<p>Detta är en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhållandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmågor samt detta förhållandes inverkan på prestation. Studien är baserad på övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformuläret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelåg mellan resultat på kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk Ångestbenägenhet, Psykisk Ångestbenägenhet, Stresskänslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk ångestbenägenhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III. Signifikanta negativa korrelationer förelåg vidare mellan en genom komponentanalys erhållen Neuroticism-faktor och resultat på WAIS-III. Jämförda med tidigare forskningsresultat är flera här redovisade korrelationer anmärkningsvärt starka. Som en bland flera tänkbara förklaringar till detta diskuteras möjligheten av stärkt ekologisk validitet vid testning under informella omständigheter. Vidare diskuteras bl a möjliga kopplingar mellan Somatisk ångestbenägenhet och alexitymi respektive verbal rigiditet samt mellan Bitterhet och flytande intelligens respektive exekutiva funktioner.</p>

De problem som relaterar till navigering i komplexa miljöer kan alla på ett eller annat sättknytas till den information som finns tillgänglig i miljön. Den information som finns i komplexa miljöer måste vara anpassad till många olika behov vilket innebär att mängden information ofta blir stor. Detta ställer höga krav på människans kognitiva förmågor vilket innebär att det ofta går åt mycket tid och energi för att lösa problem som relaterar till navigering. För att komma till rätta med dessa problem är det nödvändigt att information utformas och presenteras på ett sätt som tar hänsyn till människans kognition och dess begränsningar. Detta examensarbete kommer presentera ett antal riktlinjer som är tänkta att användas för att utforma information rörande navigering i komplexa miljöer. Dessa riktlinjer är anpassade till den specifika kontext som råder på Danderyds sjukhus och bygger på teorier som relaterar till människans kognitiva förmågor och begreppet wayfinding som kommer ha en central betydelse i detta arbete.

Detta är en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhållandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmågor samt detta förhållandes inverkan på prestation. Studien är baserad på övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformuläret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelåg mellan resultat på kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk Ångestbenägenhet, Psykisk Ångestbenägenhet, Stresskänslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk ångestbenägenhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III. Signifikanta negativa korrelationer förelåg vidare mellan en genom komponentanalys erhållen Neuroticism-faktor och resultat på WAIS-III. Jämförda med tidigare forskningsresultat är flera här redovisade korrelationer anmärkningsvärt starka. Som en bland flera tänkbara förklaringar till detta diskuteras möjligheten av stärkt ekologisk validitet vid testning under informella omständigheter. Vidare diskuteras bl a möjliga kopplingar mellan Somatisk ångestbenägenhet och alexitymi respektive verbal rigiditet samt mellan Bitterhet och flytande intelligens respektive exekutiva funktioner.

Denna uppsats undersöker vad specialpedagoger vid rehab- och habilitering upplever att elever, som har varaktig kognitiv funktionsnedsättning efter behandling av hjärntumör, behöver för stöd i sin skolgång. I studien söks svaret på vilka utmaningar eleverna står inför efter sjukdom och behandling samt vilka anpassningar, metoder och strategier som eleverna kan behöva. Studien har inspirerats av innehållsanalys som vetenskaplig metod och resultatet bygger på intervjuer med åtta informanter. Analysen av datamaterialet resulterade i ett övergripande tema Elevens främlingskap till sig själv och strategier för nyorientering och tre kategorier Identitet- en utmaning, Samverkan vid anpassningar samt Råd till pedagoger.Resultatet visar att eleverna har en spretig kunskapsprofil med ojämna kognitiva förmågor och att svårigheter blir synliga då kraven ökar. Många elever upplevs känna ett främlingskap till sig själv vilket påverkar hur stödet tas emot i skolan. Informanterna upplever att skolan spelar en mycket viktig roll i elevens rehabilitering. Samverkan med andra professionella inom vården och skolan samt hemmet sågs som viktiga arenor för att säkra upp elevens behov. Resultatet visar att den viktigaste framgångsfaktorn är att eleven får en pedagogisk resurs som coachar eleven framåt i lärandet.

