Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2008.

Vi går mot en tid med fler och fler bonusfamiljer, där halvsyskon och bonusbarn är något vanligt och ibland förväntat. Att det ska vara svårt och kräver en del jobb är nog de flesta medvetna om, men hur blir det med kärleken mellan parterna som en gång blev förälskade? Uppbackningen från samhället är liten, samtalsforumen få och litteraturen begränsad (om än ökande). Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur den vuxna kärleksrelationen påverkas av att leva med bonusbarn. Undersökningspopulationen bestod av fem kvinnor som lever med en man och hans barn från en tidigare relation. Frågeställningarna är: Vad säger bonusmammorna i denna intervjustudie om relationen till mannen? Vad säger bonusmammorna i denna intervjustudie om sin relation till bonusbarnen? Analysmetoden är en narrativ analys där kvinnornas berättelser återges i form av citat och i en berättande form. Ur materialet växte fem teman fram som blev gemensamt för alla kvinnorna. Slutsatserna i denna studie visar att det finns ett flertal områden som är extra problematiska för ett kärlekspar med barn från en tidigare relation. Dessa är: 1) Detta skulle jag aldrig göra om. 2) Känslorna för bonusbarnet. 3) Hur kärleksrelationen påverkas. 4) Exet. 5) Uppfostran. Något nästan alla kvinnor är överens om är att detta med bonusbarn är svårare än vad de trodde, att de inte kan se några egentliga fördelar med att ha ett bonusbarn och att de inte skulle göra om detta igen. Då urvalet av tidigare forskning är relativt begränsat, har det mesta som finns skrivet i Sverige i modern tid kring detta ämne tagits del av inför denna studie och byggt upp empirin. Det har blivit synligt att just den vuxna kärleksrelationen kommit i skymundan i tidigare forskning.

Denna studie syftar till att förklara varför färre kvinnor än män vill bli entreprenörer. Tre faktorer har undersökts för att utreda hur de inverkar på intentionen till företagande bland ekonomistudenter. De faktorer som har valts ut är självförtroende, inställning till familjebildning och den manliga normen kring entreprenörskap. Urvalsgruppen har valts med hänsyn till att fler manliga än kvinnliga ekonomistudenter väljer en karriär som entreprenörer efter avslutade ekonomstudier. Studien visar att självförtroende och familjebildning inte har någon påverkan på intentionen till företagande bland kvinnor. Den manliga normen kring entreprenörskap kan ha en hämmande effekt, men påverkar de facto inte kvinnors intention till företagande. Studiens mest betydelsefulla upptäckt är att det finns ett statistisk säkerställt samband mellan kön och intention till företagande. Oddsen är 2,15 gånger högre att en man vill bli entreprenör, jämfört med att en kvinna vill bli entreprenör.

<p>Diskussionen kring homosexuellas lämplighet som föräldrar och deras rätt att bilda familj är nu aktuell i samhällsdebatten. Trots att det idag finns lagstiftning som jämställer homosexuellas och heterosexuellas rättigheter att bilda familj genom exempelvis provrörsbefruktning och adoption finns negativa röster om detta.</p><p>Syftet med studien var att undersöka attityder hos högstadieungdomar i årskurs 9 vid tre skolor, i frågor om homosexuellas rätt att bilda familj och om det kan vara kopplat till attityder till homosexuella generellt. Dessa attityder studerades i förhållande till könstillhörighet och social klass. Målgruppen valdes utifrån att ungdomar i den åldern ifrågasätter föräldrarnas påverkan och skapar sig egna värderingar. En inblick i detta kan lägga fokus på att även vuxna bör reflektera över sina attityder kring dessa frågor då barn och ungdomar i stor utsträckning påverkas av vuxna.</p><p>Uppsatsens primärdata har insamlats genom enkätundersökning i kontaktade skolor under vecka 48, 2007. Undersökningen utfördes med kvantitativ forskningsmetod och elevenkäten bestod av 25 flervalsfrågor med slutna svar. Resultaten visade att elevernas könstillhörighet har betydelse för attityder till homosexuellas rätt att bilda familj. I de undersökta skolorna var flickorna mer accepterande än pojkarna, både till homosexuella generellt och till deras rätt att bli föräldrar. Om detta beror på verkliga skillnader i attityder mellan könen eller om flickorna i högre grad än pojkarna svarar vad som anses som ”politiskt korrekt” är svårt att avgöra. I denna studie konstaterades att könstillhörigheten har betydelse medan elevernas sociala klasstillhörighet inte hade någon påverkan för acceptansen till homosexuella och deras familjebildande.</p>

