No description available.

Bakgrund:Att skaffa barn allt längre upp i åldrarna har ökat markant de sista årtiondena i Sverige. I Samhället uttrycks en oro kring att nativiteten minskar då barnlösheten ökar beroende på stigande ålder hos kvinnor som vill skaffa barn.Syfte:Syftet med denna studie är att se hur ett antal kvinnor, 35 år fyllda, ser på det nyblivna moderskapet. Ytterligare ett syfte är att göra en jämförelse mellan några av de kvinnor i min studie som både fött barn i unga år och senare i livet.Metod:Studien är en kvalitativ intervjustudie av 8 kvinnor som alla har fött barn efter 35 års ålder.Resultat:Kvinnorna upplever sig inte som ”gamla” förstföderskor vilket är något som uttrycks av samtliga. Det finns en ambivalens ibland de intervjuade kvinnorna som man tydligt kan se, då de samtidigt beskriver ett större lugn som mor vilket de tror beror på att de är mödrar efter 35 år. De upplever samtidigt en större oro att inte räcka till, vilket främst visar sig på de kvinnor som både fått barn tidigare och senare. Kvinnornas framtidsplaner speglar en viss oro gällande kombinationen av att vara mor och att förvärvsarbeta. Att vänta med att skaffa barn har kvinnorna upplevt som ett bra beslut. Val av partner har varit en av faktorerna till att vänta.

Ett vård- och omsorgsbehov uppstår i många fall plötsligt. Som anhörig tas det ofta för givet att då ställa upp. Kommunen har sedan 2009 skyldighet att ge stöd till anhörigvårdare, men stödet är många gånger ej anpassat. Ca var femte vuxen i Sverige har att vårdansvar gentemot en anhörig. Som anhörigvårdare tas ett stort ansvar gentemot den anhöriga och detta ansvar förväntas öka i takt med att befolkningen blir allt äldre. Det är därför viktigt att uppmärksamma förvärvsarbetande anhörigvårdares situation för att optimera stödet från den formella vården. Syftet med studien är att belysa hur anhörigvårdare, som förvärvsarbetar, upplever och påverkas av det ansvar de tar på sig angående vården och omsorgen av en familjemedlem. Datainsamlingen skedde med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Data analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats vilket resulterade i tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Att vilja sin anhörigas bästa, att hantera ansvaret som anhörigvårdare och Att försöka leva som vanligt. I resultatet framkom att anhörigvårdaren upplevde sig ha det yttersta ansvaret för den anhöriga, den formella vården sågs mer som ett komplement. Ansvaret gentemot den anhöriga fanns alltid där och gav således anhörigvårdaren begränsningar i vardagen. Att förvärvsarbeta trots ansvaret som anhörigvårdare beskrevs som en självklarhet, men delade åsikter om arbetet gav stress eller andrum rådde. Anledningen till att en anhörigvårdare ofta tog på sig ett stort ansvar berodde på kärlek och pliktkänslor gentemot den anhöriga.

<p>Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor – ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete. Studien bygger på sju djupintervjuer med ensamstående småbarnsmammor samt skriftliga svar på intervjuguiden från en respondent. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utgick från fyra olika hypoteser som sedan prövats via det empiriska materialet.</p><p> </p><p>Denna studie visar att ensamstående småbarnsmammor inte har har råd att deltidsarbeta, olikt sammanboende småbarnsmammor. För merparten av dem som valt att arbeta deltid har ekonomin styrt deltidens omfattning.  Merparten av kvinnorna ville dock gå ner i arbetstid för att få mer tid till barnen. Skälet till att de ensamstående småbarnmammorna jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor har således en tydlig koppling till ekonomiska incitament men i enlighet med teorin om ”gendered moral rationalities” synes de vara underordnade rådande samhällsnormer. Dessa normer skapar ett tryck på kvinnorna att spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Studien visar även att ensamstående småbarnsmammor har större möjlighet och makt att själva bestämma att satsa på sin karriär/förvärvsarbete än sammanboende småbarnsmammor. Flera av kvinnorna sade sig uppleva att de har större makt över sina liv nu, då de inte behöver anpassa sig efter någon annan vuxen i hushållet, jämfört med när de levde ihop med barnens pappa. Vad som även framkommit i studien är att det verkar finnas ett orsakssamband mellan den flexibilitet som arbetsgivarna tillhandahåller och möjligheten för kvinnorna att satsa på karriär/förvärvsarbete. Förutom att majoriteten av kvinnorna har flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid så har de olika överenskommelser med arbetsgivarna hur de förlägger sitt arbete vilket möjliggör en ökad andel timmar i förvärvsarbete. Dessa överenskommelser synes individuella och anpassade efter kvinnornas livssituation som ensamstående mammor.</p>

