognitiva funktioner; exekutiv funktion (via Trail Making Test B, TMT B), bearbetningshastighet (via Trail Making Test A, TMT A, samt Symbol Digit Modalities Test, SDMT) och analytiskt tänkande (via Cognitive Reflection Test, CRT). Modell 2 med prediktorerna total fysisk aktivitet och kognitiv aktivitet var signifikant och förklarade 36% av variansen i TMT A. Modell 3 med prediktorn mycket ansträngande fysisk aktivitet var signifikant och förklarade 11% av variansen i CRT rätt. Modell 7 med prediktorerna mycket ansträngande fysisk aktivitet, måttligt ansträngande fysisk aktivitet och promenader var signifikant och förklarade 25% av variansen i CRT rätt. Positivt signifikanta samband hittades för kognitiv aktivitet och bearbetningshastighet, samt för promenader och analytiskt tänkande. Negativt signifikant samband hittades mellan mycket ansträngande fysisk aktivitet och analytiskt tänkande. Inga signifikanta resultat hittades för de exekutiva funktionerna. Resultaten från föreliggande studie tyder på att en högre grad av kognitiv aktivitet är relaterat till bättre bearbetningshastighet, mer promenader är relaterat till bättre förmåga till analytiskt tänkande, samt att en högre grad av mycket ansträngande fysisk aktivitet är relaterat till sämre förmåga till analytiskt tänkande. / The purpose of the study was to examine the association between regular physical and cognitive activity and cognitive functioning in an older population. More specifically the association between regular physical activity in terms of total amount of exercise, exercise intensity (vigorous / moderate strenuous and walks), plus total amount of time spent sitting during a day and the cognitive functions; executive function, processing speed and analytical thinking. Twenty-eight participants between 65-85 years of age (MD = 75.52, SD = 5.15) partook in the present study, of which 14 were women and 14 were men. The participants were recruited at local gyms and public meeting places and answered a questionnaire including background questions (gender, age, educational level), their physical activity habits (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) and cognitive activity habits (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). After answering the questions, the participants performed cognitive tests to measure the three cognitive functions; executive function (through Trail Making Test B, TMT B), processing speed (through Trail Making Test A, TMT A, and Symbol Digit Modalities Test, SDMT) and analytical thinking (through Cognitive Reflection Test, CRT). Model 2 with the predictors' total physical activity and cognitive activity was significant and explained 36% of the variance in TMT A. Model 3 with the predictor vigorous strenuous physical activity was significant and explained 11% of the variance in CRT Correct. Model 7 with the predictors' vigorous strenuous physical activity, moderate strenuous physical activity and walks was significant and explained 25% of the variance in CRT Correct. Positive significant associations were found between cognitive activity and processing speed, as well as between walks and analytical thinking. Finally negative significant associations between vigorous strenuous activity and analytical thinking was found. No significant results were found for executive functions in the present study. The results from the current study suggests that higher degrees of cognitive activity is related to better processing speed, more walks are related to better analytical thinking, and that a higher degree of vigorous physical activity is related to poorer ability of analytical thinking.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka om det finns något samband mellanfysisk aktivitet och kognitiv aktivitet kopplat till den kognitiva förmågan i åldersgruppen 65+.Det har studerats om det finns något samband mellan olika mängd på fysisk aktivitet (mycketansträngande, måttligt ansträngande, promenader) samt stillasittande och den kognitivaförmågan (exekutiva funktioner, analytiskt tänkande, bearbetningshastighet). Totalt deltog 30personer, varav 63% kvinnor, i åldrarna 65 till 84 år (M = 73,93, SD = 5.85) som rekryteradesvia offentliga mötesplatser för åldersgruppen samt via personliga kontakter. Deltagarnabesvarade frågeformulär med bakgrundsfrågor (kön, ålder, utbildningsnivå) samt ettsjälvskattningsformulär om fysiska aktivitetsvanor (International Physical ActivitiesQuestionnaire, IPAQ) och ett självskattningsformulär om kognitiva aktivitetsvanor (FloridaCognitive Activities Scale, FCAS). Efter detta fick deltagarna genomföra de fyrakognitionstesterna; Trail Making Test A (TMT A), Symbol Digit Modalities Test (SDMT)som mäter bearbetningshastigheten, Trail Making Test B (TMT B) som mäter exekutivfunktion samt Cognitive Reflection Test (CRT) som mäter analytiskt tänkande.Resultatet visade på signifikant samband mellan ålder och bearbetningshastighet samtexekutiv funktion. Signifikant samband fanns även mellan kognitiv aktivitet ochbearbetningshastighet samt exekutiv funktion. Signifikant samband kunde även identifierasmellan promenader och analytiskt tänkande. Inga signifikanta resultat kunde hittas förresterande variabler och kognitiv förmåga.Resultatet från aktuell studie tyder på att högre grad av kognitiv aktivitet har ettsamband med bearbetningshastighet och exekutiva funktioner. Resultatet visar även attpromenader är relaterat till analytiskt tänkande. Ålder visade sig signifikant ha ett sambandmed bearbetningshastighet och exekutiva funktioner. / The purpose of the current study was to investigate whether there is any relationshipbetween physical activity and cognitive activity linked to cognitive ability in the age group65+. The study investigated whether there is any relationship between different amounts ofphysical activity (very strenuous, moderately strenuous, walking) as well as sedentary timeand cognitive ability (executive functions, analytical thinking, processing speed). A total of 30people participated, of which 63% were women, aged between 65 to 84 years (M = 73.93, SD= 5.85), who were recruited via public meeting places for the age group as well as viapersonal contacts. The participants answered questionnaires with background questions(gender, age, level of education) as well as a self-assessment questionnaire on physicalactivity habits (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) and a self-assessmentquestionnaire on cognitive activity habits (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). Afterthis, the participants had to complete the four cognitive tests; Trail Making Test A (TMT A),Symbol Digit Modalities Test (SDMT) which measures processing speed, Trail Making TestB (TMT B) which measures executive function and the Cognitive Reflection Test (CRT)which measures analytical thinking.The results showed a significant relationship between age and processing speed aswell as executive function. There was also a significant relationship between cognitiveactivity and processing speed as well as executive function. A significant relationship couldalso be identified between walking and analytical thinking. No significant results could befound for the remaining variables and cognitive ability.The results from the current study indicate that a higher degree of cognitive activityhas a relationship with processing speed and executive functions. The result also shows thatwalking is related to analytical thinking. Age was found to be significantly related toprocessing speed and executive functions.