Global ETD Search

1	"Mamma, kan jag få en Iphone?" : En studie om ensamstående mödrars upplevelser av att leva med enskilt ekonomiskt ansvar i dagens konsumtionssamhälle. Tsamba, Camilla, Mach, Olivia January 2014 (has links) Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad det betyder att vara ensamstående mamma samt vilka svårigheter dessa möter i ett konsumtionssamhälle. Huvudfrågorna i uppsatsen är: Vad innebär det att vara ensamstående mamma och hur påverkas de av att ha enskilt ekonomiskt ansvar? Hur är det att hushålla med låga inkomster som ensamstående och utföra omsorgsarbete och ge det bästa för barnens välbefinnande? Genom tidigare forskning och kvalitativ metod intervjuade vi fem ensamstående mödrar och uppsatsens huvudfrågor lyckades bli besvarade. Resultatet visade hur dessa ensamstående mödrar får avstå från exempelvis sociala aktiviteter med sina vänner på grund av deras låga inkomst, men även hur de prioriterar deras barn framför sig själva. Andra utmaningar som ensamstående mödrar möter är exempelvis hur samhället ser på dem och hur ett socialt utanförskap kan upplevas. Genom att analysera resultatet med Baumans teoriom konsumtion, Björkemannens teori om utanförskap och Giddens teori om sociala förändringar och media visade sig att ensamstående mödrar är en av de mest utsatta grupper i ett konsumtionssamhälle på grund av deras lågavlönade arbetspositioner. Fast ensamstående mödrar får underhållsbidrag menar de att det inte täcker hela ansvaret för ett barn. Ensamstående mammor konsumtionssamhälle ekonomiskt ansvar låg inkomst socialt utanförskap
2	Ensam mamma i en tvåsam värld : En kvalitativ intervjustudie om hur ensamstående mödrar påverkas av tvåsamhetsnormen Sjöstrand, Sara January 2019 (has links) De ensamstående mammorna är en heterogen grupp som kan verka osynlig i vårt samhälle. Detta är en grupp människor som, på grund av samhällets starka förväntan om ett tvåsamt leverne, ifrågasätts. När deras upplevda vardag sätts i relation till tvåsamhetsnormen skapas en tydlig bild av hur dessa mammor inkluderas i en grupp som träder utanför normen. Syftet med studien har varit att ta reda på vilka utmaningar ensamstående mödrar upplever sig ha i sin vardag. Jag ställer mig följande fråga: Vilka utmaningar upplever ensamstående mödrar sig ha då det kommer till ekonomi, sociala sammanhang, kärleksliv och tid? Jag sätter dessa utmaningar i relation till tvåsamhetsnormen. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Empirin grundar sig på intervjuer med fem ensamstående singelmammor vilka har sina barn boende hos sig heltid/deltid eller växelvis. Studien har en queerteoretisk utgångspunkt. I resultatet framgår det att mammorna upplever ett flertal utmaningar i sin vardag som ensamstående. Majoriteten av mödrarna upplever ekonomiska utmaningar såsom att de tvingas arbeta heltid, trots att de saknar ambition till att göra detta, för att ha råd med en vardag som ensamstående. Det sociala nätverket visar sig också ha stor betydelse för att mammorna överhuvudtaget ska kunna ro runt sin vardag, familjen visar sig vara den främsta nyckeln till att minska den stress som annars skulle uppstå. Vidare framkommer det i resultatet att kärlekslivet är en aspekt som upplevs ha större betydelse för mammornas sociala omkrets än för mammorna själva. Mammorna upplever att omgivningen förväntar sig att de vill och ska leva i ett partnerskap trots att de i verkligheten är nöjda med sin tillvaro som singel. Dock genomsyrar en vilja att dejta men deras begränsade tid som ensamstående försvårar denna möjlighet. Även tiden är ett utmärkande incitament. Karaktäristiskt för detta var den uttalade otillräckligheten, att inte räcka till när det kommer till att skjutsa barnen till aktiviteter, stressen som uppstår på grund av att tiden inte räcker till alla ogjorda hushållssysslor eller vetskapen om att deras valmöjligheter är begränsade på grund av ett ensamt leverne. Studien framhäver de ensamstående mammornas upplevda utmaningar i sin vardag vilka går att tolka utifrån tvåsamhetsnormen. Studien visar på att visionen om ett tvåsamt liv och kärnfamiljen premieras och reproduceras i vårt samhälle. Ensamstående mammor tvåsamhetsnorm queerteori heteronormativitet Other Humanities Annan humaniora
