Ensamstående kvinnor som åker utomlands för att låta sig insemineras blir allt fler. Denna framställning söker belysa vad deras självständiga val att bilda familj utanför kärnfamiljskonstruktionen berättar i ett större samhälleligt sammanhang. Medvetet ensamstående kvinnors familjebildning placerar sig i brännpunkten mellan Individualisering, den samtida familjesociologins honnörsord, och Normalitet, vilket Queerforskningen på senare år belyst. De sex mammor som har intervjuats, lade ingen större vikt vid faderskapet och visade på alternativa sätt att knyta emotionella band, i linje med den individualistiska nätverksfamiljen. De stod starka i sitt val och var övertygade om att deras familjeform var minst lika god som någon annan. Men empirin stöder också queerforskningens hållning, att alla lever i och med normer. Informanterna vikt vid biologiskt släktskap vad gäller uppväxtfamilj och syskon, det var också viktigt för dem att hålla en kontinuerlig kontakt med familjer med liknade bakgrund – ett sammanhang där deras egen familjeform får utgöra normen. Ett viktigt inslag i kvinnornas vardag var att de på grund av sitt val fick förhålla sig till praktiker om öppenhet och döljande, som en konsekvens av den heteronormativa tvåsamhetens starka ställning som förutsättning för ”barnet bästa”.

Avsikten med denna studie är att undersöka meningen bakom ”barnets bästa” i adoptionsärenden under perioden 1925–1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavårdsmannaakter och domslut kring adoptionsärendena. Adoptanterna framställs genomgående positivt och representerar den ”goda familjen”. I beskrivningen av de biologiska föräldrarna betonas däremot bristande förmåga och resurser. Det är tydligt att barnen i materialet inte fått någon egen röst eller något eget utrymme; det är andra som definierar vad som är det bästa för barnet. Barnen tycks inte ses som egna individer utan framställs endast i relation till den biologiska modern eller vårdnadshavaren. Studien illustrerar hur uppfattningen om ”barnets bästa” varierat genom historien och hur den varit knuten till successivt förändrade familjenormer.

I denna uppsats har jag valt att skriva om unga kvinnors tankar kring karriär, familjeliv och identitet. Dessa ämnen är saker som jag tror att de flesta upplever eller har upplevt att det finns många tankar och frågor kring, och jag vill genom min studie ge dessa kvinnors bild av hur man får livspusslet att gå ihop och hur tankar kring identitet, karriär och familjeliv kring detta kan se ut. Jag kommer att skriva om detta utifrån två synsätt, dels från det individuella planet, där jag utgår från mina intervjuer och berättar om mina informanters tankar, dels ur ett bredare perspektiv där jag sätter informanternas berättelser i ett större samanhang, men fokus på unga människors situation i Sverige. / In this paper, I have chosen to write about young women's thoughts on career, family life and identity. These substances are things that I think most people are experiencing or have experienced that there are many thoughts and questions about, and I want through my study give these women's view of how to get the puzzle of life go together and how ideas about identity, career and family around this might look like. I will write about this from two points of view, and from the individual level, where I use my interviews to talk about my informant thoughts, and from a broader perspective where I put narratives in a wider context, but the focus is on young people's situation in Sweden.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pågåendet av sin högskoleutbildning och som senarelägger sitt barnafödande. Syftet är att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senareläggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgångspunkter har hämtats främst från Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras på Rational Choice. Centrala begrepp för uppsatsen är individualisering och rationalisering. Majoriteten av de 6 stycken intervjuade respondenterna ser på barnafödande som något som de vill senarelägga till åtminstone efter avklarade högskolestudier. Detta eftersom att studenterna kopplade en svårighet med att förena rollen som student med rollen som mamma och även av egoistiska skäl. Tillförskaffande av kapital såsom en akademisk utbildning, karriär och bostad men även icke-materiella resurser såsom erkännande och självförverkligande var några av preferenserna hos studenterna. Skillnader i attityder upptäcktes även hos studenter med olika utbildningsinriktningar. Uppsatsen avslutas med en koppling till övergången mellan ungdomsstadium till vuxenstadium.

