Föreliggande arbete är en kvalitativ studie som behandlar valet att bli förälder. Det som undersöks är svenska unga vuxnas samtal kring när tiden är rätt för att bli förälder, livet som förälder kontra livet utan barn, det ideala livet, det goda föräldraskapet och en bra barndom. Studien är ett bidrag till den västerländska debatten om sjunkande födelsetal och uppskjutet barnafödande. De empiriska analyserna i arbetet är baserade på fokusgrupper med sammanlagt 35 individer mellan 24 och 39 år. Deltagarna har olika bakgrunder sett till utbildning, arbete och bostadsort. 15 var förstagångsföräldrar eller väntade sitt första barn. Resterande 20 hade inte barn. När är tiden rätt för barn? Varför har medelåldern för förstagångsföräldrar ökat? Vilka föreställningar finns kring livet som förälder jämfört med livet utan barn? Dessa var de övergripande frågorna som diskuterades i grupperna. Användandet av fokusgrupper och den diskursiva analysen visade sig vara fruktbara i studiet av ideal och föreställningar kring föräldraskap och övergången till föräldraskap. Resultatet av studien belyser komplexiteten kring valet att bli eller att vänta med att bli förälder; det visar på hur människors liv och förståelse av sig själva påverkas av många motstridiga föreställningar och ideal. Föräldraskap, familj, släktskap, vänskap, kärlek, ålder, biologi, och den oberoende individen är några av de fenomen som framstår som diskurser i fokusgruppsdeltagarnas diskussioner kring tiden för föräldraskap. Denna studie visar hur olika individer förhåller sig till olika diskurser och subjektspositioner, och hur olika individer på olika sätt löser dilemman som motstridiga ideal resulterar i. I avhandlingen undersöks och belyses diskursiva, kulturella strukturer och individers aktiva positionerande gentemot dessa. / The present thesis is a qualitative study of reproductive decision-making. It explores ways in which Swedish young adults talk about the timing of parenthood, the ideal life, good parenthood and the auspicious childhood. The work contributes to the debate on why fertility rates are declining and why the transition to parenthood is being postponed in the contemporary Western world. The empirical analysis is based on focus group data including in total 35 participants, between 24 and 39 years of age, with varying educational, occupational, and geographical backgrounds. The participants were new first-time parents, a few who were expecting their first child and some who were childless. The broad guiding questions of the focus group discussions were the timing of parenthood, the general postponement of parenthood, and the childless life contra life as a parent. The focus group method proved to be very useful in exploring ideas and ideals related to the timing of parenthood, as did the discourse analytical approach that was applied. The study illuminates the complexity of reproductive decision-making; it is an exploration of a range of notions and discourses that impact on people’s lives and ways of understanding the world, such as discourses on kin, family, friendship, the romantic relationship, parenthood, age, biology, and the independent, individualized individual. It is also a study of individual positioning towards different, often contradictory ideals, and individual strategies when trying to solve the pertinent dilemmas caused by contrasting notions. Thus, the study is an exploration of general, cultural discursive structures as well as of the different ways in which the subject actively draws upon them.