Syftet med studiens två undersökningar, var att kring läsförståelsearbete och autism synliggöra både vad några lärare säger och vad aktuell interventionsforskning (2015 -) påvisar utifrån olika perspektiv, samt även jämföra dessa delar. Läsning vilar på flera grunder, språkliga, metaspråkliga och metakognitiva förmågor samt textens medium och hur den framställs. Förståelse söktes i ett sociokulturellt perspektiv för hur kunskap uppkommer och förs vidare. Strävan var att synliggöra stödstrukturer som gynnar läsförståelseutveckling för elever med ASD (diagnos inom autismspektrum). Skriftliga lärarintervjuer, med semistrukturerade öppna frågor, genomfördes för att nå och få svar från fler personer än vad som var möjligt vid muntlig intervju. I den systematiska litteraturstudien söktes i databaser utifrån: autis*, AND read* AND comprehension AND intervention samt autis*, AND read* AND literacy AND intervention. Elevers begåvningsnivå inom normalvariationen, ålder eller interventionernas texttyper har ej fokuserats. Främst har gemensamma nämnare mellan studierna eftersökts samt metoder forskning påvisar effektivt och som lärarna ej påtalar att de använder i sin undervisning. Resultatet synliggör likheter och skillnader. Lärare använder forskningsbaserade element i undervisning, som strategiundervisning eller explicit undervisning med fokus på ökat ordförråd, förförståelse, att kunna svara på frågor på olika nivåer samt göra inferenser. ”Modellering” används och lärare nyttjar elevintressen för ökad elevmotivation. Lärarna lyfter ofta nyttan av att använda bilder som stöd i arbete med texter men få nämner användning av grafiska organisatörer. Andra stödstrukturer som gett goda resultat och som lärarna inte nämner är: arbete med anaforiska relationer (pronomen; t.ex. han, hon, den/det och adverb där, dit, då som syftar tillbaka på något tidigare nämnt), kausala samband samt arbete med att utveckla elevers kognitiva förmågor. Områden som lärarna sällan nämner är sammanfattning och återberättande. Forskning har där visat att läsförståelseinterventioner inte alltid ger lika god effekt på återberättande som på läsförståelse i sig. Det kan tyda på att andra angreppssätt behövs för utvecklande av dessa förmågor. Interventionerna i systematiska litteraturstudien utfördes i liten grupp eller en-till-en. Det innebär att svar ej ges på hur läsförståelsearbete bör genomföras med elever med ASD inkluderade i stor klass, men det som hjälper elever med autism bör även gagna andra elever i behov av tydliggörande pedagogik.

Detta arbete presenterar en studie som behandlar energiomvandlingar i kursen Kemi 1 i gymnasieskolan, där kemiska modeller i läroböcker har analyserats utifrån komplexitetsnivå. En modell som i detalj redogör för viktiga begrepp, samt sätter in dem i ett större sammanhang har högre komplexitet än andra förenklade modeller. Arbetet syftar till att ge inblick i vilka komplexitetsnivåer kemiska modeller har, samt i vilken grad modellerna öppnar upp möjligheter för elever att utveckla högre kognitiva förmågor. Detta har undersökts genom en kvalitativ textanalys av fyra läroböcker i kemi för gymnasiet, med hjälp av analysverktyget ”Komplexitetsnivåer i Naturvetenskapliga Modeller” (KNM), som byggs upp av teorierna bakom Modellen för hierarkisk komplexitet i kemi (MHC-C), Blooms taxonomi för lärandemål och Shavelsons ramverk. Resultatet visar att komplexitetsnivån varierar både inom och mellan läroböcker, vilket belyser lärarens viktiga roll vid planering av undervisning och val av läromedel. En slutsats som kan dras av analysresultatet är att komplexitetsnivån i modellerna är av betydelse för vilken möjlighet elever har att uppnå högre kognitiva förmågor.

Det finns många åsikter kring att barns och ungas finmotoriska förmågor i grundskolorna är lidande, något som påverkar resultaten på slöjd och hämmar de kreativa processerna. Syftet med detta arbete är att undersöka lärare i mellan- och högstadiet ser på de kreativa processerna i de olika ämnena och hur dessa gestaltas. Detta för att titta närmare på möjligheterna att kunna arbeta ämnesövergripande och därigenom optimera träningen av finmotoriken och optimera slöjdens arbetsprocesser. Nyare hjärnforskning berättar om hur handens praktiska arbete är kopplat till kognitiva processer, man kan genom slöjdens praktiska arbete gynna språkutvecklingen hos eleverna. Många lärare uttrycker en oro för elevernas förmåga att skriva för hand, samtidigt som digitaliseringen i skolan rusar fram. Studien är genomförd som fokusgruppsdiskussion med fem lärare från fem olika skolor i Skåne och en helhetsbild av de kreativa processerna i mellan- och högstadiet har diskuterats. Alla lärarna undervisar i de olika ämnena i grundskolan förutom slöjd (se tabell 1, s. 13). Slutsatser dras att gynnande för de kreativa processerna är omväxling i den fysiska lärmiljön, samt ett tillåtande klimat i det sociala rummet. Relationen mellan lärare och elever samt eleverna emellan är en viktig del av att elever vågar gå utanför ramarna och använda sin fantasi och tänka kreativt. I diskussionen tas det upp hur olika arbetssätt skulle kunna se ut, samt fördelar och nackdelar vid olika lärmiljö. Framtida forskning behöver titta närmare på det sociala rummet utanför klassrummet och hitta sätt att skapa en mer flexibel vardag för eleverna, där elevinflytandet tar större del för att öka relevansen i skolan.

