Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet ochkognitiva förmågor hos studenter. Tidigare forskning visar främst att det är arbetsminnetoch exekutiva förmågor som förbättras genom fysisk aktivitet. Enligt Chang,Huang, Chen, Hung(2013)är en stor del av forskningen kring arbetsminnet gjort på äldre individer och visar förbättringargenom fysisk aktivitet. Vidare visar forskning ett samband hos barn mellan fysisk aktivitet och kognition då forskare sett att exekutiva förmågor förbättrats (Chaddock‐Heyman, Hillman, Cohen, & Kramer,2014). Författarnatill föreliggande studie använde sig av experiment då det är en vanlig metod som används inom liknande studier. 30 deltagare(19 kvinnor och 11 män) valde att genomföra experimentet som baserades på trekognitiva tester:Stroop, Digit span forward och Digitspan backward.IPAQ(International Physical Activity Questionnaire) användes för att undersöka deltagarnas aktivitetsvanor. Få signifikanta samband hittadesi resultatetoch kan till stor del i studien bero på en lågpower (få antal deltagare). Vissa värden(beroende på effekternas styrka) diskuteras vidare i diskussionen. Det hittades dock signifikanta samband mellan arbetsminnetochantal minuter måttligt ansträngande träning, mycket ansträngande träning, promenad samtstillasittande. Samband hittades även mellan korttidsminnet och antal minuter måttligt ansträngande träning ochpromenad samtantal dagar med konditionsträning.Avslutningsvis redovisas även förslag till framtida forskning, diskussion kring metod samt implikationer

De exekutiva förmågorna möjliggör avancerade kognitiva processer. Prokrastination är vår benägenhet att fördröja en planerad handling trots att fördröjningen förvärrar situationen. Denna uppsats har utforskat om det finns ett konceptuellt samband mellan konstrukten. Orsaken till prokrastinaton tros hänga samman med bristande självreglering som är sammanlänkat med de exekutiva förmågorna. Det finns ett glapp mellan intentionen och handlandet hos de som prokrastinerar. Impulsivitet tycks ligga bakom denna skillnad. Prokrastinerande individer väljer det njutningsfulla i stunden framför långsiktiga fördelar. Indikationer tyder på att de hämmande mekanismerna inom de exekutiva förmågorna inverkar i reglerandet av impulsiviteten. Individer med högre förmåga att hämma impulser är bättre på att följa sina intentioner. Direkta studier mellan de exekutiva förmågorna och prokrastination behövs för att stärka kausala samband.

Vi är två yrkesverksamma pedagoger som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning. I vårt arbete har frågor kring lärmiljöns förmåga att möta eleverna legat oss varmt om hjärtat. Utbildningen till speciallärare fördjupade våra funderingar och gav oss anledning att belysa hur lärare och specialpedagoger arbetar för att främja elevers exekutiva förmågor. För att genomföra studien mötte vi 11 informanter i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Datainsamlingen analyserades och diskuterades utifrån det teoretiska begreppet KASAM - känsla av sammanhang. Vår insamlade data visar samband mellan att medvetet stödja, avlasta och träna exekutiva förmågor och att nå elevernas utvecklingspotential. Studien ger oss anledning att efterlysa ett kartläggningsmaterial där sambanden mellan lärmiljöns utformning och elevens exekutiva förmågor står i centrum. Vår studie skapade frågan: Kan skolans värld vinna på forskning kring hur stöd för avlastning och träning av exekutiva förmågor påverkar inlärningen hos elever med inlärningssvårigheter?

