Sammanfattning   Bakgrund: Den palliativa vården består av de fyra hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och anhörigstöd. Kommunikationerna är en viktig del i sjuksköterskans yrke. Utifrån kommunikation kan patientens behov identifieras och därmed kan patientens omvårdnadsbehov utformas. För att en god palliativ vård i hemmet ska kunna uppnås krävs en fungerande kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av kommunikationen med patienter inom den palliativa vården i hemmet. Metod: En litteraturstudie utifrån en kvalitativ ansats. Studien innefattar åtta artiklar som analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom, Betydelsen av en god relation, Påverkan av patientens känslor, Samtalets betydelse och Att vara närvarande. En del sjuksköterskor påpekade att en fullutvecklad kommunikation kan uppnås om den goda relationen finns mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskorna ansåg att samtal med patienter i den palliativa vården i hemmet är viktigt då de upplevde att kommunikationen påverkades av att patientens känslor. I resultatet framkom det även att sjuksköterskorna upplevde att de kunde vara närvarande för patienterna genom telefon om besöket inte skulle bli av. Slutsats: Det är många moment som ska uppfyllas inom den palliativa vården i hemmet. Ett utav dessa är kommunikation. Sjuksköterskor upplevde svårigheter i kommunikationen med patienter som vårdas palliativt i hemmet. Vidare forskning kring kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienter som vårdas palliativ i hemmet, kan därför anses vara av intresse.     Nyckelord:Kommunikation, palliativ vård i hemmet, sjuksköterska,

Bakgrund: Allt fler patienter i palliativt skede vårdas idag i hemmet. Den närstående tar då många gånger på sig ansvaret som vårdare. Palliativ vård går främst ut på att lindra patientens lidande och att stötta närstående. Syftet: var att beskriva närståendes erfarenheter av att vara en del av palliativ vård när anhörig vårdas i hemmet. Metod: Studien är en litteraturstudie och dess resultat baseras på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: utgörs av tre kategorier. 1. Möjligheter och svårigheter med en ny vardag som vårdare: handlar om hur närståendes roll och relation förändrades till den sjuke, hur närstående kunde känna sig bundna och en rädsla över att något skulle gå fel samt att de satte sig själv i andra hand. 2. Viljan att bli sedd och hörd: rör sig om närståendes erfarenheter avstöd och informations betydelse. 3. Att göra sig beredd inför mötet med döden och framtiden: behandlar närstående erfarenheter av att hantera mötet med döden och tiden efter att den sjuke avlidit. Slutsats: Kategorierna utgör saker som påverkade den närståendes erfarenheter i positiv eller negativ riktning. Studiens resultat antyder att stöd från omgivningen kan underlätta för den närstående. Emellertid krävs det mer forskning kring specifika insatser i form av stöd.

Bakgrund: När en människa drabbas av sjukdom blir även de anhöriga berörda. Anhörigvårdares hjälpinsatser till närstående har fått en allt större betydelse för vården och omsorgen av äldre i hemmet. För att sjuksköterskan ska kunna ge stöd till anhörigvårdare i form av information, rådgivning och undervisning är det betydelsefullt att öka förståelsen för hur anhörigvårdare upplever sin situation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att vårda sin partner i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med ett systematiskt arbetssätt och baserades på kvalitativa studier. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier: Tankar och känslor av betydelse för framtiden, Upplevelse av bundenhet, Förhållandet får en annan betydelse vid anhörigvård, Påverkan på den egna hälsan och Copingstrategier. Det visade sig att anhörigvårdares livskvalitet och hälsa påverkades av att vårda sin livskamrat. Slutsats: För att anhörigvårdare ska orka med vårdåtagandet är det av stor vikt att sjuksköterskan upptäcker anhörigvårdare och erbjuder dem stöd. Alla riskfaktorer som kan leda till ohälsa och försämrad livskvalitet för anhörigvårdare behöver uppmärksammas tidigt.

No description available.

Bakgrund: En fjärdedel av Sveriges befolkning vårdar en närstående i hemmet. Insatserna kan bestå av olika komponenter som sjukvårdande uppgifter, övervakning, känslomässigt stöd och personlig omvårdnad. Upplevelsen av det informella vårdandet är högst individuellt beroende på omfattning, personlighet, synen på hälsa och ohälsa, våra föreställningar, möjligheter till stöd samt den närståendes eventuella sjukdom. Syfte: Att belysa de anhörigas upplevelser av att vårda en närstående i hemmet. Metod: En kvalitativ intervjustudie som baseras på fem semistrukturerade intervjuer. En manifest innehållsanalys genomfördes för att analysera de transkriberade intervjuerna och finna likheter och skillnader i texterna. Resultat: Anhöriga upplever blandande känslor i det informella vårdandet, negativa som stress, dåligt samvete och oro men också positiva som glädje, tillfredsställelse, en fördjupad relation med den närstående samt en upplevelse av att växa som människa. Ett aktivt lyssnande, att bli sedd som unik individ med personligt anpassat stöd, var viktiga aspekter i vårdandet för upplevelsen av trygghet och delaktighet samt för bibehållen livsrytm och hälsa. Slutsats: Anhörigas upplevelser grundar sig i deras unika livsvärld, som de delar med sina närstående. Det nya ansvaret och upplevelsen av vad detta bär med sig, föreställningar om vårdande samt relationen med den närstående, övriga familjemedlemmar och vårdpersonalen, men också avståndet, har betydelse för upplevelsen av det informella vårdandet.

