<p>Ensamstående kvinnor som åker utomlands för att låta sig insemineras blir allt fler. Denna framställning söker belysa vad deras självständiga val att bilda familj utanför kärnfamiljskonstruktionen berättar i ett större samhälleligt sammanhang. Medvetet ensamstående kvinnors familjebildning placerar sig i brännpunkten mellan Individualisering, den samtida familjesociologins honnörsord, och Normalitet, vilket Queerforskningen på senare år belyst. De sex mammor som har intervjuats, lade ingen större vikt vid faderskapet och visade på alternativa sätt att knyta emotionella band, i linje med den individualistiska nätverksfamiljen. De stod starka i sitt val och var övertygade om att deras familjeform var minst lika god som någon annan. Men empirin stöder också queerforskningens hållning, att alla lever i och med normer. Informanterna vikt vid biologiskt släktskap vad gäller uppväxtfamilj och syskon, det var också viktigt för dem att hålla en kontinuerlig kontakt med familjer med liknade bakgrund – ett sammanhang där deras egen familjeform får utgöra normen. Ett viktigt inslag i kvinnornas vardag var att de på grund av sitt val fick förhålla sig till praktiker om öppenhet och döljande, som en konsekvens av den heteronormativa tvåsamhetens starka ställning som förutsättning för ”barnet bästa”.</p>

Ensamstående kvinnor som åker utomlands för att låta sig insemineras blir allt fler. Denna framställning söker belysa vad deras självständiga val att bilda familj utanför kärnfamiljskonstruktionen berättar i ett större samhälleligt sammanhang. Medvetet ensamstående kvinnors familjebildning placerar sig i brännpunkten mellan Individualisering, den samtida familjesociologins honnörsord, och Normalitet, vilket Queerforskningen på senare år belyst. De sex mammor som har intervjuats, lade ingen större vikt vid faderskapet och visade på alternativa sätt att knyta emotionella band, i linje med den individualistiska nätverksfamiljen. De stod starka i sitt val och var övertygade om att deras familjeform var minst lika god som någon annan. Men empirin stöder också queerforskningens hållning, att alla lever i och med normer. Informanterna vikt vid biologiskt släktskap vad gäller uppväxtfamilj och syskon, det var också viktigt för dem att hålla en kontinuerlig kontakt med familjer med liknade bakgrund – ett sammanhang där deras egen familjeform får utgöra normen. Ett viktigt inslag i kvinnornas vardag var att de på grund av sitt val fick förhålla sig till praktiker om öppenhet och döljande, som en konsekvens av den heteronormativa tvåsamhetens starka ställning som förutsättning för ”barnet bästa”.

This study aims to examine how professionals in the field of foster care works with recruitments, assessment and education of family homes for unaccompanied children. The intention is to find out in case there are specific needs that justify specific approach to ensure that the child's best interests are indicative and satisfied. The survey was conducted based on a qualitative method and empirical data gathered through semi-structured interviews with employees in the social services. The result shows that there is a need for more and specific education for families receiving unaccompanied children. It is motivated by the needs and conditions that are often common for this group. Remarkable in this study is the situation that emerge around unaccompanied children placed in the network, which are described here as network families. Despite finding that they do not take part of the education for the second family is obligatory. The front will also need more and clearer guidelines about the investigation process in relation to network families, as the respondents believes that neither the law, assessment procedure or basic demands tailored to this group. / Studien syftar till att undersöka hur professionella inom området familjehemsvård arbetar med rekrytering, utredning och utbildning av familjehem inför mottagandet av ensamkommande barn. Avsikten är att ta reda på i fall det finns särskilda behov som motiverar specifika tillvägagångssätt för att säkerställa att barnets bästa blir vägledande och tillgodoses. Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare och socialsekreterare. En gemensam efterfrågan visade sig vara anpassad utbildning för familjehem som tar emot ensamkommande barn. Det motiveras med de behov och förutsättningar som barnen ofta har gemensamt. Det mest utmärkande resultatet i denna studie är de brister professionella vittnar om då det kommer till barn som placeras i sitt nätverk, vilka här benämns som nätverksfamiljer. Bristerna består i för lite resurser samt otillräckliga regelverk och rutiner runt utredningsprocessen. Det framkom också att nätverksfamiljer inte tar del av den utbildning som för andra familjehem är obligatorisk. Respondenterna menar att varken lagstiftning, utredningsförfarande eller grundkrav är anpassade efter denna grupp. Det ställer höga krav på den enskilde respondenten då det är där de svåra besluten ofta hamnar.

Studien undersöker styvföräldrars upplevelse av vilka faktorer som påverkar relationerna och samspelet i styvfamiljen. Frågeställningen är: Vilka faktorer upplever styvföräldrar påverkar relationerna i styvfamiljen? Undersökningen är en kvalitativ studie med fem intervjuer av styvföräldrar. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat: I studien framkommer tre teman; relationsbyggande, konflikter och skuldkänslor.Studien visade att om det finns en stabil grund där tid har lagts ner på att bygga upp relationerna i styvfamiljen påverkar det relationerna positivt. Styvföräldrarollen behöver klargöras speciellt när det gäller förväntningar på rollen, ansvar och vilka befogenheter styvförälderns ska ha. Vid konflikter i styvfamiljen och inom familjesystemet kan styvföräldern inta en roll som neutral medlare vilket upplevs som positivt. Då konflikt finns mellan de biologiska föräldrarna kan barnen bli budbärare mellan system vilket har en negativ påverkan på styvfamiljen. En biologisk förälders brist på engagemang kan skapa skuldkänslor hos den andre föräldern. Då en förälder är långvarigt sjuk kan barnet ta ansvar för denna förälder vilket kan påverka så att barnet får en minskad eller obefintlig kontakt med den andre föräldern. / An investigation of stepparents experiences of what factors influence the stepfamily and the relationships in stepfamilies.Research question: Which are the factors that stepparents experience influence the relationships in the stepfamily?This study uses a qualitative methodology. Five stepparents have been interviewed and the interviews have been analyzed using thematic analysis.Results: Three themes appeared from the analysis; building relationships, conflicts and feelings of quilt. If the relationships in the stepfamily have been developed and been build up it influence the stepfamily in a positive way. The stepparent role needs to be clarified, especially when it comes to responsibility and powers of the stepparent. When conflicts occur in the stepfamily the stepparent can take the role of being a mediator that could be a positive factor. When there is a conflict between the biological parents the children could take different roles that influence the family in a negative way. If the biological parent is’t engaged in the children, feelings of guilt could be developed among the other parent. If a biological parent is long term sick the child can take responsibility for this parent and it can affect so that the child have less or no contact with the other parent.