3	Ensamstående småbarnsmammors förvärvsarbete i Sverige idag : - En kvalitativ studie över ensamstående småbarns-mammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete Örn, Elin January 2010 (has links) <p>Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor – ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete. Studien bygger på sju djupintervjuer med ensamstående småbarnsmammor samt skriftliga svar på intervjuguiden från en respondent. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utgick från fyra olika hypoteser som sedan prövats via det empiriska materialet.</p><p> </p><p>Denna studie visar att ensamstående småbarnsmammor inte har har råd att deltidsarbeta, olikt sammanboende småbarnsmammor. För merparten av dem som valt att arbeta deltid har ekonomin styrt deltidens omfattning. Merparten av kvinnorna ville dock gå ner i arbetstid för att få mer tid till barnen. Skälet till att de ensamstående småbarnmammorna jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor har således en tydlig koppling till ekonomiska incitament men i enlighet med teorin om ”gendered moral rationalities” synes de vara underordnade rådande samhällsnormer. Dessa normer skapar ett tryck på kvinnorna att spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Studien visar även att ensamstående småbarnsmammor har större möjlighet och makt att själva bestämma att satsa på sin karriär/förvärvsarbete än sammanboende småbarnsmammor. Flera av kvinnorna sade sig uppleva att de har större makt över sina liv nu, då de inte behöver anpassa sig efter någon annan vuxen i hushållet, jämfört med när de levde ihop med barnens pappa. Vad som även framkommit i studien är att det verkar finnas ett orsakssamband mellan den flexibilitet som arbetsgivarna tillhandahåller och möjligheten för kvinnorna att satsa på karriär/förvärvsarbete. Förutom att majoriteten av kvinnorna har flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid så har de olika överenskommelser med arbetsgivarna hur de förlägger sitt arbete vilket möjliggör en ökad andel timmar i förvärvsarbete. Dessa överenskommelser synes individuella och anpassade efter kvinnornas livssituation som ensamstående mammor.</p> Ensamstående mammor småbarn förvärvsarbete gendered moral rationalities. Sociology Sociologi
4	Ensamstående småbarnsmammors förvärvsarbete i Sverige idag : En kvalitativ studie över ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete Örn, Elin January 2010 (has links) <p>Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor – ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete. Studien bygger på sju djupintervjuer med ensamstående småbarnsmammor samt skriftliga svar på intervjuguiden från en respondent. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utgick från fyra olika hypoteser som sedan prövats via det empiriska materialet. 　　</p><p>Denna studie visar att ensamstående småbarnsmammor inte har har råd att deltidsarbeta, olikt sammanboende småbarnsmammor. För merparten av dem som valt att arbeta deltid har ekonomin styrt deltidens omfattning. Merparten av kvinnorna ville dock gå ner i arbetstid för att få mer tid till barnen. Skälet till att de ensamstående småbarnmammorna jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor har således en tydlig koppling till ekonomiska incitament men i enlighet med teorin om "gendered moral rationalities" synes de vara underordnade rådande samhällsnormer. Dessa normer skapar ett tryck på kvinnorna att spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Studien visar även att ensamstående småbarnsmammor har större möjlighet och makt att själva bestämma att satsa på sin karriär/förvärvsarbete än sammanboende småbarnsmammor. Flera av kvinnorna sade sig uppleva att de har större makt över sina liv nu, då de inte behöver anpassa sig efter någon annan vuxen i hushållet, jämfört med när de levde ihop med barnens pappa. Vad som även framkommit i studien är att det verkar finnas ett orsakssamband mellan den flexibilitet som arbetsgivarna tillhandahåller och möjligheten för kvinnorna att satsa på karriär/förvärvsarbete. Förutom att majoriteten av kvinnorna har flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid så har de olika överenskommelser med arbetsgivarna hur de förlägger sitt arbete vilket möjliggör en ökad andel timmar i förvärvsarbete. Dessa överenskommelser synes individuella och anpassade efter kvinnornas livssituation som ensamstående mammor.</p><p> </p> Ensamstående mammor småbarn förvärvsarbete gendered moral rationalities Sociology Sociologi