Diskussionen kring homosexuellas lämplighet som föräldrar och deras rätt att bilda familj är nu aktuell i samhällsdebatten. Trots att det idag finns lagstiftning som jämställer homosexuellas och heterosexuellas rättigheter att bilda familj genom exempelvis provrörsbefruktning och adoption finns negativa röster om detta. Syftet med studien var att undersöka attityder hos högstadieungdomar i årskurs 9 vid tre skolor, i frågor om homosexuellas rätt att bilda familj och om det kan vara kopplat till attityder till homosexuella generellt. Dessa attityder studerades i förhållande till könstillhörighet och social klass. Målgruppen valdes utifrån att ungdomar i den åldern ifrågasätter föräldrarnas påverkan och skapar sig egna värderingar. En inblick i detta kan lägga fokus på att även vuxna bör reflektera över sina attityder kring dessa frågor då barn och ungdomar i stor utsträckning påverkas av vuxna. Uppsatsens primärdata har insamlats genom enkätundersökning i kontaktade skolor under vecka 48, 2007. Undersökningen utfördes med kvantitativ forskningsmetod och elevenkäten bestod av 25 flervalsfrågor med slutna svar. Resultaten visade att elevernas könstillhörighet har betydelse för attityder till homosexuellas rätt att bilda familj. I de undersökta skolorna var flickorna mer accepterande än pojkarna, både till homosexuella generellt och till deras rätt att bli föräldrar. Om detta beror på verkliga skillnader i attityder mellan könen eller om flickorna i högre grad än pojkarna svarar vad som anses som ”politiskt korrekt” är svårt att avgöra. I denna studie konstaterades att könstillhörigheten har betydelse medan elevernas sociala klasstillhörighet inte hade någon påverkan för acceptansen till homosexuella och deras familjebildande.

Uppsatsens syfte var att undersöka informanternas upplevelse av och anledningar till att frysa ägg, respektive tankar på att frysa ägg, i Sverige. Studien baserades på sex semistrukturerade intervjuer med karriärkvinnor. Materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av Braun och Clarkes (2006) tematiska analysmetod och därefter applicerades tre huvudsakliga teoretiska perspektiv om: (1) queer temporalitet, (2) performativitet och genussystem, samt (3) individualisering och agens. Informanternas berättelser gav upphov till det första temat som var den positiva och negativa upplevelsen av äggfrysning. Där den positiva upplevelsen av äggfrysning var att det gav en känsla av att ta kontroll, ett avspänt förhållningsätt, samt skapade trygghet för framtiden. Medan den negativa upplevelsen av äggfrysning bestod av informationsbrist, det ekonomiska hindret samt den kroppsliga påverkan. Hur de intervjuade kvinnorna formar sina liv och vill bilda familj präglades av individualisering, som i sin tur blev uppsatsens andra huvudtema. De intervjuade kvinnornas individualiserade liv kännetecknades av ett självförverkligande, att barn var ett aktivt beslut, tvåsamhetens obetydelse samt hur genusnormer påverkade och ibland begränsade det individualiserade livet. Tid och den ”biologiska klockan” blev motverkande krafter i kvinnornas liv, där äggfrysning var ett sätt för informanterna att förlänga möjligheten till barn och att kunna kombinera ett arbetsliv med ett familjeliv.