Bakgrund: Vi blir allt fler äldre vilket ställer högre krav på vårdresurser. Hemsjukvård möjliggör för äldre att bo kvar i det egna hemmet så länge det är möjligt, trots sjukdom. Hemmet innehar flera innebörder som trygghet, säkerhet och identitet. Att vårdas i sitt eget hem kan skapa möjligheter i det vårdande mötet såväl som nya situationer för sjuksköterskan att hantera. Syfte: Att beskriva den äldre patientens upplevelse av att vårdas av vårdpersonal i sitt eget hem. Metod: Studien har utförts som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av 17 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med manifest och latent metod. Innehållet tolkades i relation till Travelbees omvårdnadsteori samt livsvärldsteorin. Resultat: Resultatet visade att vård i hemmet innebär en balansgång mellan trygghet och otrygghet. Tre subteman framkom: ’Se mig’ – att mötas i en människa-till-människa-relation, Makt eller maktlöshet samt ’Respektera mig och mitt hem’. Relationens betydelse framkommer som central i hemsjukvård, där patient och sjuksköterska innebär mer för varandra än bara sina roller. Identitet och integritet blir utmärkande begrepp då patienten önskar blir mött och respekterad som en människa, en unik individ. Slutsats: Förståelse för patientens upplevelse tillsammans med respekt för patienten och dennes hem kan bidra till trygghet och delaktighet i vården i hemmet.

Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård av den sjuka samt stöd till deras närstående. Palliativ vård definieras som att lindra lidande och främja livskvaliteté. Vid palliativ vård innebär det att närstående oftast är mer delaktiga i vården, då de bor under samma tak. Metod: Studien har utförts som en allmänlitteraturstudie. Resultatet baserades på nio kvalitativa artiklar som var skrivna på engelska och publicerade i vetenskapliga tidsskrifter. Resultat: Analysen medförde fem huvudkategorier: Att vardagen förändras, Känslan av att stå bredvid när den sjuke personen lider och försämras, Att vara ensam och inte ha stöd, Att vara tillsammans i en annorlunda situation och Att känna ansvar och mening. Slutsats: Den närstående kan uppleva sin nya livssituation som negativ men även positivt. Den positiva aspekten kan vara den gemenskap som parterna kan få. De negativa aspekterna var bristande information och stöd från vårdpersonal och att de upplevde sin nya livssituation som frihetsbegränsande.

No description available.

Bakgrund: I Sverige finns det cirka 160 000 personer med demenssjukdom. Av dessa uppskattas ungefär 8000-9000 personer vara under 65 år. Tillsammans med anhöriga är omkring 1 000 000 drabbade av demenssjukdom och dess följdeffekter. Allt fler äldre och sjuka bor kvar i hemmet och anhörigas vårdinsatser i hemmet ökar. Genom att tillämpa familjefokuserad omvårdnad kan sjuksköterskan stödja hela familjen och på så sätt främja hälsan. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en nära anhörig med demenssjukdom i hemmet, samt att beskriva undersökningsgrupper i de inkluderade artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som inkluderade tolv vetenskapliga artiklar som söktes fram i databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Problem som anhöriga upplevde, gäller både problem i vardagen, förändring i familjens funktion, relationer och anhörigas känslor och reaktioner. Vårdandet ledde till att de anhöriga kände sig ensamma och isolerade. Några upplevde en brist på information och stöd, andra ansåg att supportgrupper och att träffa andra som befann sig i samma situation som stödjande. Anhöriga upplevde även en oro och rädsla inför framtiden. Några nämnde positiva aspekter som kommit av vårdandet. I artiklarna som utgör resultatet var det mellan 6-42 deltagare, de flesta deltagarna var kvinnor, åldersspannet var mellan 25-88 år och vård längden varierade mellan 1-14 år. Slutsatser: Anhöriga var i stort behov av avlastning. Det är därför viktigt att sjukvården känner till anhörigas upplevelser och skapar en tillit till dem, så att de törs överlämna vårdandet av sin närstående och nyttjar den hjälp som samhället har att erbjuda. En omvårdnadsåtgärd som sjuksköterskan kan använda sig av är hälsostödjande samtal. Genom samtalet kan sjuksköterskan hjälpa familjens att inspektera de resurser som finns inom och utanför familjen.

<p>För de patienter som behandlas för obotlig cancer har det blivit allt vanligare att vården ges i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som medverkar till att patienter med avancerad cancer kan känna trygghet i samband med vård i hemmet. Litteraturstudiens resultat utgår från 15 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet beskrevs i fyra teman; hoppfullhet trots sjukdom, familjens betydelse, symtomkontroll och omvårdnad.</p><p>Resultatet visade att patienter med avancerad cancersjukdom</p><p>i stor utsträckning önskar att få vård i hemmet. För att möjliggöra detta krävs professionellt stöd tillsammans med närståendes insatser. Studien visar vikten av att patienterna är välinformerade om sjukdomen och behandlingen och har kunskap om symtom och symtomkontroll samt har ett socialt nätverk runt sig. Sjuksköterskan kan genom sin omvårdnad tillgodose dessa behov genom att ha specialkunskaper och kompetens inom området. Framtida forskning bör inrikta sig på dessa patienters behov i samband med vård i hemmet.</p>