Alanko, E. ”Gör det här nu och så kan kärleken komma sen”. Reproduktion utan sexualitet. Examensarbete i sexologi 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Examensarbete i sexologi, 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2017.Ensamstående kvinnor har sedan första april 2016 laglig rätt att insemineras i Sverige, lagen har länge debatterats och i och med dagens teknologi kring fertilitetsbehandlingar är nu reproduktion utan sexualitet en möjlighet för ensamstående kvinnor. Detta medför att normer och föreställningar kring reproduktion, sexualitet och familjebildning åter står inför en förändring. Studiens syfte är att undersöka hur ensamstående kvinnor, som genomgått insemination alternativt planerar insemination, upplevt hur normer och föreställningar, både deras egna och omgivningens normer och föreställningar, påverkat dem under processen att bli förälder. I studien intervjuades fem kvinnor, de fick fritt berätta kring sina upplevelser kring normer och föreställningar under deras process att bli föräldrar och materialet bearbetades sedan utifrån kodning och kategorisering. Åtta kategorier identifierades och det empiriska materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som queerteori och familjeteori. Studiens resultat visade att normer och föreställningar påverkar ensamstående kvinnor som inseminerar och de normer som framträdde var heteronormen och normer kring kärnfamiljen. Kvinnorna i studien uttryckte en önskan om att leva i en heterosexuell tvåsamhet och i en kärnfamilj. Ändå beslutar de att skaffa barn utan att sexualitet är inblandat vilket går emot både deras önskan och rådande normer. Dessa kvinnor blir självständiga aktörer med sitt beslut om reproduktion utan sexualitet. Studien bidrar med kunskap om att kärnfamiljen som familjeform är fortfarande rådande norm även om den utmanas av dagens mångfald av familjeformer i verkligheten. Även om kvinnorna i studien kan ses som självständiga aktörer som klarar sig utan män som pappa till barnen och familjeförsörjare så uttrycker de en önskan om att inkludera en man på något sätt i deras familj.Nyckelord: Ensamstående kvinnor, familjebildning, föräldraskap, insemination, normer, reproduktion, sexualitet. / Alanko, E. “Do this now and then love can come”. Reproduction without Sexuality. Degree project in sexology 30 högskolepoäng. Malmö University: Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, Year, 2017.Single women have a legal right to inseminate in Sweden since 1 April 2016, the law has been debated for a long time and with today's technology around fertility treatments, reproduction without sexuality is an opportunity for single women. This means that norms and notions about reproduction, sexuality and family formation are again faced with a change. The purpose of the study is to investigate how single women who have undergone insemination alternatively plan insemination, experienced how norms and beliefs, both their own and the environment's norms and beliefs, influenced them during the process of becoming a parent. In the study, five women were interviewed, they were asked to freely tell about their experiences about norms and beliefs during their process of becoming parents, and the material was then processed based on coding and categorization. Eight categories were identified and the empirical material was analysed from previous research and theoretical starting points such as queer theory and family theory. The study results showed that norms and performances affect single women who inseminate and the norms that appeared were a heterosexual norm and norms around the nuclear family. The women in the study expressed a desire to live in heterosexual relationship and in a nuclear family. Nevertheless, they decide to acquire children without sexuality being involved, which opposes both their wishes and prevailing norms. These women become independent actors with their decision on reproduction without sexuality. The study contributes to the knowledge that the family as a family form is still the prevailing norm, even though it is challenged by today's diversity of family forms in reality. Although women in the study can be seen as independent actors who manage without men as dads to the children and family providers but they still express a desire to include a man in some way in their family.Keywords: Family formation, insemination, norm, parenthood, reproduction, sexuality, single women.

This study examined mothers who have undergone gamete donation treatment and lack a genetic connection to their adolescent children. The study examined the mothers experience of closeness and similarity with their child, as well as their feelings regarding the child's ability to seek information and contact the donor. Experiences regarding talking to the child and others, as well as their potential desire for support were explored. The study is based on data from the longitudinal study Swedish Study of Gamete Donations (SSGD), which has collected data in five rounds since 2005. Using a mixed-methods design the current study compared egg donation mothers in heterosexual couples (n=41) and non-carrying mothers in lesbian couples (n=59). Participants responded to surveys containing rating scales and free text responses. The material was analyzed using chi2-, Mann-Whitney U-, and t-tests, as well as qualitative content analysis. The majority in both groups reported high levels of closeness to their children and more often perceived similarity in personality than appearance. Participants primarily reported positive emotions related to their child’s ability to access information about and contact the donor. There were no statistically significant differences between the groups. Some qualitative differences emerged regarding feelings about discussing the donation. A few mothers from both groups expressed a need for support. The study contributes to a broader understanding of mothers who have undergone gamete donation treatment and how interventions for these mothers can be devised. Additionally, the study confirms that these groups generally have close relationships with their children. / Studien har undersökt mammor som genomgått donationsbehandling och inte har genetisk koppling till sitt, idag tonåriga, barn. Studien undersökte mammornas upplevelse av närhet och likhet med sitt barn samt vilka känslor de har inför barnets möjlighet att söka information och ta kontakt med donatorn. Även upplevelser kring att prata med barnet och andra om donationen samt vilket eventuellt stöd mammorna önskar undersöktes. Studien bygger på data från den longitudinella studien Swedish Study of Gamete Donations (SSGD) som samlat in data i fem omgångar sedan 2005. Studien använde en mixad design för att jämföra grupperna äggdonations-mammor i heterosexuella par (n=41) och icke-bärande mammor i lesbiska par (n=59). Deltagarna har besvarat enkäter som innehöll skattningsskalor och öppna frågor. Materialet analyserades genom chi2-, Mann-Whitney U-, och t-test samt kvalitativ innehållsanalys. Majoriteten i båda grupperna upplevde hög nivå av närhet till sina barn och upplevde oftare likhet i personlighet än utseende. Deltagarna rapporterade primärt positiva känslor relaterade till barnens möjlighet till information om och kontakt med donatorn. Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna. Dock fanns vissa kvalitativa skillnader gällande känslor och motivation till att prata om donationen. Ett fåtal mammor ur båda grupperna efterfrågade stöd. Studien bidrar till en bredare förståelse för mammor som genomgått donationsbehandling och hur insatser för dessa kan utformas samt bekräftar att dessa grupper generellt har nära relationer till sina barn.