5	Ensamstående småbarnsmammors förvärvsarbete i Sverige idag : En kvalitativ studie över ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete Örn, Elin January 2010 (has links) Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor – ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete. Studien bygger på sju djupintervjuer med ensamstående småbarnsmammor samt skriftliga svar på intervjuguiden från en respondent. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utgick från fyra olika hypoteser som sedan prövats via det empiriska materialet. 　　 Denna studie visar att ensamstående småbarnsmammor inte har har råd att deltidsarbeta, olikt sammanboende småbarnsmammor. För merparten av dem som valt att arbeta deltid har ekonomin styrt deltidens omfattning. Merparten av kvinnorna ville dock gå ner i arbetstid för att få mer tid till barnen. Skälet till att de ensamstående småbarnmammorna jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor har således en tydlig koppling till ekonomiska incitament men i enlighet med teorin om "gendered moral rationalities" synes de vara underordnade rådande samhällsnormer. Dessa normer skapar ett tryck på kvinnorna att spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Studien visar även att ensamstående småbarnsmammor har större möjlighet och makt att själva bestämma att satsa på sin karriär/förvärvsarbete än sammanboende småbarnsmammor. Flera av kvinnorna sade sig uppleva att de har större makt över sina liv nu, då de inte behöver anpassa sig efter någon annan vuxen i hushållet, jämfört med när de levde ihop med barnens pappa. Vad som även framkommit i studien är att det verkar finnas ett orsakssamband mellan den flexibilitet som arbetsgivarna tillhandahåller och möjligheten för kvinnorna att satsa på karriär/förvärvsarbete. Förutom att majoriteten av kvinnorna har flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid så har de olika överenskommelser med arbetsgivarna hur de förlägger sitt arbete vilket möjliggör en ökad andel timmar i förvärvsarbete. Dessa överenskommelser synes individuella och anpassade efter kvinnornas livssituation som ensamstående mammor. Ensamstående mammor småbarn förvärvsarbete gendered moral rationalities Sociology Sociologi
6	Ensamstående småbarnsmammors förvärvsarbete i Sverige idag : - En kvalitativ studie över ensamstående småbarns-mammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete Örn, Elin January 2010 (has links) Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor – ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete. Studien bygger på sju djupintervjuer med ensamstående småbarnsmammor samt skriftliga svar på intervjuguiden från en respondent. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utgick från fyra olika hypoteser som sedan prövats via det empiriska materialet. Denna studie visar att ensamstående småbarnsmammor inte har har råd att deltidsarbeta, olikt sammanboende småbarnsmammor. För merparten av dem som valt att arbeta deltid har ekonomin styrt deltidens omfattning. Merparten av kvinnorna ville dock gå ner i arbetstid för att få mer tid till barnen. Skälet till att de ensamstående småbarnmammorna jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor har således en tydlig koppling till ekonomiska incitament men i enlighet med teorin om ”gendered moral rationalities” synes de vara underordnade rådande samhällsnormer. Dessa normer skapar ett tryck på kvinnorna att spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Studien visar även att ensamstående småbarnsmammor har större möjlighet och makt att själva bestämma att satsa på sin karriär/förvärvsarbete än sammanboende småbarnsmammor. Flera av kvinnorna sade sig uppleva att de har större makt över sina liv nu, då de inte behöver anpassa sig efter någon annan vuxen i hushållet, jämfört med när de levde ihop med barnens pappa. Vad som även framkommit i studien är att det verkar finnas ett orsakssamband mellan den flexibilitet som arbetsgivarna tillhandahåller och möjligheten för kvinnorna att satsa på karriär/förvärvsarbete. Förutom att majoriteten av kvinnorna har flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid så har de olika överenskommelser med arbetsgivarna hur de förlägger sitt arbete vilket möjliggör en ökad andel timmar i förvärvsarbete. Dessa överenskommelser synes individuella och anpassade efter kvinnornas livssituation som ensamstående mammor. Ensamstående mammor småbarn förvärvsarbete gendered moral rationalities. Sociology Sociologi
7	Bär eller brister det att vara ensamstående mamma? : En kvalitativ undersökning om ensamstående mödrars erfarenheter av att vara en förälder. Holmberg, Emma, Petersson, Rebecca January 2010 (has links) No description available. single mothers family strategies Ensamstående mammor ensamstående mödrar familjestrategier ensam mamma en förälder
8	Bär eller brister det att vara ensamstående mamma? : En kvalitativ undersökning om ensamstående mödrars erfarenheter av att vara en förälder. Holmberg, Emma, Petersson, Rebecca January 2010 (has links) No description available. single mothers family strategies Ensamstående mammor ensamstående mödrar familjestrategier ensam mamma en förälder
