<p>Vårt syfte med den här studien var att ta del av yrkesverksamma lärares tankar och erfarenheter kring sambandet mellan koncentrationssvårigheter och skolmiljö hos barn. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semi-strukturerade intervjuer som vi genomförde med tio lärare i grundskolans tidigare år. Vårt resultat visade att lärarna hade liknande upplevelser av hur koncentrationssvårigheter kan ta sig uttryck hos barn, samt hur man som pedagog kan underlätta skolsituationen för dem. De karakteristiska drag som alla lärare nämnde som typiska för barn med koncentrationssvårigheter var rastlöshet, impulsivitet och svårighet att behålla fokus. Vad samtliga lärare framhöll som något av det viktigaste i samarbetet med dessa barn var vikten av uppmuntran och beröm. Trots att lärarna hade liknande erfarenheter var de noga med att betona att varje barn är unikt och att all form av stöd och hjälp måste anpassas efter det enskilda barnets förutsättningar och behov.</p>

Vårt syfte med den här studien var att ta del av yrkesverksamma lärares tankar och erfarenheter kring sambandet mellan koncentrationssvårigheter och skolmiljö hos barn. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semi-strukturerade intervjuer som vi genomförde med tio lärare i grundskolans tidigare år. Vårt resultat visade att lärarna hade liknande upplevelser av hur koncentrationssvårigheter kan ta sig uttryck hos barn, samt hur man som pedagog kan underlätta skolsituationen för dem. De karakteristiska drag som alla lärare nämnde som typiska för barn med koncentrationssvårigheter var rastlöshet, impulsivitet och svårighet att behålla fokus. Vad samtliga lärare framhöll som något av det viktigaste i samarbetet med dessa barn var vikten av uppmuntran och beröm. Trots att lärarna hade liknande erfarenheter var de noga med att betona att varje barn är unikt och att all form av stöd och hjälp måste anpassas efter det enskilda barnets förutsättningar och behov.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en relativt vanlig funktionsnedsättning hos elever i svenska skolor. Det är ett så kallt dolt handikapp då det inte syns på eleven att han/hon har ADHD. De symtom som utmärker diagnosen ADHD är bristande uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. Den exakta orsaken till ADHD är inte fastställd, både arv och miljö är av betydelse. Elever med diagnosen behöver stöd och förståelse från omgivningen. Anpassningen av miljön är av stor betydelse för att elevernas handikapp inte ska skapa problem. Syftet med denna studie är att undersöka lärares och elevers uppfattningar om diagnosen ADHD. Vi vill även se hur dessa uppfattningar eventuellt påverkar undervisningen. I studien gjordes intervjuer, sammanlagt genomfördes sex intervjuer varav fyra var intervjuer med lärare och två intervjuer med elever med diagnosen ADHD. Resultaten analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats. Lärarnas övergripande uppfattning är att elever med ADHD är mer krävande, rörligare och hörs mer än elever utan ADHD. De menar även att orsaken till ADHD kan vara ärftlig eller att barnet påverkas under nyföddhetstiden som kan vara fallet med förtidigt födda barn. Lärarna anser att dessa elever behöver stöd och struktur i skolan för att fungera bra.

The purpose of the study is to examine different situations and behaviors for students diagnosed with AD / HD and see if there are times where their diagnosis will be extra visible. This will ultimately see how and where these children may need support in their daily lives, and about the support they receive is relevant to their needs. Questions I intend to examine: Are there situations for students throughout the school day in which ADHD diagnosis becomes extra visible? If so, what situations? How is the diagnosis in these situations? It is estimated that about 3-6 percent of school children have AD/HD. It causes difficulties with concentration as well as impulse and activity control. It's not a given that these students get the right support. This is a qualitative study using observations of two children to investigate whether there are situations where students' AD/HD will be extra visible. The results show that there are times when these behaviors clearly manifests during the school day, but also that there are some occasions when some behavior is not particularly noticeable. Some behaviors became evident during the free time during the day, while others became more visible during the controlled period. The result also shows that the times when behaviors are apparent, differs between the two observed the students. This emphasizes the importance to look to the specific needs of support for each individual.

