<p>Theories about exposure and risk-taking in an everyday environment show a connection between parental strategies, parent-child relationship and exposure on the Internet. In the present study, the Internet is presented as an everyday activity. Negative exposure is seen as an outcome of risk-taking. The purpose of the study was to examine in what way parental strategies together with the parent-child relationship were related to the teenagers’ negative experiences on the Internet, which consisted of three categories: 1) Exposure to pornographic sites, 2) Exposure to upsetting and violent material, 3) Digital bullying. The regression analysis showed that the parent-child relationship was linked to all negative experiences. Parental knowledge, disclosure, rules, safe usage of the Internet and solicitation were also linked to negative experiences on the Internet. Parental strategies that were not significant were parental control and shared web activities.</p> / <p>Teorier kring utsatthet och risktagande i traditionella vardagsmiljöer visar på ett samband mellan föräldrastrategier, föräldrabarnrelationen och tonåringens utsatthet på nätet. I den aktuella studien är Internet som vardagsmiljö i fokus. Negativa Interneterfarenheter ses som en konsekvens av risktagande. Syftet var att undersöka hur sambandet mellan föräldrastrategier tillsammans med föräldrabarnrelationen och tonåringens negativa Interneterfarenheter såg ut. De negativa Interneterfarenheterna delades upp i tre kategorier: 1) <em>Tvivelaktigt material, 2) Upprörande material samt 3) Erfarenhet av hot.</em> Regressionsanalysen visade att föräldrabarnrelation har samband med alla negativa Interneterfarenheter. Vidare visade resultatet att föräldrarnas insyn, disclosure, regler, säker användning och solicitation också hade samband med de negativa Interneterfarenheterna. Föräldrastrategier som inte var signifikanta var kontroll och sällskap vid Internetanvändning.</p>

Theories about exposure and risk-taking in an everyday environment show a connection between parental strategies, parent-child relationship and exposure on the Internet. In the present study, the Internet is presented as an everyday activity. Negative exposure is seen as an outcome of risk-taking. The purpose of the study was to examine in what way parental strategies together with the parent-child relationship were related to the teenagers’ negative experiences on the Internet, which consisted of three categories: 1) Exposure to pornographic sites, 2) Exposure to upsetting and violent material, 3) Digital bullying. The regression analysis showed that the parent-child relationship was linked to all negative experiences. Parental knowledge, disclosure, rules, safe usage of the Internet and solicitation were also linked to negative experiences on the Internet. Parental strategies that were not significant were parental control and shared web activities. / Teorier kring utsatthet och risktagande i traditionella vardagsmiljöer visar på ett samband mellan föräldrastrategier, föräldrabarnrelationen och tonåringens utsatthet på nätet. I den aktuella studien är Internet som vardagsmiljö i fokus. Negativa Interneterfarenheter ses som en konsekvens av risktagande. Syftet var att undersöka hur sambandet mellan föräldrastrategier tillsammans med föräldrabarnrelationen och tonåringens negativa Interneterfarenheter såg ut. De negativa Interneterfarenheterna delades upp i tre kategorier: 1) Tvivelaktigt material, 2) Upprörande material samt 3) Erfarenhet av hot. Regressionsanalysen visade att föräldrabarnrelation har samband med alla negativa Interneterfarenheter. Vidare visade resultatet att föräldrarnas insyn, disclosure, regler, säker användning och solicitation också hade samband med de negativa Interneterfarenheterna. Föräldrastrategier som inte var signifikanta var kontroll och sällskap vid Internetanvändning.

Syftet med studien var att undersöka föräldraförmågans (parental self-efficacy) dimensioner i förhållande till den självupplevda föräldrabarnrelationen. Undersökningen genomfördes som en tvärsnittsstudie av kvantitativ design med 151 deltagare. Deltagarna rekryterades på sociala medier och besvarade en digital enkät. För att analysera data användes det statistiska programmet SPSS. Dataanalys visade att samtliga dimensioner av föräldraförmågan i mätinstrumentet TOPSE korrelerade positivt med responsvariabeln föräldrabarnrelationen. Det innebär att ju högre den subjektivt upplevda föräldraförmågan är, desto bättre relation upplever föräldrarna till sina barn. Empati och förståelse var den starkaste prediktorn av föräldrabarnrelationen följt av kontroll, känslor och tillgivenhet samt social press. Denna studie visar att den subjektivt upplevda föräldraförmågan, mätt genom de åtta dimensionerna av TOPSE-mätinstrumentet, är en viktig prediktor för den självupplevda föräldrabarnrelationen. / This study examines the relationship between dimensions of parental self-efficacy in relation to the subjectively perceived parent-child relationship. The survey was conducted as a cross-sectional study of quantitative design with 151 participants, parents of children 0-6 years. Participants were recruited on social media and answered a digital survey. The statistical program SPSS was used to analyze the data. Dataanalysis showed that all eight dimensions in the parental self-efficacy measuring instrument TOPSE correlated positively with the response variable parent-childrelationship. This means that the higher the self-perceived parental self-efficacy is, the better relationship parents experience with their children. Empathy and understanding were the strongest predictors, followed by control, emotion and affection, and social pressure. This study shows that parental self-efficacy, measured through the eight dimensions of the TOPSE measuring instrument, is an important predictor of the subjectively experienced parent-child relationship.