Syftet med denna studie är att undersöka alternativa elevers tankar kring vilka olika familjekonstellationer som finns. Åldern på eleverna är 10-11 år. Undersökningen genomfördes i form av en kvantitativ studie där datainsamlingen skedde med hjälp av kollektion av elevers teckningar. Dessa har utförts i två kommunala skolor, där den ena ligger på landet i en mindre kommun och den andra ligger i en central stadsdel i en större kommun. Undersökningen genomfördes i årskurserna 4-5 på dessa skolor. Varje elev har bidragit med tre teckningar som föreställde tre familjekonstellationer. Resultatet visade olika familjekonstellationer utifrån elevernas illustrationer, där kärnfamiljen dominerade med mer än 70 procent av alla teckningar. Tidigare forskning inom utveckling av individualiseringen i familjeforskning av Johansson (2009) samt Pramling & Doverborgs forskning kring hur barn tänker i olika situationer har belyst studiens illustrerade familjekonstellationer.

The aim of this study is to look into the correctional system’s work with parent ship of incarcerated mothers and fathers from a gender perspective. It is a qualitative study and two interviews have been done with employees from a prison for women and one interview from a prison for men. Two interviews have been done with two former incarcerated parents, one mother and one father. One interview has also been done with an organization which gives children with incarcerated parents support and an opportunity to meet other children in the same situation. They also give incarcerated parents support in the contact with their children. The results of the study imply that the correctional system has the same theoretical approach when working with incarcerated mothers and fathers. It is obvious that when it comes to attitudes and presumptions about parent ship, there are differences based on a gender perspective. This affects the practical work with parent ship within the correctional system. The results show that gender is always present in the discussion about parent ship within the correctional system even though the framework tells us different. This makes it even more important to be aware about how gender makes us look at parent ship depending on sex. Not least in the correctional system.

<p>Abstract</p><p>Undersökningen bygger på en öppen kvalitativ undersökning som fokuserar på hur fem pappor ser på att vara en engagerad och delaktig pappa i dag. Då papporna är engagerade i en förskola som är ett familjekooperativ där deras barn går betyder det att deras intresse för tid och engagemang inte ligger i underkant. Men hur ser papporna på hur det är att vara en delaktig pappa? Och vad anser papporna vad som ingår i konceptet delaktighet? Undersökningen visar på en stor vilja och medvetenhet att inte trampa i sina fäders fotspår även om de har varit av positiv art. Vilket kan benämnas som en varierad eller flexibel maskulinitet/manlighet baserat utifrån att plocka delar av det goda och dåliga som papporna har genom sin livserfarenhet. Men också att arbeta med en jämställdhet tillsammans med sin partner i vardagen som är lättare i teorin än i praktiken. Framförallt genomsyras undersökningen av en uttrycksfull glädje, kärlek, empati och inspiratör som både avdramatiserar och glorifierar rollen att vara pappa.</p>

