• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • 3
  • Tagged with
  • 9
  • 9
  • 6
  • 6
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Connection Between Early Childhood Teachers' Beliefs and Practices Regarding Play

Ploof, Robin L. 29 August 2014 (has links)
<p> Research indicates play contributes to children's learning and development. The passage of the No Child Left Behind Act (NCLB) changed early care and education by limiting time for play in early childhood classrooms. There is a gap in the literature concerning early childhood teachers' current beliefs about play and how those beliefs are connected to their practices. The purpose of this qualitative case study was to examine the connections between early childhood teachers' beliefs regarding play and their practices in the early childhood classroom. Lave's situated learning theory formed the conceptual framework for this study recognizing the early childhood classroom and the social aspect of learning as a community of practice. Data for the study were collected through structured interviews, observations, and documents from teachers in 6 early childhood classrooms. Coding was used to identify patterns and themes. Analysis revealed that teachers held strong positive beliefs in regard to play. Teachers believed the connection between their beliefs and practices regarding play was strong and the connection between them was clear. Evidence showed the connection was not as strong and clear as teachers perceived. A clearer understanding of the link between teachers' beliefs and practices could create positive social change and benefit teachers, parents, administrators, and children. Teachers may use the information in this study to reflect on and make changes to their practices. Program directors, principals and school districts may be guided to implement curriculum changes more inclusive of play, or to include play and play theory in preservice training. These changes could bring the United States more in line with top performing countries in terms of educational outcomes for children.</p>
2

Positive Technological Development for Young Children in the Context of Children's Mobile Apps

Chau, Clement L. 08 August 2014 (has links)
<p> This dissertation examines the extent to which children's tablet software applications, commonly called <i>apps,</i> are designed appropriately to promote the optimal development of preschool children aged three to five. This study extends previous research, particularly the theoretical frameworks of <i>developmentally appropriate practice</i> and Bers' <i> positive technological development.</i> The researcher argues that, for children's mobile apps to be developmentally meaningful, they need to satisfy three conditions: (1) apps must be designed appropriately to accommodate the developmental stages and needs of young children; (2) content must be designed to promote young children's development in the areas of cognition, academic skills, social-emotional skills, and physical development; and (3) digital interactions engage children in activities and behaviors that foster optimal developmental assets. The researcher devised three instruments to evaluate and examine the breadth, depth, and design quality of 100 children's apps from the Apple's App Store for iPad. Content analysis revealed that only a non-significant majority of apps (58%) were meaningfully designed for preschool children in terms of user interface, audio and visual design, and instructional support. The apps selected for this sample included games and learning activities, interactive eBooks, as well as creativity and utility apps. The content of these apps tended to cluster around school skills and they rarely engaged children in activities beyond academic drill-and-practice. These apps largely ignored the social, emotional, and physical aspects of children's development. Using numerous vignettes and examples as illustrations, the analysis highlights design techniques, content offering, and technological features that could be productive toward children's development, as well as those that distract from meaningful user experiences. This study underscores the need for developmentally meaningful children's mobile apps for preschool children.</p>
3

Child life specialists in foster care| A case for child life in a nontraditional setting

Meyer, Lauren 22 July 2014 (has links)
<p> The current study examined the possible gaps in meeting the needs of children in foster care, the additional skillsets that contribute to meeting their needs, and the role child life specialists play in meeting those needs. Additionally, the study looked specifically at how child life could find a place in the nontraditional setting of foster care. Two groups of participants were recruited for the study; the first group was comprised of child life specialists. The second group included professionals who worked directly with children in foster care in some capacity. Two surveys were designed and conducted, one for each group. Generally, both groups of participants identified the following unmet needs: emotional needs, attachment needs, behavioral needs, supporting children in coping, and psychological preparation. Skillset matches for meeting these needs included experience in psychological preparation for children, knowledge in supporting coping, child development expertise, and awareness of family-centered care. These matches are closely tied to child life specialists' training. Additionally, there seems to be a lack of play in working with foster children, and this was identified as a possible gap in the system, highlighting another way child life specialists could support children in foster care. Through this study, clear ways were identified in which child life specialists could strengthen the services provided to children in foster care. These results have implications for an interdisciplinary future of the child life field. </p><p> <i>Keywords:</i> child life, foster care, unmet needs, child life in nontraditional roles</p>
4

The construction of professional identity in early educators with master's degrees

Wise, Riley 22 July 2014 (has links)
<p> This study examines the professional identities of early educators with master's degrees in the United States. While other democratic nations have begun to move toward fully funded early care and education that offers qualified teachers a living wage, early education in the U.S. continues to be vastly underfunded and inconsistently regulated. Through semi-structured interviews with five teachers I identified specific ways in which highly qualified early educators have constructed professional identities within a marginalized profession. Results indicate that the attainment of a Master's degree in Early Childhood Education [ECE] positively influences teachers' abilities to take a leadership role, reflect critically on the field, and participate within the broader public sphere to enact change. Implications of this study highlight the pivotal role that early educators with master's degrees play in shaping the future of ECE in the U.S.</p><p> <i>Keywords:</i> Early Care and Education, professional identity, professional status, reflection, leadership</p>
5