Forskning visar på att barn och ungdomar rör sig väldigt lite på idrottslektioner vilket, utöver fysiologiska aspekter, påverkar kognitiva förmågor och arbetsminne. I relation till detta är det viktigt att utveckla skolans undervisning och effektivisera idrottsämnet. Kognitiva förmågor och arbetsminne är viktiga funktioner i våra hjärnor. Vår förmåga att kunna rikta vår uppmärksamhet, reagera, lära oss och minnas kan förbättras tack vare fysisk aktivitet. De databaser som användes för att genomföra våra sökningar efter relevanta vetenskapliga artiklar för studien var Eric, Pubmed, SPORTdiscus och PsycINFO. Dessa sökningar gjordes utifrån våra inklusions- och exklusionskriterier. Sökningarna innefattade sedan tre urvalsprocesser. Studiens resultat visar på att det finns positiva kopplingar mellan fysisk aktivitet och kognitiva förmågor samt arbetsminne. En ökad nivå av fysisk aktivitet av olika slag visar på förbättrade resultat inom kognitiva förmågor som uppmärksamhetsförmåga, inlärningsförmåga samt problemlösningsförmåga. Forskningen visar också att olika typer av lagspel har påverkat barn och ungdomars inhibitionsförmåga. Resultaten indikerar även att regelbundna fysiska aktiviteter av aerobisk och motorisk karaktär gynnar arbetsminnet hos barn och ungdomar. Sammantaget visar studien på att fysisk aktivitet kan påverka och förbättra barn och ungdomars kognitiva funktioner och arbetsminne.

<p>Sammanfattning</p><p>Barns utveckling under de sista förskoleåren är nyckeln till en bra skolstart. Visuomotorik är en av de faktorer som krävs för att tillägna sig skolans basfärdigheter. För tidigt födda barn är en grupp som enligt tidigare forskning löper risk för en sämre visuomotorisk utveckling. I den här studien mättes visuomotorik med Bender Gestalt Test med utvärderingssytem utvecklade av främst Elizabeth Koppitz (1963, 1975). I studien jämfördes för tidigt födda barns (n=175) och matchade fullgångna barns (n=125) Bender-resultat vid 5½ års ålder. Resultat visar att Bender-testet och Koppitz poängsystem har god validitet som ett visuomotoriskt mått och instrument i utvecklingsbedömningar. Det visar också att för tidigt födda har en mindre välutvecklad visuomotorik än fullgångna barn. Visuomotorik och högre kognitiv förmåga (främst IQ) uppvisar ett starkt positivt samband i båda grupperna. Resultaten visar även att hyperaktivitet utgjorde en extra riskfaktor hos de för tidigt födda barnen, vilket kan indikera att hyperaktiviteten har en annan dynamik än hos fullgångna barn.</p>

<p>Under den senaste tioårsperioden har Skolverket och internationella organisationer visat genom undersökningar en negativ trend vad det gäller svenska skolelevers resultat i ämnena matematik och svenska. Detta tyder på att det behövs en förändring i det svenska skolsystemet. Utomhuspedagogik är ett relativt nytt förhållningssätt till undervisning, där elevens intresse och autencitet i lärandet är utgångspunkten. Detta ligger till grund för uppsatsen som är en jämförande studie av två skolors resultat på de nationella proven för grundskolans årskurs 3, varav den ena med en utomhuspedagogisk profil. Syftet med studien är således att undersöka om utomhuspedagogik kan vara en lösning på den sjunkande resultattrenden inom svensk skola. Metoden för arbetet är en deskriptiv analytisk metod, som kompletterats med intervjuer för att få en större jämförelsebarhet mellan skolornas arbetssätt. Resultaten från undersökningen visar en klar skillnad mellan de två skolorna. Undersökningen är baserad på ett relativt litet urval, men kan ändå väcka en del pedagogiska tankar kring syftet med skolundervisning i allmänhet och ett utomhuspedagogiskt förhållningssätt i synnerhet.</p>