Abstract Undersökningen bygger på en öppen kvalitativ undersökning som fokuserar på hur fem pappor ser på att vara en engagerad och delaktig pappa i dag. Då papporna är engagerade i en förskola som är ett familjekooperativ där deras barn går betyder det att deras intresse för tid och engagemang inte ligger i underkant. Men hur ser papporna på hur det är att vara en delaktig pappa? Och vad anser papporna vad som ingår i konceptet delaktighet? Undersökningen visar på en stor vilja och medvetenhet att inte trampa i sina fäders fotspår även om de har varit av positiv art. Vilket kan benämnas som en varierad eller flexibel maskulinitet/manlighet baserat utifrån att plocka delar av det goda och dåliga som papporna har genom sin livserfarenhet. Men också att arbeta med en jämställdhet tillsammans med sin partner i vardagen som är lättare i teorin än i praktiken. Framförallt genomsyras undersökningen av en uttrycksfull glädje, kärlek, empati och inspiratör som både avdramatiserar och glorifierar rollen att vara pappa.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att förklara hur subjektiva upplevelser runt familj påverkar intresse av estetisk kirurgi. Specifika frågeställningar har formulerats för att undersöka detta: – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av familjemedlemmar som pratat om att utföra eller som har utfört estetisk kirurgi? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av upplevd skilsmässa under uppväxt och uppväxt med en ensamstående förälder? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av fysisk eller psykisk frånvaro av mamma eller pappa under uppväxt? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av att minst en person gett stöd och varit älskande under uppväxt? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av ouppnådda familjefunktioner? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av en upplevd familjekris? Metod Denna uppsats har använts sig av en kvantitativ forskningsmetod med enkät. En egen enkät komponerades och delades ut i Stockholms län. 60 enkäter delades ut, varav 58 av dessa besvarades. Enkäterna hanterades anonymt och sammanställdes först i Excel-ark för att sedan analyseras i SPSS genom Mann-Whitney och Chi-2 test, samt logistisk regression. Resultat Prediktorer för intresse för estetisk kirurgi är föräldrar som pratat om att utföra estetisk kirurgi (P=0,049), lägre skattning av psykisk närvaro av mamma (P=0,029), lägre skattning av psykisk närvaro av pappa (P=0,042), lägre skattning av att pappa ingivit respekt kring den egna personens värde (P=0,001) och vid lägre skattning av att familj gett en god grund för en stabil och harmonisk uppväxt (P=0,003). Ingen av dessa kunde enskilt förklara den beroende variabelns variation, utan alla samvarierade. Genom att stegvis exkludera prediktorer i en logistisk regression kunde den viktigaste prediktorn till intresse av estetisk kirurgi identifieras, vilket var, den sistnämnda. Slutsats Slutsatsen är att vissa subjektiva upplevelser runt familj påverkar intresse av estetisk kirurgi medan påverkan av andra inte gett signifikanta skillnader. / Aim The purpose of this study is to explain how subjective experiences around the family affect interest in esthetic surgery. Specific questions were made to investigate this: - How is the interest in esthetic surgery affected by family members who has been talking about undergoing or have been undergoing esthetic surgery? - How is the interest in esthetic surgery affected by the experience of divorce during childhood and growing up with a single parent? - How is the interest in esthetic surgery affected by physical or psychological absence of mother or father, during childhood? - How is the interest in esthetic surgery affected by at least one person who has been supported and loving, during childhood? - How is the interest in esthetic surgery affected by family functions that are unmet? - How is the interest in esthetic surgery affected by the experience of a family crisis? Method This thesis has used a quantitative research method, with a survey. An own survey was made, and handed out in Stockholm. 60 surveys was handed out, of which 58 was answered. The survey was managed anonymously, and at first consolidated in spreadsheets of Excel and then analyzed in SPSS, trough Mann-Whitney and Chi-2 test, and also logistic regression. Results The predictors of interest in esthetic surgery are parents who talked about undergoing esthetic surgery (P = 0.049), lower estimates of mental presence of the mother (P = 0.029), lower estimates of mental presence of father (P = 0.042), lower estimate of that the father has given respect of the own person´s value (P = 0.001) and lower estimation of that the family have provided a good basis for a stable and harmonious childhood (P = 0.003). None of these could individually explain the dependent variable's variation, but all of them interacted. By gradually exclude the predictors in a logistic regression, the main predictor of interest in esthetic surgery was identified, which was the last one mentioned. Conclusions The conclusion is that certain subjective experiences around the family affect interest in cosmetic surgery, while the influence of others has shown no significant differences.

<p>The aim of this study is to look into the correctional system’s work with parent ship of incarcerated mothers and fathers from a gender perspective. It is a qualitative study and two interviews have been done with employees from a prison for women and one interview from a prison for men. Two interviews have been done with two former incarcerated parents, one mother and one father. One interview has also been done with an organization which gives children with incarcerated parents support and an opportunity to meet other children in the same situation. They also give incarcerated parents support in the contact with their children.</p><p>The results of the study imply that the correctional system has the same theoretical approach when working with incarcerated mothers and fathers. It is obvious that when it comes to attitudes and presumptions about parent ship, there are differences based on a gender perspective. This affects the practical work with parent ship within the correctional system. The results show that gender is always present in the discussion about parent ship within the correctional system even though the framework tells us different. This makes it even more important to be aware about how gender makes us look at parent ship depending on sex. Not least in the correctional system.        </p>

<p>Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som består i att föräldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. Huvudfrågan som berördes var: Vad kan känneteckna föräldraparsrelationer där parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?</p><p>Resultaten har utgått från fem fäders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna såg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen där fäderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av föräldraledigheten. Fäderna upplevde sig vara mer aktiva än mödrarna, och ansåg sig vara mer kommunikativa inom relationen. I de fall där uppbrottet var stormigt blev också konflikterna kring barnen större efter separationen. Konflikterna gällde pengar, hur mycket barnen skulle bo med respektive förälder och att ingångna överenskommelser och avtal inte har hållits. Dessa oenigheter förvärrades genom uppkomna lojalitetskonflikter för barnens del, fysiskt våld mellan föräldrarna och att myndigheter och sociala institutioner använts som ett verktyg i den maktkamp som följde. Fäderna uppvisade en stark misstro mot tjänstemän på olika myndigheter och sociala institutioner. Framför allt gällde detta familjerättens arbetsmetoder, värderingar och hur fäderna har blivit bemötta i samtal/utredningar. Det nuvarande systemet med boförälder och umgängesförälder ansågs konfliktdrivande då det bidrog till ett asymmetriskt förhållande till regelverken hos myndigheter och sociala institutioner. I de fall där fäderna fick ut mest av domsluten, och mödrarna därför minst, tenderade konflikterna att öka efter domslut. Där konflikterna varit tämligen moderata medförde domslutet avtagande konflikter. Även i det fall där fadern ”förlorat” mest framstod det som att konflikterna avtagit något. I det fall där konflikterna varit stora under tämligen lång tid tycktes relationerna vara lika konfliktfyllda som tidigare och hade alltså inte påverkats nämnvärt av det senaste domslutet. Domslutens konsekvenser för samarbetsklimatet mellan föräldrarna såg alltså ut att kunna variera. De fäder som hade haft mycket tid med sina barn, såväl före som efter separationen från mödrarna, framstod som tämligen trygga i sin föräldraroll. Konflikterna med mödrarna tycktes därför inte ha påverkat bilden av föräldrarollen i särdeles hög grad. Detta medan de övrigas faderskapsroll framstod som mera bräcklig.</p><p>Efter teorianknytning framför jag tre sammanhängande hypoteser som berör grunden till uppkomna konflikter: a) Mödrar vars identitet kan domineras av ägandets livsform; b) fäder som söker bekräftelse på sitt faderskap; c) tidigare relationer mellan mödrar och fäder som framstått som mer eller mindre fjärran från den rena relationen.</p>