Inledning: Drygt 5% av barn i Sverige har en uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning/ Attention Deficit Hyperactivity Disorder(ADHD), och runt 75% av dem medicineras för att minska symptomen av ADHD. Hyperaktivitet, svårigheter att fokusera och koncentrera sig, och impulsivt beteende är några karaktärsdrag hos barn med ADHD. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att se om det finns kostrelaterade behandlingskomplement för att lindra ADHD hos barn. Metod: En litteraturöversikt där tio vetenskapliga originalartiklar har analyserats och delats upp i fyra olika teman. Resultat: En elimineringskost där vissa födoämnen uteslutadess, ett minskat intag av tillsatser (konstgjorda färgämnen och konserveringsmedel) eller ökat intag av omega-3 visade positiva effekter hos en grupp barn med ADHD där symptomen minskade, speciellt hyperaktivitet. Diskussion: Trots att resultaten av studierna visar en positiv effekt hos vissa barn med ADHD så behövs mer grundlig forskning angående elimineringskost, tillsatser och omega-3. Studierna baseras ofta på frågeformulär som fylls i av föräldrarna vilket kan leda till subjektiva resultat som tar bort generaliserbarheten av studierna. De positiva effekterna antyder att komplementära behandlingsmetoder kan finnas genom en förändrad kost, som förbättrar livskvaliteten och minskar biverkningar hos barn med ADHD och samtidigt sänker kostnaderna för samhället. / Introduction: About 5% of all children in Sweden are diagnosed with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and about 75 % get medication do reduce symptoms. Hyperactivity, difficulties to focus and concentrate and impulsive behavior are typical characteristics for children with ADHD. Aim: The aim with this literature review is to see if complementary treatments based on diet can assist to reduce symptoms of ADHD for children. Method: A literature review that analyses ten original articles which are divided into four different topics. Result: An elimination diet that excludes certain foods, reduced intake of food additives and preservatives or increased intake of omega-3 showed positive effects for a group of children with ADHD as symptoms minimized especially for hyperactivity. Discussion: Even though results of the studies show positive effects for certain children with ADHD, more research is needed that further investigates the effects of elimination diet, food additives and omega-3. The studies were mainly based on questionnaires, filled in by parents, which can lead to subjective results. The positive effects suggest that alternative treatments by changed diet might assist children with ADHD, improving life quality and reducing medication side effects together with reduced costs for society.

Orsaken bakom ADHD är okänd. Forskning indikerar på att det är en obalans i det dopaminerga systemet i hjärnan som leder till ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Idag är behandlingsmetoderna för vuxna outvecklade. Studier på barn med ADHD tyder på att fysisk aktivitet kan förbättra ADHD symtom. Syftet med studien var att undersöka associationen mellan nivån av fysisk aktivitet och graden av ouppmärksamhet och hyperaktivitet hos vuxna individer med ADHD. En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter genomfördes på en allmänpsykiatrisk mottagning i Malmö. Ett bekvämlighetsurval valdes, sammanlagt deltog 37 stycken individer. Analys skedde i SPSS statistics 24 med Spearmans rangkorrelation och för statistisk signifikans valdes konfidensintervall 95 % och p-värde 0.05. Resultatet indikerar på att det fanns en association mellan nivå av måttlig fysisk aktivitet och lägre grad av ouppmärksamhet hos det totala urvalet, detta var inte signifikant för kvinnor och män. Vidare fanns det en association mellan nivå av låg fysisk aktivitet och högre grad av ouppmärksamhet hos kvinnor, detta var inte signifikant för män och totala urvalet. Det fanns inte någon association mellan fysisk aktivitet och hyperaktivitet. Det är av betydelse att forskning med andra studiedesigner studerar hypotesen vidare för att resultatet eventuellt skall kunna implementeras som en potentiell behandling / The cause of ADHD is unknown. Research indicates that there is an imbalance in the dopaminergic system in the brain that leads to inattention, hyperactivity and impulsivity. Today, the treatment methods for adults are undeveloped. Studies in children with ADHD indicate that physical activity may improve ADHD symptoms. The purpose of the study was to investigate the association between the level of physical activity and the degree of inattention and hyperactivity in adult individuals with ADHD. A quantitative cross-sectional study with questionnaires was conducted at a general psychiatric reception in Malmö. A comfort selection was chosen, a total of 37 individuals participated. Analysis took place in SPSS statistics 24 with Spearman's rank correlation and for statistical significance the confidence interval was chosen 95% and p-value 0.05. The result indicates that there was an association between the level of moderate physical activity and lower degree of inattention in the overall sample, this was not significant for women and men. Furthermore, there was an association between the level of low physical activity and higher degree of inattention in women, this was not significant for men and overall selection. There was no association between physical activity and hyperactivity. It is important that research with other study designs further studies the hypothesis in order that the result may be implemented as a potential treatment.