På grund av de stigande åldrarna på högskolorna har det under de senaste tio åren skett en ökning av antalet studenter som har barn. Att ha småbarn är tidskrävande och därav blir det betydelsefullt att ta hänsyn till hur det fungerar att kombinera småbarn med studier. Det finns en stor ansamling forskning kring föräldraledighet, jämställdhet och vägledning när det kommer till arbetande föräldrar. Studier som undersöker hur livet ser ut för studerande föräldrar och vilken vägledningshjälp de tar del av i samband med denna brytpunkt finns dock i en bristfällig mängd. Syftet med studien är att undersöka manliga och kvinnliga universitetsstudenters upplevelser av hur deras studiegång påverkats till följd av familjebildning, samt undersöka vilken vägledningshjälp studenterna tagit del av i samband med brytpunkten. Genom att besvara Frågeställningarna: Hur upplever studenter att föräldraskapet har påverkat deras utbildning? Vad finns det för skillnader/likheter i männen och kvinnornas uppfattningar? Vilken vägledningshjälp har studenterna tagit del av i samband med brytpunkten? För att besvara frågeställningarna har den kvantitativa forskningen stått i grund. Resultatet har framkommit via semistrukturerade intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga studenter som under sin studietid fått barn. Resultatet tyder på att samtliga av de studerande föräldrarna anser att de blivit mer effektiva i sina studier efter familjebildningen. Resultatet tydliggör även att kvinnor i större utsträckning tar studieuppehåll i samband med att ett barn tillförs in i familjen. Studien visar även att kvinnorna varit i större behov av stöd och rådgivning av en studie- och yrkesvägledare i jämförelse med männen.

Statistics show that women are increasingly postponing their childbearing, compared to how it looked before. Research shows that many of today's women both want to get an education, get a job and have time to realize themselves before having their first child. The purpose of this essay is to examine young adult women's expectations and priorities regarding starting a family and having children. The aim of this research is also to increase the understanding of what is considered important to achieve in life for young women. To answer the question, a qualitative method is used in the form of semi-structured interviews with ten young adult women. The theoretical starting point is individualization, but also forms of capital to create understanding for social groups in the society. The results of the survey shows that all except one woman plan to have children in the future. The results of the survey also shows that education, work, self-fulfillment and a stable relationship are reasons why having children can be postponed.

<p>Ensamstående kvinnor som åker utomlands för att låta sig insemineras blir allt fler. Denna framställning söker belysa vad deras självständiga val att bilda familj utanför kärnfamiljskonstruktionen berättar i ett större samhälleligt sammanhang. Medvetet ensamstående kvinnors familjebildning placerar sig i brännpunkten mellan Individualisering, den samtida familjesociologins honnörsord, och Normalitet, vilket Queerforskningen på senare år belyst. De sex mammor som har intervjuats, lade ingen större vikt vid faderskapet och visade på alternativa sätt att knyta emotionella band, i linje med den individualistiska nätverksfamiljen. De stod starka i sitt val och var övertygade om att deras familjeform var minst lika god som någon annan. Men empirin stöder också queerforskningens hållning, att alla lever i och med normer. Informanterna vikt vid biologiskt släktskap vad gäller uppväxtfamilj och syskon, det var också viktigt för dem att hålla en kontinuerlig kontakt med familjer med liknade bakgrund – ett sammanhang där deras egen familjeform får utgöra normen. Ett viktigt inslag i kvinnornas vardag var att de på grund av sitt val fick förhålla sig till praktiker om öppenhet och döljande, som en konsekvens av den heteronormativa tvåsamhetens starka ställning som förutsättning för ”barnet bästa”.</p>

<p>Avsikten med denna studie är att undersöka meningen bakom ”barnets bästa” i adoptionsärenden under perioden 1925–1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavårdsmannaakter och domslut kring adoptionsärendena. Adoptanterna framställs genomgående positivt och representerar den ”goda familjen”. I beskrivningen av de biologiska föräldrarna betonas däremot bristande förmåga och resurser. Det är tydligt att barnen i materialet inte fått någon egen röst eller något eget utrymme; det är andra som definierar vad som är det bästa för barnet. Barnen tycks inte ses som egna individer utan framställs endast i relation till den biologiska modern eller vårdnadshavaren. Studien illustrerar hur uppfattningen om ”barnets bästa” varierat genom historien och hur den varit knuten till successivt förändrade familjenormer.</p>