No description available.

Utbildning, karriär och idealt partnerskap. Detta är tre faktorer som anses avgörande för när universitetsstudenter i Sverige vill bilda familj. Att det finns en senareläggning av familjebildning bland studenter i Sverige är ett faktum och dessa tre faktorer har en inverkan på fenomenet. Syftet med denna kandidatuppsats är därför att undersöka varför svenska universitetsstudenter utgör den grupp i samhället, inom vilken familjebildning vanligtvis senareläggs. Syftet är även att undersöka vad som anses vara grundläggande förutsättningar för att vilja skaffa barn och hur dessa varierar mellan olika sociokulturella faktorer. Genom att använda kvantitativ metod, konstruerade vi en enkät som publicerades på olika universitets Facebookgrupper. Anledningen till att använda denna metod va att nå ut till så många studenter som möjligt. Vårt mål var att få svar som gav en övergripande och omfattande bild, med hög svarsfrekvens, snarare än några fåtal svar med djupare förståelse. Teorierna som används i denna uppsats är främst Anthony Giddens teori kring ontologisk trygghet, rutinisering och identitet, men även Martha McMahon’s teori om kvinnlig identitet. Vi har även analyserat våra resultat utifrån en självkonstruerad definition av konceptet stabilitet. Våra respondenter ville främst skaffa 1-2 barn och de flesta uppskattade att detta skulle ske inom sju år. Studenterna i studien värderade utbildning och karriärmöjligheter högt, vilket visade att en senareläggning av barnafödande kunde vara nödvändigt för att hinna bygga en stadigt fundament i sitt yrkesliv innan de ingick i föräldraskap. Stabilitet i partnerskap och ekonomisk stabilitet hade inte någon signifikant inverkan på senareläggning av barnafödande, vilket innebar att dessa faktorer inte var lika  avgörande för när våra respondenter ville skaffa barn. / Education, career and the ideal partnership. These are three factors that tend to be crucial for when university students in Sweden wants to form a family. The postponement of childbirth among students in Sweden is a fact, and these three factors tend to have an impact of the phenomenon. By using a quantitative method, we constructed a survey which we published in different university groups on Facebook. We chose this method since our aim was to reach out to as many students as possible. We sought for comprehensive answers with a high response rate, rather than a few ones with a deeper understanding. The purpose of this bachelor thesis is to explore why Swedish university students constitute the group in society that postpone family formation and childbirth the furthest. We also want to examine which factors students consider as important to achieve before entering parenthood and if it differs depending on socio-cultural factors. The theories used in this thesis are primarily Anthony Giddens interpretation of ontological security, routine and identity, but also Martha McMahon´s theory of female identity. We have also theorized our results through a selfconstructed definition of the concept stability. Our respondents mainly wished for 1-2 children and most of them expected this to happen in about seven years. The students in this study valued education and career opportunities highly, which showed that a postponement of childbirth could be relevant for them to establish a solid foundation in their profession before entering parenthood. Stability in partnership and economics did not turn out statistic significant, which tells us that these factors are not crucial for if and when our respondents want to have children.