<p>Den här undersökningen belyser ämnet föräldraledighet, föräldraskap och pappor i relation till maskulinitet. Undersökningen genomfördes genom öppet riktade intervjuer med fem pappor som tagit sin del av föräldraledigheten. Analysen struktureras med hjälp av två teoretiska positioner som benämns barnorienterad maskulinitet och reflexiv maskulinitet. Uppsatsens fokus ligger på vad som ligger bakom att de deltagande papporna tar sin del av föräldraledigheten. Hur förhåller sig informanterna till sin föräldraledighet, jämställdhet och kvotering. Vilka förebilder har de? Vilken maskulinitet representerar de fem intervjuade papporna? Analysens slutsats blir att maskulinitet inte är något fast och statiskt. Det kan inte ses som något stillastående och oföränderligt som reproduceras i samhället. Trots att maskulinitet förändras är det något som i huvudsak skapas och görs i motsatsförhållande till femininitet.</p>

<p>Theories about exposure and risk-taking in an everyday environment show a connection between parental strategies, parent-child relationship and exposure on the Internet. In the present study, the Internet is presented as an everyday activity. Negative exposure is seen as an outcome of risk-taking. The purpose of the study was to examine in what way parental strategies together with the parent-child relationship were related to the teenagers’ negative experiences on the Internet, which consisted of three categories: 1) Exposure to pornographic sites, 2) Exposure to upsetting and violent material, 3) Digital bullying. The regression analysis showed that the parent-child relationship was linked to all negative experiences. Parental knowledge, disclosure, rules, safe usage of the Internet and solicitation were also linked to negative experiences on the Internet. Parental strategies that were not significant were parental control and shared web activities.</p> / <p>Teorier kring utsatthet och risktagande i traditionella vardagsmiljöer visar på ett samband mellan föräldrastrategier, föräldrabarnrelationen och tonåringens utsatthet på nätet. I den aktuella studien är Internet som vardagsmiljö i fokus. Negativa Interneterfarenheter ses som en konsekvens av risktagande. Syftet var att undersöka hur sambandet mellan föräldrastrategier tillsammans med föräldrabarnrelationen och tonåringens negativa Interneterfarenheter såg ut. De negativa Interneterfarenheterna delades upp i tre kategorier: 1) <em>Tvivelaktigt material, 2) Upprörande material samt 3) Erfarenhet av hot.</em> Regressionsanalysen visade att föräldrabarnrelation har samband med alla negativa Interneterfarenheter. Vidare visade resultatet att föräldrarnas insyn, disclosure, regler, säker användning och solicitation också hade samband med de negativa Interneterfarenheterna. Föräldrastrategier som inte var signifikanta var kontroll och sällskap vid Internetanvändning.</p>

Den här undersökningen belyser ämnet föräldraledighet, föräldraskap och pappor i relation till maskulinitet. Undersökningen genomfördes genom öppet riktade intervjuer med fem pappor som tagit sin del av föräldraledigheten. Analysen struktureras med hjälp av två teoretiska positioner som benämns barnorienterad maskulinitet och reflexiv maskulinitet. Uppsatsens fokus ligger på vad som ligger bakom att de deltagande papporna tar sin del av föräldraledigheten. Hur förhåller sig informanterna till sin föräldraledighet, jämställdhet och kvotering. Vilka förebilder har de? Vilken maskulinitet representerar de fem intervjuade papporna? Analysens slutsats blir att maskulinitet inte är något fast och statiskt. Det kan inte ses som något stillastående och oföränderligt som reproduceras i samhället. Trots att maskulinitet förändras är det något som i huvudsak skapas och görs i motsatsförhållande till femininitet.