<p>Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor – ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete. Studien bygger på sju djupintervjuer med ensamstående småbarnsmammor samt skriftliga svar på intervjuguiden från en respondent. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utgick från fyra olika hypoteser som sedan prövats via det empiriska materialet. 　　</p><p>Denna studie visar att ensamstående småbarnsmammor inte har har råd att deltidsarbeta, olikt sammanboende småbarnsmammor. För merparten av dem som valt att arbeta deltid har ekonomin styrt deltidens omfattning. Merparten av kvinnorna ville dock gå ner i arbetstid för att få mer tid till barnen. Skälet till att de ensamstående småbarnmammorna jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor har således en tydlig koppling till ekonomiska incitament men i enlighet med teorin om "gendered moral rationalities" synes de vara underordnade rådande samhällsnormer. Dessa normer skapar ett tryck på kvinnorna att spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Studien visar även att ensamstående småbarnsmammor har större möjlighet och makt att själva bestämma att satsa på sin karriär/förvärvsarbete än sammanboende småbarnsmammor. Flera av kvinnorna sade sig uppleva att de har större makt över sina liv nu, då de inte behöver anpassa sig efter någon annan vuxen i hushållet, jämfört med när de levde ihop med barnens pappa. Vad som även framkommit i studien är att det verkar finnas ett orsakssamband mellan den flexibilitet som arbetsgivarna tillhandahåller och möjligheten för kvinnorna att satsa på karriär/förvärvsarbete. Förutom att majoriteten av kvinnorna har flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid så har de olika överenskommelser med arbetsgivarna hur de förlägger sitt arbete vilket möjliggör en ökad andel timmar i förvärvsarbete. Dessa överenskommelser synes individuella och anpassade efter kvinnornas livssituation som ensamstående mammor.</p><p> </p>

<p>Studien var en kvantitativ undersökning om hur socionomstudenter vid Socialhögskolan påverkas av att det finns studenter som förvärvsarbetar samtidigt med studierna. Syftet med denna uppsats var att försöka öka kunskapen och förståelsen för om och i så fall hur förvärvsarbete kan vara ett hinder eller en möjlighet för att genomföra studierna på socionomprogrammet. Problemställningen var: Hur påverkas socionomstudenterna vid Socialhögskolan av att studenter arbetar samtidigt som de studerar? För att besvara frågeställningen gjordes en enkätundersökning av studenterna vid allmänna socionomlinjen som går termin fem. Enkäten besvarades av sextio studenter. Resultaten redovisades genom beskrivande statistik, med tabeller och diagram. Materialet analyserades utifrån det kognitiva perspektivet och i relation till tidigare forskning. Resultatet presenterades och analyserades i tre teman: förvärvsarbete, studier och dess meningsfullhet. Ur denna analys framkom huvudresultatet att studierna främst påverkas positivt av förvärvsarbetande studenter, men att de arbetande studenterna själva kan påverkas negativt i form av bland annat ökad stress.</p>

Studien var en kvantitativ undersökning om hur socionomstudenter vid Socialhögskolan påverkas av att det finns studenter som förvärvsarbetar samtidigt med studierna. Syftet med denna uppsats var att försöka öka kunskapen och förståelsen för om och i så fall hur förvärvsarbete kan vara ett hinder eller en möjlighet för att genomföra studierna på socionomprogrammet. Problemställningen var: Hur påverkas socionomstudenterna vid Socialhögskolan av att studenter arbetar samtidigt som de studerar? För att besvara frågeställningen gjordes en enkätundersökning av studenterna vid allmänna socionomlinjen som går termin fem. Enkäten besvarades av sextio studenter. Resultaten redovisades genom beskrivande statistik, med tabeller och diagram. Materialet analyserades utifrån det kognitiva perspektivet och i relation till tidigare forskning. Resultatet presenterades och analyserades i tre teman: förvärvsarbete, studier och dess meningsfullhet. Ur denna analys framkom huvudresultatet att studierna främst påverkas positivt av förvärvsarbetande studenter, men att de arbetande studenterna själva kan påverkas negativt i form av bland annat ökad stress.

Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor – ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete. Studien bygger på sju djupintervjuer med ensamstående småbarnsmammor samt skriftliga svar på intervjuguiden från en respondent. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utgick från fyra olika hypoteser som sedan prövats via det empiriska materialet. 　　 Denna studie visar att ensamstående småbarnsmammor inte har har råd att deltidsarbeta, olikt sammanboende småbarnsmammor. För merparten av dem som valt att arbeta deltid har ekonomin styrt deltidens omfattning. Merparten av kvinnorna ville dock gå ner i arbetstid för att få mer tid till barnen. Skälet till att de ensamstående småbarnmammorna jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor har således en tydlig koppling till ekonomiska incitament men i enlighet med teorin om "gendered moral rationalities" synes de vara underordnade rådande samhällsnormer. Dessa normer skapar ett tryck på kvinnorna att spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Studien visar även att ensamstående småbarnsmammor har större möjlighet och makt att själva bestämma att satsa på sin karriär/förvärvsarbete än sammanboende småbarnsmammor. Flera av kvinnorna sade sig uppleva att de har större makt över sina liv nu, då de inte behöver anpassa sig efter någon annan vuxen i hushållet, jämfört med när de levde ihop med barnens pappa. Vad som även framkommit i studien är att det verkar finnas ett orsakssamband mellan den flexibilitet som arbetsgivarna tillhandahåller och möjligheten för kvinnorna att satsa på karriär/förvärvsarbete. Förutom att majoriteten av kvinnorna har flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid så har de olika överenskommelser med arbetsgivarna hur de förlägger sitt arbete vilket möjliggör en ökad andel timmar i förvärvsarbete. Dessa överenskommelser synes individuella och anpassade efter kvinnornas livssituation som ensamstående mammor.

Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor – ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete. Studien bygger på sju djupintervjuer med ensamstående småbarnsmammor samt skriftliga svar på intervjuguiden från en respondent. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utgick från fyra olika hypoteser som sedan prövats via det empiriska materialet.   Denna studie visar att ensamstående småbarnsmammor inte har har råd att deltidsarbeta, olikt sammanboende småbarnsmammor. För merparten av dem som valt att arbeta deltid har ekonomin styrt deltidens omfattning.  Merparten av kvinnorna ville dock gå ner i arbetstid för att få mer tid till barnen. Skälet till att de ensamstående småbarnmammorna jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor har således en tydlig koppling till ekonomiska incitament men i enlighet med teorin om ”gendered moral rationalities” synes de vara underordnade rådande samhällsnormer. Dessa normer skapar ett tryck på kvinnorna att spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Studien visar även att ensamstående småbarnsmammor har större möjlighet och makt att själva bestämma att satsa på sin karriär/förvärvsarbete än sammanboende småbarnsmammor. Flera av kvinnorna sade sig uppleva att de har större makt över sina liv nu, då de inte behöver anpassa sig efter någon annan vuxen i hushållet, jämfört med när de levde ihop med barnens pappa. Vad som även framkommit i studien är att det verkar finnas ett orsakssamband mellan den flexibilitet som arbetsgivarna tillhandahåller och möjligheten för kvinnorna att satsa på karriär/förvärvsarbete. Förutom att majoriteten av kvinnorna har flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid så har de olika överenskommelser med arbetsgivarna hur de förlägger sitt arbete vilket möjliggör en ökad andel timmar i förvärvsarbete. Dessa överenskommelser synes individuella och anpassade efter kvinnornas livssituation som ensamstående mammor.

Syftet med studien var att undersöka hur de fem dimensionerna i employer attractiveness scale (EmpAt) värderades hos en potentiell arbetsgivare bland högskolestuderande studenter vid en högskola i mellersta Sverige utifrån kön, ålder och förvärvsarbete hos de studerande. En enkätundersökning med ett strategiskt urval gjordes med totalt 121 studenter som deltagare. Resultatet analyserades med hjälp av en multivariat variansanalys (MANOVA) och visade att det förelåg en signifikant skillnad i fråga om kön. Kvinnor värderade dimensionerna social, tillämpning och utvecklinghögre än män. Resultatet visade ingen skillnad i ålder (unga vs. äldre) eller förvärvsarbete (ja vs. nej).