Den här undersökningen handlade om hur idag aktiva, kvinnliga nautiker i den svenska handelsflottan upplever sin situation ombord och hur de ser på sin framtid till sjöss. Syftet var att utröna ifall nautikeryrket i sin nuvarande form passar kvinnor och ifall något kan göras för att göra det mer attraktivt för dem. Bakgrunden var den låga andelen kvinnor inom yrket.   Jag valde en kvalitativ undersökningsmetod där jag analyserade data från fem semistrukturerade intervjuer. Denna metod valdes eftersom jag framförallt ville förstå den genusproblematik som kunde finnas ombord.   Resultatet visade att det inte finns något i nautikerns arbetsuppgifter som inte kan utföras av en kvinna och att särbehandling p.g.a. kön och sexuella trakasserier drabbar kvinnliga nautiker i begränsad omfattning. Det framkom att det största hindret för en framtid till sjöss är familjebildning och detta gjorde det även svårt att komma med konkreta förslag om hur yrket skulle bli mer attraktivt för kvinnor. / This thesis was a research on the onboard experience of female officers, today active in the Swedish merchant fleet, and of their thoughts regarding their future at sea. The purpose was to clarify whether the deck officer profession as of today is suited for women and if something could be done to make it more attractive to them; this in view of the small relative number of women in the profession.   I chose the qualitative research design, analyzing data from five semi-structured interviews. This method was used since my primary objective was to understand possible gender issues onboard.   The result showed that there is nothing in a deck officer’s work that can not be performed by a woman. Furthermore, the result pointed to the conclusion that female deck officers are subject to gender related discrimination and sexual harassment, but scarcely. The greatest obstacle for a future at sea proved to be family related, which also made more specific suggestions on how to make the deck officer profession more attractive to women difficult.

Föreliggande arbete är en kvalitativ studie som behandlar valet att bli förälder. Det som undersöks är svenska unga vuxnas samtal kring när tiden är rätt för att bli förälder, livet som förälder kontra livet utan barn, det ideala livet, det goda föräldraskapet och en bra barndom. Studien är ett bidrag till den västerländska debatten om sjunkande födelsetal och uppskjutet barnafödande. De empiriska analyserna i arbetet är baserade på fokusgrupper med sammanlagt 35 individer mellan 24 och 39 år. Deltagarna har olika bakgrunder sett till utbildning, arbete och bostadsort. 15 var förstagångsföräldrar eller väntade sitt första barn. Resterande 20 hade inte barn. När är tiden rätt för barn? Varför har medelåldern för förstagångsföräldrar ökat? Vilka föreställningar finns kring livet som förälder jämfört med livet utan barn? Dessa var de övergripande frågorna som diskuterades i grupperna. Användandet av fokusgrupper och den diskursiva analysen visade sig vara fruktbara i studiet av ideal och föreställningar kring föräldraskap och övergången till föräldraskap. Resultatet av studien belyser komplexiteten kring valet att bli eller att vänta med att bli förälder; det visar på hur människors liv och förståelse av sig själva påverkas av många motstridiga föreställningar och ideal. Föräldraskap, familj, släktskap, vänskap, kärlek, ålder, biologi, och den oberoende individen är några av de fenomen som framstår som diskurser i fokusgruppsdeltagarnas diskussioner kring tiden för föräldraskap. Denna studie visar hur olika individer förhåller sig till olika diskurser och subjektspositioner, och hur olika individer på olika sätt löser dilemman som motstridiga ideal resulterar i. I avhandlingen undersöks och belyses diskursiva, kulturella strukturer och individers aktiva positionerande gentemot dessa. / The present thesis is a qualitative study of reproductive decision-making. It explores ways in which Swedish young adults talk about the timing of parenthood, the ideal life, good parenthood and the auspicious childhood. The work contributes to the debate on why fertility rates are declining and why the transition to parenthood is being postponed in the contemporary Western world. The empirical analysis is based on focus group data including in total 35 participants, between 24 and 39 years of age, with varying educational, occupational, and geographical backgrounds. The participants were new first-time parents, a few who were expecting their first child and some who were childless. The broad guiding questions of the focus group discussions were the timing of parenthood, the general postponement of parenthood, and the childless life contra life as a parent. The focus group method proved to be very useful in exploring ideas and ideals related to the timing of parenthood, as did the discourse analytical approach that was applied. The study illuminates the complexity of reproductive decision-making; it is an exploration of a range of notions and discourses that impact on people’s lives and ways of understanding the world, such as discourses on kin, family, friendship, the romantic relationship, parenthood, age, biology, and the independent, individualized individual. It is also a study of individual positioning towards different, often contradictory ideals, and individual strategies when trying to solve the pertinent dilemmas caused by contrasting notions. Thus, the study is an exploration of general, cultural discursive structures as well as of the different ways in which the subject actively draws upon them.