Child life specialists' perspectives in supporting adolescents struggling with medical non-compliance

Carter, Jennifer 22 July 2014 (has links)
<p> The current study sought to examine child life specialists' perspectives on supporting adolescents struggling with medical non-compliance. The intent of the study was to identify various factors involved in adolescent medical non-compliance and to examine the role of the child life specialist in supporting this population. Eighty-five certified child life specialists were surveyed regarding their work with adolescents and the strategies used to support adolescents struggling with medical non-compliance. The issues surrounding medical non-compliance were examined as well as child life specialist education and how capable child life specialists felt in their ability to support this population. Results support previous literature suggesting a negative impact of typical adolescent development on medical compliance. In addition, results revealed the multidisciplinary team approach and family dynamics as being barriers to supporting adolescents' struggle with medical non-compliance. These findings support the need for additional education to better equip child life specialists in their work with this population. </p><p> <i>Keywords: child life specialists, adolescents, medical non-compliance, medical non-adherence</i> </p>
6

The creation and implementation of a dramatic arts integrated curriculum in an early childhood classroom

Pomerantz, Briel L. 22 July 2014 (has links)
<p> The current study examined the creation and implementation of a dramatic arts integrated curriculum in an early childhood classroom. The goals were to support ongoing development and growth in the children with whom I work, to explore the development of an enriching curriculum, and to improve my own teaching practice through reflection. I used an action research design over the course of seven weeks (six cycles of action research) in a preschool classroom in a laboratory school located in Northern California. Data consisted of video documentation, field notes, and my written reflections. The findings of this study supported previous research in the field and made visible the growth of the children who participated in the activities. In addition, I improved my ability to create curriculum and enhanced my own teaching practice. Based on this work, I hope to provide a curricular framework as a resource to share with professionals in the field who have an interest in including dramatic arts in their classroom.</p>
7

En familj är två eller en vuxna.. Och sen barn : en tematisk analys av hur barn till frivilligt ensamstående mammor och barn till olikkönade sammanboende föräldrapar pratar om familj / A family is two or one adult.. And then children : a thematic analysis of how children of optional single mothers and children of different-sexed cohabiting parents talk about family

Bergcrona, Linn, Krantz, Maja January 2014 (has links)
Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer ser på familjer, sin egen och andras. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med olikkönade och sammanboende föräldrar som fått barn på egen hand, nedan kallade relationsbarn, och övriga elva kom från familjer med en frivilligt ensamstående mamma som skaffat barn med hjälp av assisterad befruktning, nedan kallade femmisbarn. Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. Studien kan ses som en del av barndomsforskningen, där barns ses som kompetenta aktörer vars röster förtjänar att lyftas fram. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens berättelser har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att femmis- och relationsbarnens berättelser huvudsakligen liknar varandra samtidigt som vissa skillnader framkommer mellan grupperna. Det förkommer också stora individuella skillnader inom grupperna. En kärnfamiljsnorm är tydligt framträdande i både barnens prat och teckningar, samtidigt som barnen visar på en öppenhet kring olika familjeformer. I relationsbarnens berättelser omnämns far- och morföräldrar, föräldrars syskon och kusiner som släktingar medan femmisbarnen i större utsträckning inkluderar dessa samt husdjur som medlemmar i sina familjer. Gemensamt för alla barnen är att deras berättelser om familjelivet utgår från barnet och har barnet i fokus. I såväl femmis- som relationsbarnens prat om mammor och pappor framträder en bild av traditionella könsroller. Såväl relations- som femmisbarnens berättelser om familj är mestadels i linje med tidigare forskning kring barns syn på familj. Femmisbarnens inklusion av såväl husdjur som släktingar i familjen, kan vara ett resultat av att nätverket får en större betydelse hos de ensamstående föräldrarna vilket även setts i tidigare forskning. Den kärnfamiljsnorm som blev tydlig i barnens prat kan ses som en avspegling av de rådande normerna i samhället. Trots en ökad variation gällande familjeformer är kärnfamiljen fortfarande ett rådande ideal.
8

En familj är att man är bra ihop – en diskursanalytisk studie av regnbågsbarns prat om familj och tillblivelse / A family is that you are good together – a discourse analytical study of the way children in lesbian families talk about family and origin of babies.

