Vi går mot en tid med fler och fler bonusfamiljer, där halvsyskon och bonusbarn är något vanligt och ibland förväntat. Att det ska vara svårt och kräver en del jobb är nog de flesta medvetna om, men hur blir det med kärleken mellan parterna som en gång blev förälskade? Uppbackningen från samhället är liten, samtalsforumen få och litteraturen begränsad (om än ökande). Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur den vuxna kärleksrelationen påverkas av att leva med bonusbarn. Undersökningspopulationen bestod av fem kvinnor som lever med en man och hans barn från en tidigare relation. Frågeställningarna är: Vad säger bonusmammorna i denna intervjustudie om relationen till mannen? Vad säger bonusmammorna i denna intervjustudie om sin relation till bonusbarnen? Analysmetoden är en narrativ analys där kvinnornas berättelser återges i form av citat och i en berättande form. Ur materialet växte fem teman fram som blev gemensamt för alla kvinnorna. Slutsatserna i denna studie visar att det finns ett flertal områden som är extra problematiska för ett kärlekspar med barn från en tidigare relation. Dessa är: 1) Detta skulle jag aldrig göra om. 2) Känslorna för bonusbarnet. 3) Hur kärleksrelationen påverkas. 4) Exet. 5) Uppfostran. Något nästan alla kvinnor är överens om är att detta med bonusbarn är svårare än vad de trodde, att de inte kan se några egentliga fördelar med att ha ett bonusbarn och att de inte skulle göra om detta igen. Då urvalet av tidigare forskning är relativt begränsat, har det mesta som finns skrivet i Sverige i modern tid kring detta ämne tagits del av inför denna studie och byggt upp empirin. Det har blivit synligt att just den vuxna kärleksrelationen kommit i skymundan i tidigare forskning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socionomstudenter under uppväxten påverkades av föräldrarnas separation och följande förändringar såsom nya familjekonstellationer samt hur dessa erfarenheter kan kopplas till utbildningsval och framtida socionomroll. Studiens data består av fyra semistrukturerade intervjuer med socionomstudenter som går sin sjätte termin på Södertörns Högskola. En av informanterna hade dock inte upplevt någon ny familjekonstellation efter föräldrarnas separation. Den valda analysmetoden för denna studie utgår från en övergriplig kvalitativ metod som består av att koda, tematisera och summera. Tillsammans med den valda analysmetoden analyserades resultatet utifrån tidigare forskning och teoretiska perspektiv såsom coping, systemteori och wounded healer. Studiens resultat visar att majoriteten av informanterna hade det svårt hemma innan skilsmässan på grund av föräldrakonflikter. Resultatet presenterar även skilda upplevelser av att leva i en ny familjekonstellation då både positiva och negativa upplevelser uppmärksammats. Även belystes positiva och negativa aspekter av olika boendeformer, förändringar i relation till föräldrar samt skillnader i känslor och hantering. Gemensamt för informanterna är att föräldrarnas skilsmässa inte haft en direkt påverkan på utbildningsval men att de kan se fördelar med att ha upplevt en föräldraseparation för deras framtida yrkesroll och deras förståelse för klienter. / The purpose of this study was to explore how social work students were impacted by their parents' divorce and the changes that followed, as well as how these experiences can be linked to the choice of education and their future profession. The empirical data consists of semi-structured interviews with students at Södertörn University studying their sixth semester to receive a bachelor's degree in social work. The four informants, except one, all experienced new family structures post-divorce. The chosen analysis method is the constant comparative method consisting of coding, thematization and summarizing. The analysis also includes previous research and theoretical perspectives such as coping, systems theory and wounded healer. The results showed that three of the informants experienced parental conflict prior to parental separation. The results also presented differences regarding experiences of new family structures due to both positive and negative aspects being mentioned. Contrasts within the results also displayed in changes in the parent-child relationship, emotions and coping as well as living arrangements. All informants stated that the parental divorce did not have a direct impact on the choice of education and occupation, however they could all acknowledge it resulting in increased understanding and compassion for future clients.