9	Socialt stöd och dess samband med psykisk ohälsa : En jämförelse mellan grupperna ensamstående mammor och sammanboende mammor / Social support and its relationship with mental illness : A comparison between single mothers and cohabiting mothers Hedlund, Madelene, Olofsson, Ida January 2022 (has links) Ensamstående mammor upplever en högre grad av psykisk ohälsa i jämförelse medsammanboende mammor. Att vara en ensamstående mamma kan på många sätt varautmanande, därför kan socialt stöd från omgivningen vara extra viktigt för just dem. Syftetmed föreliggande studie var att undersöka upplevt socialt stöd och dess samband med psykiskohälsa bland ensamstående mammor. För att samla in data genomfördes enenkätundersökning med totalt 140 deltagare, vilka delades upp i grupperna: ensamståendemammor (n = 78) och sammanboende mammor (n = 62). För att undersöka studiensvariabler, psykisk ohälsa och upplevt socialt stöd, användes skalorna Kessler PsychologicalDistress Scale och The Multidimensional Scale of Perceived Social Support. Resultatetvisade att det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna ensamstående mammor ochsammanboende mammor vad gällde både psykisk ohälsa och upplevt socialt stöd. Gruppenensamstående mammor rapporterade en högre grad av psykisk ohälsa och en lägre grad avupplevt socialt stöd till skillnad från sammanboende mammor. Resultatet visade även att detfanns ett signifikant negativt samband in mellan psykisk ohälsa och upplevt socialt stöd, dettasamband var dock svagare bland ensamstående mammor. Därför är studiens viktigasteslutsats att det kan finnas andra faktorer än socialt stöd som är viktigare och därmed har ettstarkare samband med psykisk ohälsa bland ensamstående mammor. Psykisk ohälsa Upplevt socialt stöd Ensamstående mammor Kessler Psychological Distress Scale Psychology Psykologi
10	En familj är två eller en vuxna.. Och sen barn : en tematisk analys av hur barn till frivilligt ensamstående mammor och barn till olikkönade sammanboende föräldrapar pratar om familj / A family is two or one adult.. And then children : a thematic analysis of how children of optional single mothers and children of different-sexed cohabiting parents talk about family Bergcrona, Linn, Krantz, Maja January 2014 (has links) Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer ser på familjer, sin egen och andras. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med olikkönade och sammanboende föräldrar som fått barn på egen hand, nedan kallade relationsbarn, och övriga elva kom från familjer med en frivilligt ensamstående mamma som skaffat barn med hjälp av assisterad befruktning, nedan kallade femmisbarn. Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. Studien kan ses som en del av barndomsforskningen, där barns ses som kompetenta aktörer vars röster förtjänar att lyftas fram. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens berättelser har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att femmis- och relationsbarnens berättelser huvudsakligen liknar varandra samtidigt som vissa skillnader framkommer mellan grupperna. Det förkommer också stora individuella skillnader inom grupperna. En kärnfamiljsnorm är tydligt framträdande i både barnens prat och teckningar, samtidigt som barnen visar på en öppenhet kring olika familjeformer. I relationsbarnens berättelser omnämns far- och morföräldrar, föräldrars syskon och kusiner som släktingar medan femmisbarnen i större utsträckning inkluderar dessa samt husdjur som medlemmar i sina familjer. Gemensamt för alla barnen är att deras berättelser om familjelivet utgår från barnet och har barnet i fokus. I såväl femmis- som relationsbarnens prat om mammor och pappor framträder en bild av traditionella könsroller. Såväl relations- som femmisbarnens berättelser om familj är mestadels i linje med tidigare forskning kring barns syn på familj. Femmisbarnens inklusion av såväl husdjur som släktingar i familjen, kan vara ett resultat av att nätverket får en större betydelse hos de ensamstående föräldrarna vilket även setts i tidigare forskning. Den kärnfamiljsnorm som blev tydlig i barnens prat kan ses som en avspegling av de rådande normerna i samhället. Trots en ökad variation gällande familjeformer är kärnfamiljen fortfarande ett rådande ideal. Solo mothers single mothers donor insemination childhood childrens perspective childhood studies parents children mothers fathers family studies childhood psychology child sociology child interviews nuclear families thematic analysis social constructionism qualitative research Frivilligt ensamstående mammor assisterad befruktning barndom barnperspektiv barndomsforskning föräldrar barn mammor pappor familjeforskning barndomspsykologi barndomssociologi barnintervjuer kärnfamilj tematisk analys socialkonstruktivism kvalitativ forskning

Search results