Wikström, Maria, Möllerstrand, Anna January 2011 (has links)
Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats. Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer. Föräldrar beskrivs som omhändertagande och mammors och pappors funktion sägs vara likvärdig. Pratet om den egna familjen och mammorna präglas av positiva beskrivningar men utmanas i ett fåtal berättelser genom att teman av konflikt lyfts. Majoriteten av barnen pratar om pappor och beskriver dessa dels utifrån ursprung och dels utifrån en relationell mening. En del barns prat framstår förvirrat kring dessa två aspekter av pappor. Barnen uppvisar svårigheter att närma sig prat om tillblivelse och använder begreppen frö och ägg i olika utsträckning. Majoriteten av barnen som pratar om frö berättar att det kommer från en man. Regnbågsbarnens sätt att prata om familj är i linje med tidigare forskning om barns syn på familj. Barnens öppenhet inför olika familjestrukturer kan ses som ett uttryck för att rättfärdiga den egna familjekonstellationen, alternativt visar det på en realistisk spegling av samhällets mångfald vad gäller familjeformer. Svårigheterna att prata om negativa erfarenheter inom den egna familjen visar på det problematiska att gå emot en dominerande diskurs av familj som harmonisk. Regnbågsbarnens prat kring att mammor och pappor är samma sak skiljer sig från tidigare forskning om barns syn på föräldrar och hur detta kan förstås diskuteras i uppsatsen. Den förvirring som en del barns prat kring att i en mening ha en pappa och i en annan inte, kan visa på att barnen behöver få stöd i att hitta en fungerande diskurs om vad en pappa är och skillnaden på en relationell pappa och en donator.
9

”HON KAN ÅKA TILLSJUKHUSET OCH FÅ BEBISFRÖN DÄR” : hur barn till frivilligt ensamstående mammor och till olikkönade sammanboende föräldrapar pratar om tillblivelse

Björck, Therese, Hägg, Amanda January 2014 (has links)
Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, där barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjänar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fått barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom från familjer med en ensamstående mamma som har fåttbarn på egen hand med hjälp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, känslor och åsikter inför ämnet samt kunskapskällor kring tillblivelse. Barnens berättelser har analyserats utifrån kritisk diskursiv psykologi.Resultatet visar att både femmisbarnen och relationsbarnen pratar om befruktning i olika former. De flesta pratar om en eller flera förutsättningar att bli till på, vilka alla var bundna till familjeform. Majoriteten av relationsbarnen och en del av femmisbarnen pratar utifrån en heteronormativ tvåsamhet. Många femmisbarn pratar även utifrån sitt eget tillblivelsesätt, assisterad befruktning, och talar dels utifrån att detta sätt är ett fullgott förstahandsalternativ och dels utifrån att det är ett andrahandsalternativ till att få barn genom den heteronormativa tvåsamheten. Flera av både femmisbarnen och relationsbarnen pratade kring att få barn på ett sätt som att det är en självklarhet för vuxna.De flesta av barnen pratade om förlossning och nämnde då vården som något centralt, vilken beskrivs antingen som en fixare eller en hjälpare. För femmisbarnen var vården självklar både vid befruktningen och vid förlossningen, medan vården är självklar för relationsbarnen vid förlossningen. De barn som pratar om pappors roll vid förlossningen gör det utifrån att pappor antingen är sekundära och passiva eller att de är hjälpare. Resultatet visar även att det inte finns någon skillnad kring var barnen från de olika familjeformerna har fått sin kunskap om tillblivelse ifrån samt var de skulle ta reda på mer kunskap. Barnen nämner sina mammor, men även skola, kompisar och olika former av media är kunskapskällor för barnen. Många barn pratar utifrån att kunskapen tillhör vuxenvärlden och att barn inte behöver ha kunskap om tillblivelse. Det är ungefär lika förekommande att barnen oavsett familjeformger uttryck för att tillblivelse och tillhörande ämnen på olika sätt är svårt att prata om, som att det är lätt att prata.Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att eftersom den heteronormativa tvåsamheten framställs som det självklara, får det till följd att andra tillblivelsesätt betraktas som mindre eftersträvansvärda. I kontakt med barn blir det därför viktigt att förhålla sig till detta och sträva mot att inkludera fler likvärdiga tillblivelsesätt i sitt prat. Mammor beskrivs av barnen från de båda familjeformerna som de primära kunskapsbärarna, medan pappor nästintill helt saknas. Detta tyder på att femmisbarn, i de undersökta åldrarna, har samma tillgång till kunskap om tillblivelse som relationsbarn har. Slutligen konstateras att sexualitet till viss del fortfarande är tabubelagt i samhället, då flera av barnen på olika sätt uttrycker att det finns aspekter av tillblivelse som var svåra att prata om. Denna syn, som också återfinns i samhället, håller troligtvis på att förändras då ungefär lika många barn gav uttryck för att tillblivelse var lätt att prata om.

Page generated in 0.0818 seconds