Syftet med studien är att belysa hur anpassningar i lärmiljön kan främja språkutvecklingen förelever i svårigheter med de exekutiva förmågorna. Studien utgår från ett specialpedagogisktperspektiv med stöd utifrån Antonovskys salutogena teori Känsla Av SAMmanhang (förkortatKASAM) som utgår från begreppen: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Genom attgöra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer kan en djupare förståelse för vilkaanpassningar och former av särskilt stöd de intervjuade personerna känner till och hur deanvänds i praktiken erhållas. De intervjuade personerna består av en barnskötare, engrundskollärare år 1-3, en biträdande rektor, en speciallärare med inriktning tal- ochspråkstörning, en resursassistent/barnskötare med inriktning barn med behov av särskilt stödsamt en grundskollärare med fritidspedagogexamen i grunden. Förskolan som ingår i studienär en renodlad 5-års avdelning. Samtliga 6 informanter arbetar på ett mångkulturellt område såatt arbeta språkutvecklande ses som en självklarhet. Resultatet av studien visar att tidigt stöd,goda relationer och en anpassad lärmiljö är nyckelfaktorer för att främja elevers språkutvecklingoch kompensera svårigheterna med de exekutiva förmågorna. Intervjuerna visar också på attkartläggningsarbetet är ett bra verktyg för tidig upptäckt och därmed anpassat stöd. Äveninformanternas medvetenhet om lärmiljöns betydelse för språkutvecklingen liksom att tahänsyn till elevens kognitiva nivå för att arbeta därifrån och samtidigt utveckla sitt språk sessom avgörande faktorer.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur några lärare, speciallärare och specialpedagoger organiserar läsförståelseundervisning för elever med autismspektrumtillstånd för att identifiera framgångsfaktorer. Studien har utgått från forskningsfrågorna: 1.  Hur kan läsförståelseundervisning organiseras för att barn med AST i åldrarna 6-10 år ska få tillgång till en gynnsam undervisning och utveckla sin läsförståelse?  2. Hur kan grundlärare samverka med speciallärare och specialpedagoger på svenska grundskolor för att erbjuda elever med AST i åldrarna 6-10 år en gynnsam läsförståelseundervisning?  Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med 2 specialpedagoger, 2 speciallärare och 2 klasslärare på grundskolor i södra Sverige. Intentionen är att bidra med kunskaper kring framgångsfaktorer som framkommit i lärares och speciallärares/specialpedagogers berättelser. Materialet analyserades utifrån en tematisk analys. Analysen har en deduktiv ansats och utgick från ett sociokulturellt perspektiv där lärande sker genom samspel och kommunikation med andra. Resultatet visar att samtliga lärare belyser vikten av att vara tydlig och explicit i sin undervisning för att hantera utmaningar med de exekutiva förmågorna. Resultatet visar även att flera respondenter beskriver samlärandet som en gynnsam metod för att hantera svårigheter med att koppla läsningen till egna erfarenheter, där eleverna kan lära av varandra och ta del av varandras erfarenheter. Vikten av en god samverkan mellan klasslärare, specialpedagog och speciallärare framkommer även av studiens resultat. / Abstract The purpose of this study is to examine how some teachers, special teachers and special educators organize their teaching regarding reading comprehension for students with Autism spectrum disorder in order to identify success factors. The study is based on the following research questions:  1. How do we organize reading comprehension teaching for students with ASD aged 6-10 in order to generate the most favourable conditions to develop their reading comprehension? 2. How can the collaboration between teachers, special teachers and special educators look like at Swedish schools in order to offer students with ASD aged 6-10 a favourable teaching in reading comprehension? The study has a qualitative approach with semi-structured interviews with 2 special educators, 2 special teachers and 2 teachers at elementary schools in the south part of Sweden. The intention is to contribute with knowledge of success factors which the respondents have pointed out in their answers. Thematic analysis was used during analyzing the data. The analysis has a deductive approach and is based on a sociocultural perspective in which learning takes place through interaction and communication with others. The results showed that all teachers described the importance of being explicit in their teaching in order to handle challenges with the executive abilities. Another similarity was that several respondents described co-learning as a beneficial method for dealing with difficulties in connecting the reading to their own experiences, in which students can learn from each other and take part in each other’s experiences. Moreover, the result also indicated the importance of a well-functioning collaboration between teachers and teachers with special pedagogical knowledge.