Ett vård- och omsorgsbehov uppstår i många fall plötsligt. Som anhörig tas det ofta för givet att då ställa upp. Kommunen har sedan 2009 skyldighet att ge stöd till anhörigvårdare, men stödet är många gånger ej anpassat. Ca var femte vuxen i Sverige har att vårdansvar gentemot en anhörig. Som anhörigvårdare tas ett stort ansvar gentemot den anhöriga och detta ansvar förväntas öka i takt med att befolkningen blir allt äldre. Det är därför viktigt att uppmärksamma förvärvsarbetande anhörigvårdares situation för att optimera stödet från den formella vården. Syftet med studien är att belysa hur anhörigvårdare, som förvärvsarbetar, upplever och påverkas av det ansvar de tar på sig angående vården och omsorgen av en familjemedlem. Datainsamlingen skedde med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Data analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats vilket resulterade i tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Att vilja sin anhörigas bästa, att hantera ansvaret som anhörigvårdare och Att försöka leva som vanligt. I resultatet framkom att anhörigvårdaren upplevde sig ha det yttersta ansvaret för den anhöriga, den formella vården sågs mer som ett komplement. Ansvaret gentemot den anhöriga fanns alltid där och gav således anhörigvårdaren begränsningar i vardagen. Att förvärvsarbeta trots ansvaret som anhörigvårdare beskrevs som en självklarhet, men delade åsikter om arbetet gav stress eller andrum rådde. Anledningen till att en anhörigvårdare ofta tog på sig ett stort ansvar berodde på kärlek och pliktkänslor gentemot den anhöriga.

Bakgrund: En fjärdedel av Sveriges befolkning vårdar en närstående i hemmet. Insatserna kan bestå av olika komponenter som sjukvårdande uppgifter, övervakning, känslomässigt stöd och personlig omvårdnad. Upplevelsen av det informella vårdandet är högst individuellt beroende på omfattning, personlighet, synen på hälsa och ohälsa, våra föreställningar, möjligheter till stöd samt den närståendes eventuella sjukdom. Syfte: Att belysa de anhörigas upplevelser av att vårda en närstående i hemmet. Metod: En kvalitativ intervjustudie som baseras på fem semistrukturerade intervjuer. En manifest innehållsanalys genomfördes för att analysera de transkriberade intervjuerna och finna likheter och skillnader i texterna. Resultat: Anhöriga upplever blandande känslor i det informella vårdandet, negativa som stress, dåligt samvete och oro men också positiva som glädje, tillfredsställelse, en fördjupad relation med den närstående samt en upplevelse av att växa som människa. Ett aktivt lyssnande, att bli sedd som unik individ med personligt anpassat stöd, var viktiga aspekter i vårdandet för upplevelsen av trygghet och delaktighet samt för bibehållen livsrytm och hälsa. Slutsats: Anhörigas upplevelser grundar sig i deras unika livsvärld, som de delar med sina närstående. Det nya ansvaret och upplevelsen av vad detta bär med sig, föreställningar om vårdande samt relationen med den närstående, övriga familjemedlemmar och vårdpersonalen, men också avståndet, har betydelse för upplevelsen av det informella vårdandet.

Ungefär var femte vuxen person i Sverige är anhörigvårdare. Omsorg som ges av anhöriga har en samhällsbärande funktion. Huvudparten av tidigare forskning om anhörigvårdare i Sverige beskriver anhörigvårdares olika svårigheter, men även positiva aspekter har skildrats. Syftet med studien är att belysa anhörigas upplevelser av att vårda närstående i hemmet. Utifrån en kvalitativ, induktiv ansats valdes metoden fokusgruppsintervjuer, i kombination med kvalitativ innehållsanalys. Två halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med anhörigvårdare genomfördes. Analysen av datamaterialet resulterade i fyra huvudkategorier: påfrestande livssituation, hantera livssituationen, behålla eller släppa kontrollen samt acceptans av nya livsvillkor. Respektive huvudkategori styrks av underkategorier. Studiens resultat sammanfattas i temat att vilja värna, men våndas. Det handlar om en stark vilja att värna den närståendes intressen och behov, men att det samtidigt medför en vånda för anhörigvårdarna. Resultatet belyser den påfrestande livssituationen för anhörigvårdare och upplevelsen av att ständigt ha ansvar för att livet skall fungera i vardagen. För att hantera livssituationen upplevdes behov av att hämta kraft och få ny energi. Genom tveksamhet kring att behålla eller släppa kontrollen fanns oron att låta professionell omsorg ta över delar eller hela ansvaret kring de närstående. Anhörigvårdarna upplevde på individuella sätt acceptans av nya livsvillkor. De hade anpassat de dagliga rutinerna till att vardagen skulle fungera. Slutsatsen av studien är att anhörigvårdares upplevelser av att vårda närstående rymmer komplexa upplevelser av både positiv och negativ karaktär. Studien kan bidra till att uppmärksamma anhörigvårdarnas perspektiv. En ökad förståelse för anhörigvårdarna kan bidra till individanpassade insatser, vilka bör gynna både enskilda personer och samhället i stort.