<p>Sammanfattning</p><p>Barns utveckling under de sista förskoleåren är nyckeln till en bra skolstart. Visuomotorik är en av de faktorer som krävs för att tillägna sig skolans basfärdigheter. För tidigt födda barn är en grupp som enligt tidigare forskning löper risk för en sämre visuomotorisk utveckling. I den här studien mättes visuomotorik med Bender Gestalt Test med utvärderingssytem utvecklade av främst Elizabeth Koppitz (1963, 1975). I studien jämfördes för tidigt födda barns (n=175) och matchade fullgångna barns (n=125) Bender-resultat vid 5½ års ålder. Resultat visar att Bender-testet och Koppitz poängsystem har god validitet som ett visuomotoriskt mått och instrument i utvecklingsbedömningar. Det visar också att för tidigt födda har en mindre välutvecklad visuomotorik än fullgångna barn. Visuomotorik och högre kognitiv förmåga (främst IQ) uppvisar ett starkt positivt samband i båda grupperna. Resultaten visar även att hyperaktivitet utgjorde en extra riskfaktor hos de för tidigt födda barnen, vilket kan indikera att hyperaktiviteten har en annan dynamik än hos fullgångna barn.</p>

Sammanfattning Barns utveckling under de sista förskoleåren är nyckeln till en bra skolstart. Visuomotorik är en av de faktorer som krävs för att tillägna sig skolans basfärdigheter. För tidigt födda barn är en grupp som enligt tidigare forskning löper risk för en sämre visuomotorisk utveckling. I den här studien mättes visuomotorik med Bender Gestalt Test med utvärderingssytem utvecklade av främst Elizabeth Koppitz (1963, 1975). I studien jämfördes för tidigt födda barns (n=175) och matchade fullgångna barns (n=125) Bender-resultat vid 5½ års ålder. Resultat visar att Bender-testet och Koppitz poängsystem har god validitet som ett visuomotoriskt mått och instrument i utvecklingsbedömningar. Det visar också att för tidigt födda har en mindre välutvecklad visuomotorik än fullgångna barn. Visuomotorik och högre kognitiv förmåga (främst IQ) uppvisar ett starkt positivt samband i båda grupperna. Resultaten visar även att hyperaktivitet utgjorde en extra riskfaktor hos de för tidigt födda barnen, vilket kan indikera att hyperaktiviteten har en annan dynamik än hos fullgångna barn.

Kärnsymptomen inom ADHD innefattar hyperaktivitet/ impulsivitet, och ouppmärksamhet. Ytterligare symptom är nedsättningar i exekutiv funktion, känslo- och beteendemässig reglering och en ökad känslighet för stimuli. Inom arbetslivet blir bristande exekutiva funktioner och sociala interaktioner påtagliga för vuxna med ADHD. Stökiga arbetsplatser, nedsatt koncentration och irritabilitet är några av svårigheterna som kan uppstå för vuxna med ADHD, vilket kan orsaka ytterligare motgångar. Syftet med denna litteraturöversikt med systematik var att undersöka verksamma interventioner riktade till vuxna med ADHD. Interventioner som återfanns var professionellt stöd och implementering av strategier, Psykoedukation, KBT och Mindfulness. Dessa interventioner visade delvis förbättring gällande kärnsymptom, exekutiva funktion samt gav en ökad tillfredsställelse inom vardagslivet. Analysen i diskussionen från denna studie ger en antydan om att dessa interventioner kan tillämpas i arbetslivet, dock krävs ytterligare forskning kring detta.

EPA and DHA are among the long-chain omega-3 fatty acids. Polyunsaturated fatty acids, including EPA and DHA, are fatty acids that are part of the diet and they are important structural molecules that include forming membrane membranes and. They are involved in the function of nerve cells and the brain. EPA and DHA are also necessary during early fetal development.  It can be difficult to get enough intake of EPA and DHA through diet alone. The daily recommendation for omega-3 fatty acids is 2.5-3 grams, but this amount is also include the omega-3 fatty acid, linolenic acid (ALA) which has a shorter carbon chain. It is an important component of our diet, as it is found in many common food plants but ALA does not provide the health benefits seen with EPA and DHA. The body can convert ALA from dietary sources to EPA and DHA via the enzymes enlongase and desaturase; however, enzyme capacity is low and research shows that only a small amount of DHA and EPA can be synthesized in the body. Therefore, dietary intake of EPA and DHA is important. In recent years, studies have shown that omega-3 fatty acids have health-promoting properties. This study summarizes the structural properties and dietary sources of omega-3 fatty acids and their effect on hyperactivity symptoms in children with ASD. The PubMed database was used to search for studies. Four published RCT studies were evaluated. The participants in the four studies were children between 2.5 and 8 years old. The effect of an average dose of 1,075 g of omega-3 fatty acids per day and its effects were investigated. Although the results of the four studies showed that the daily intake of omega-3 fatty acids reduced hyperactivity symptoms in children with autism, the results were not statistically significant. The conclusion is that although a decrease in hyperactivity was observed in children with ASD who received omega-3 fatty acids as a dietary supplement, there was not a statistically significant reduction in hyperactivity symptoms. More studies are needed to confirm whether treatment with omega-3 fatty acids reduces hyperactivity in children with ASD.