Bakgrund: Smärta är ett sensoriskt och emotionellt obehag vars affektiva komponentbestäms av tro, erfarenheter och kultur. Fibromyalgi definieras som kronisk och utbreddsmärta. Sjukdomen påverkar uppskattningsvis 0,5 % till 5 % av västvärldens befolkning.Vårdgivare upplever att det är svårt att delge information till patienter angående FM, vidarebeskriver vårdgivare att FM är svår att identifiera samt diagnostisera. Patientutbildning ärsärskilt viktig när det gäller vårdens hanterande av FM. Det för att underlätta patientensförståelse, accepterande och hanterande av sjukdomen. Syfte: Att belysa erfarenheter avlivskvalité hos patienter drabbade av fibromyalgi. Metod: Elva vetenskapliga artiklar,kvalitativa och kvantitativa, har analyserats och sammanställts och utgör grunden för dennalitteraturöversikt. Resultat: Patienternas erfarenheter av livskvalité beskrivs med två teman:begränsningar och att hantera tillvaron. Diskussion: Fortsatt lönearbete gynnar upplevdlivskvalité. Vården bör stödja patienter i planering för att minska begränsningar i det socialalivet samt förstärka insatser som hjälper patienten begripa sjukdomstillståndet för attunderlätta livssituationen.Slutsats: Begränsningar av livsförhållanden hos patienter drabbade av fibromyalgi skullekunna förbättras genom bättre information till patienten. Sjuksköterskor behöver störrekännedom om fibromyalgi för att kunna bemöta och stödja patienterna i deras lidande.

Kärnsymptomen inom ADHD innefattar hyperaktivitet/ impulsivitet, och ouppmärksamhet. Ytterligare symptom är nedsättningar i exekutiv funktion, känslo- och beteendemässig reglering och en ökad känslighet för stimuli. Inom arbetslivet blir bristande exekutiva funktioner och sociala interaktioner påtagliga för vuxna med ADHD. Stökiga arbetsplatser, nedsatt koncentration och irritabilitet är några av svårigheterna som kan uppstå för vuxna med ADHD, vilket kan orsaka ytterligare motgångar. Syftet med denna litteraturöversikt med systematik var att undersöka verksamma interventioner riktade till vuxna med ADHD. Interventioner som återfanns var professionellt stöd och implementering av strategier, Psykoedukation, KBT och Mindfulness. Dessa interventioner visade delvis förbättring gällande kärnsymptom, exekutiva funktion samt gav en ökad tillfredsställelse inom vardagslivet. Analysen i diskussionen från denna studie ger en antydan om att dessa interventioner kan tillämpas i arbetslivet, dock krävs ytterligare forskning kring detta.

Hjärtsvikt är en av Sveriges största folksjukdomar och en vanlig orsak till sjukhusvistelse. Kvalificerad professionell vård i hemmet kan minska antalet inneliggande vårddygn för den hjärtsviktssjuke. Lyfts inte hjärtsviktssjuka personers behov av stödjande insatser fram finns risk för att professionella vårdare i hemmet inte uppmärksammar den sjukes behov av psykosocialt stöd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva behovet av psykosocialt stöd för den hjärtsviktssjuke personen som vårdas i hemmet. Systematisk litteraturstudie valdes där 19 artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Det framkom två huvudkategorier; professionella stödet och det informella stödet. Resultatet beskriver behovet av stödjande insatser i form av psykosocialt stöd den hjärtsviktssjuke erfar i hemmet. Då den professionella vården gjorde en helhetsbedömning av den hjärtsviktssjuke uppmärksammades psykosociala behov hos den sjuke. Genom att stärka den inneboende förmågan med stödjande insatser kunde den sjuke hantera de psykiska symtom som hjärtsvikt medförde. För det professionella stödet var delaktighet av största vikt, delaktighet ökade känslan av att bemästra sjukdomssituationen och stärkte värdigheten hos den sjuke. Litterturstudien riktar sig främst till distriktsköterskor i kommunal hemsjukvård och är överförbar på personer med andra palliativa sjukdomar. Vidare forskning för att få en helhetsbild av den hjärtsviktssjukes vård i hemmet skulle vara att undersöka hur atienternas copingförmåga påverkar deras psykosociala välbefinnande. / Heart failure is one of the most common diseases and a major cause of hospitalization in Sweden. Professional health care provided at home might decrease the number of days of hospitalization for the heart failure patient. If not the heart failure patient´s need for support takes into consideration, there is a risk that professional caregivers in the home do not pay attention to the patient`s need of psychosocial support. The purpose of this study was to describe the heart failure patient's need for psychosocial support while being cared for in the home. A systematic literature review was chosen, 19 articles where selected and analyzed by qualitative content analysis. Two main categories revealed: professional support and informal support. Results of the study describe the supportive services in the form of psychosocial support on heart failure patient experience in the home. The professional care made a holistic assessment of the patient and they noticed psycho-social needs. By enhancing the inherent ability with supportive services, the patient could cope with the mental symptoms of heart failure. For the professional support the involvement of the supporting effort was of paramount importance. If the heart failure patient felt participating in the care, the patients feeling of mastering the disease situation and strengthening of the dignity increased. The literature study caters mainly to district nurses in municipal home care and is transferable to persons with other palliative diseases. Further research is needed to gain an overall picture of the heart failure patient's home care would be to examine how patients' coping, affect their psychosocial well-being.

Långtidsarbetslösa i Sverige har sämre hälsa och välbefinnande än andra grupper och befinner sig i en utsatt position i samhället. Arbetslösa i allmänhet har en lägre känsla av sammanhang i livet, KASAM. Syftet med studien var att beskriva långtidsarbetslösas livskvalitet samt deras upplevelser och önskemål om stödjande insatser för människor i denna situation. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta långtidsarbetslösa som var inskrivna i ett projekt i sydvästra Sverige. Resultatet visade att socialt stöd, frihet och kreativitet i vardagen ansågs öka livskvaliteten. Hinder för en god livskvalitet uppgavs vara arbetslösheten, diskriminering, språksvårigheter samt ekonomiska svårigheter. Främjande aktiviteter som praktik, studiebesök, språkträning och hälsoaktiviteter upplevdes positiva och ett ökat utbud önskades. Detta ansågs kunna uppnås genom ökat samarbete med andra delar av samhället som företag, högskolor, föreningar och organisationer. Förslag till vidare arbete inom detta folkhälsovetenskapliga problemområde: Utvärdering av politiska mål kring arbetslösas situation, ökat språkstöd i svenska samt en kvalitativ studie av uppfattningen om stödjande insatser hos de personer som arbetar med långtidsarbetslösa. / The long-term unemployed people in Sweden are feeling unsatisfied than any other population groups and they are in a more vulnerable situation in society in comparison to others. Lowered health status and sense of coherence are often the situation for unemployed people. The purpose of this study was to describe how long-term unemployed people with economic support experience their quality of life and their experience and thoughts of supportive interventions. Data was collected through semi-structured interviews with eight long-term unemployed people who were listed in a project in south-west Sweden. The results showed social support, freedom and creativity in everyday life appears to increase quality of life. Obstacles for quality of life were the unemployment, discrimination, language problems and economic difficulties. Encouraging activities like practical experience, study tours, Swedish language courses and health activities were experienced as positive and an increased selection of some selection was wished for. This could be reached through interventions and local authorities increased cooperation and networking with other parts in society such as companies, universities and non-profit organizations. An evaluation of political implementations and goals for the unemployed, an increased language support in Swedish and a qualitative study with people who work with the long-term unemployed, to get their point of view of supportive interventions, are recommendations for further studies within this health science field.