Uppsatsens syfte var att undersöka informanternas upplevelse av och anledningar till att frysa ägg, respektive tankar på att frysa ägg, i Sverige. Studien baserades på sex semistrukturerade intervjuer med karriärkvinnor. Materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av Braun och Clarkes (2006) tematiska analysmetod och därefter applicerades tre huvudsakliga teoretiska perspektiv om: (1) queer temporalitet, (2) performativitet och genussystem, samt (3) individualisering och agens. Informanternas berättelser gav upphov till det första temat som var den positiva och negativa upplevelsen av äggfrysning. Där den positiva upplevelsen av äggfrysning var att det gav en känsla av att ta kontroll, ett avspänt förhållningsätt, samt skapade trygghet för framtiden. Medan den negativa upplevelsen av äggfrysning bestod av informationsbrist, det ekonomiska hindret samt den kroppsliga påverkan. Hur de intervjuade kvinnorna formar sina liv och vill bilda familj präglades av individualisering, som i sin tur blev uppsatsens andra huvudtema. De intervjuade kvinnornas individualiserade liv kännetecknades av ett självförverkligande, att barn var ett aktivt beslut, tvåsamhetens obetydelse samt hur genusnormer påverkade och ibland begränsade det individualiserade livet. Tid och den ”biologiska klockan” blev motverkande krafter i kvinnornas liv, där äggfrysning var ett sätt för informanterna att förlänga möjligheten till barn och att kunna kombinera ett arbetsliv med ett familjeliv.