Bakgrund   Demenssjukdomar är en grupp sjukdomar som orsakar att hjärnans celler successivt och irreversibelt förlorar funktion och dör. Detta kallas neurodegeneration. Symtomen för demens varierar mellan de olika typerna av demenssjukdom. Demenssjukdomar kan behandlas till en viss grad, men går inte att bota. Alla med demenssjukdom behöver till slut stöd och hjälp i vardagen. Vissa med demenssjukdom bor i någon form av icke-ordinärt boende, alltså inte i det egna hemmet. På icke-ordinära boenden får den demenssjuke personen hjälp av personal för att klara av vardagen och sin sjukdom, men många bor hemma. Då är det inte sällan anhöriga som står för hjälp och stöd. Syfte Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av att vårda en person med demenssjukdom i hemmet. Metod Denna litteraturöversikt är icke-systematisk med kvalitativ ansats. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar, varav nio med kvalitativ ansats och en med mixad metod. Artiklarna inhämtades från sökning i databasen PubMed. Artiklarna analyserades genom integrerad analys. Resultat Fem teman identifierades i resultatet: Förändrade relationer och en ny framtid, Den nya rollen, Erfarenheter av samhälle och kultur, Konsekvenser för anhörigvårdaren samt Positiva erfarenheter. Resultatet påvisade att anhöriga som vårdar personer med demens i hemmet i hög utsträckning känner sorg och förlust, dels över den demenssjuke personen, dels för relationen de haft och som inte längre är densamme. Det framkom även frustration och en känsla av otillräcklighet i den nya rollen som anhörigvårdare. Slutsats Omvårdnaden och vården som anhöriga bistår sina demenssjuka familjemedlemmar är viktig och ovärderlig för samhället. Dock blir de anhöriga inte sällan påverkade psykiskt, fysiskt och existentiellt av vad det innebär att vara anhörigvårdare. / Background Dementia is a group of diseases that cause brain cells to successively and irreversibly lose function and die. This is called neurodegeneration. The symptoms of dementia differ between the different types of dementia. Dementia can be treated to a certain degree but cannot be cured. All persons with dementia will at some point need support in their everyday lives. Some with dementia live in a residential facility or nursing home, thus not in the ordinary home. In residential facilities or nursing homes, the person with dementia receives help and support from personnel to manage everyday life, yet many live in their own homes. Those who live at home often receive help and support from family and relatives. Aim The aim was to describe the experiences of family caregivers caring for a relative with dementia at home. Method This literature review is non-systematic with a qualitative approach. The result was based on ten research articles, nine of which had qualitative approaches and one was a mixed method study. The articles were retrieved from searches in the database PubMed. The articles were analyzed with an integrated analysis.  Results Five themes were identified in the result: Changed relationships and a new future, The new role, Experiences of society and culture, Consequences for the family caregiver, and Positive experiences. The result showed that family caregivers largely experience grief and loss, partly over the person with dementia, and partly over the relationship they had and that is no longer what it used to be. Frustration and a feeling of inadequateness in their new roles also emerged as a result. Conclusions The care that family caregivers provide their relatives with dementia is important and invaluable for society. Yet the family caregivers often suffer psychological, physical, and existential consequences from what caregiving entails.

Antalet anhörigvårdare av personer med demens förväntas öka under de nästkommande tio åren i samband med att antalet personer som drabbas av demenssjukdom ökar, samtidigt som den offentliga omsorgen minskar. Anhörigvårdare av personer med demens har flera stödbehov som inte är uppfyllda på grund av en bristande förståelse av deras livssituation. Syftet med denna litteraturstudie är att skapa förståelse och belysa livssituationen för anhöriga som vårdar en närstående med en demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteratursökning gjorts i tre databaser som har resulterat i identifieringen av 15 kvalitativa studier. Tematisk analys har tillämpats på studiernas resultatavsnitt. Tre huvudteman och fem underteman har identifierats. Teman belyser anhörigvårdarna av personer med demens, deras upplevelse samt de strategierna de använder för att klara av vardagen. Livssituationen för anhörigvårdare av personer med demens ser olika ut och stödbehoven är individualiserad och beror på deras livssituation innan insjuknandet samt på sjukdomens symtom. / Family caregiving of people with dementia is expected to increase due to a declining public care and a growing number of people suffering from dementia. There is a need for better understanding of the life situation of family caregivers in order to give them the right support. The aim of this literature study is to emphasize the life situation of relatives caring for persons with dementia disease.  The methodological approach is thematic analysis av 15 qualitative studies that have been identified after a literature search conducted in three databases. The results are presented in three main themes and five sub-themes. The themes highlight the family caregivers, their experience and the strategies they use to cope with everyday life. The study concludes that the life situation of the family caregivers is individualized. Their support needs are varying according to the development of the dementia disease and the circumstances before the illness.