Karriär är idag ett uppdaterat begrepp som innefattar hela individens liv med åtaganden, sociala relationer och arbetsplatser. Karriären är under ständig utveckling och förs framåt med hjälp av olika vändningar och skiften, också kallade brytpunkter. Studiens syfte var att skapa kunskap kring karriärutvecklingen och dess brytpunkter, vilket gjordes genom att studera fyra individers karriärberättelser. Dessa individer hade alla genomgått både frivilliga, påtvingade och strukturella brytpunkter inom sitt yrkesverksamma liv. Resultatet visar att en karriär består av olika sorters brytpunkter och rutiner, men att det kan vara svårt att kategorisera dem. Därav blir en av slutsatserna att brytpunkter och rutiner är en enhetlig process som tillsammans skapar och utvecklar en människas karriär.

<p>The aim with this essay is to examine in which way self-realizing and solidarity can be</p><p>reconciled in a multicultural society. The essay is a sociological literature study which</p><p>examines the self- realizing process and puts it in a multicultural perspective.</p><p>The issues are</p><p>Which role does self-realizing play for solidarity?</p><p>How is solidarity created in a multicultural society?</p><p>Can everyone be self-realized in a multicultural society?</p><p>Conditions and problems for self-realizing processes are examined and are treated mainly on</p><p>the basis of Jeffrey C. Alexander and Axel Honneth theories. In the essay is established that</p><p>self-realizing and society-solidarity is mutually interdependent and that solidarity requires a</p><p>form of shared value, but it doesn’t need to be based in the traditional values that common</p><p>history, ethnicity or culture. It can instead be based on a kind of generally recognizing that the</p><p>value about multiculturalism is good and will be respected. First then can everyone in the</p><p>society, self-realize on equal conditions.</p>

The aim with this essay is to examine in which way self-realizing and solidarity can be reconciled in a multicultural society. The essay is a sociological literature study which examines the self- realizing process and puts it in a multicultural perspective. The issues are Which role does self-realizing play for solidarity? How is solidarity created in a multicultural society? Can everyone be self-realized in a multicultural society? Conditions and problems for self-realizing processes are examined and are treated mainly on the basis of Jeffrey C. Alexander and Axel Honneth theories. In the essay is established that self-realizing and society-solidarity is mutually interdependent and that solidarity requires a form of shared value, but it doesn’t need to be based in the traditional values that common history, ethnicity or culture. It can instead be based on a kind of generally recognizing that the value about multiculturalism is good and will be respected. First then can everyone in the society, self-realize on equal conditions.

ABSTRAKT Titel: Beyond motivation - in search of professionals Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Desirée Arman &amp; Lisa Simu Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2013-01-04 Syfte: Vi lever i ett kunskaps– och expertsamhälle där professionerna är bärare av expertkunskap. Uppsatsen ämnar därmed till att få ökad kunskap och förståelse för hur samt vad professionella medarbetare motiveras av i sitt arbete. Följande frågeställningar har undersökts: 1. Vad motiverar professionella medarbetare? 2. Har professionella medarbetare en inre drivkraft som medför att de motiverar sig själva?  Metod: Uppsatsen är skriven utifrån det hermeneutiska synsättet. Detta arbete är en kvalitativ studie och det empiriska avsnittet baseras på nio semistrukturerade djupintervjuer med professionella medarbetare. För att besvara uppsatsens frågeställningar har vi valt ut nyckelord från teorin som vi tror stämmer väl in på våra studieobjekt, därefter har vi utformat intervjufrågorna. Resultat &amp; slutsats: Flertal av respondenterna värdesätter fria ramar samt möjlighet till att påverka och ha inflytande över sitt arbete. Även uppgifternas utformning är av betydelse för respondenterna. Studien har visat att dessa individer motiveras av komplexa och utmanande arbetsuppgifter. Det framkom även att individerna värdesätter gemenskapen, ledarskapet och meningsfullheten i arbetet. Likaså är den personliga och professionella utvecklingen något respondenterna angivit påverkar deras motivation och arbetstillfredsställelse. Studien visar även att professionella medarbetare driver sig själva i stor utsträckning men att stöd samt beröm från chefer och kollegor är något individerna värdesätter. Förslag till fortsatt forskning: Forskningsområdet kan utökas till att vända sig till en större grupp individer och studera likartade frågeställningar. Ett alternativ kan vara att endast undersöka respondenter inom en specifik profession för att studera motivationen för endast den gruppen. Det vore även intressant att studera eventuella likheter och skillnader mellan ledares och medarbetares syn på motivation. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar med ökad kunskap och förståelse för vad som motiverar professionella medarbetare. Vår förhoppning är även att ledare inom olika professioner ska kunna ta del av studien för att bättre kunna tillvarata humankapitalet.   Nyckelord: Motivation, inre motivation, professionalism, expertis, självförverkligande.

Denna uppsats handlar om studieval. Studien baserar sig på tolv kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med förstaårsstudenter på Halmstad Högskola från utbildningsprogrammen Affärssystem inriktning företagsekonomi och Statsvetenskap inriktning politisk kommunikation. De centrala frågeställningarna i denna studie är för det första vilka överväganden som styr studenter till att välja att studera på en högre utbildning och på en specifik utbildning. För det andra handlar uppsatsen om vilka värderingar som speglas i individens studieval samt för det tredje, huruvida individen upplever val och värderingar som personliga respektive påverkade av omgivningen. För att närma sig dessa frågeställningar studeras studenters värderingar, attityder och förhållande till den egna omgivningen. Studien avslutas genom en analys av intervjuerna genom vilken dessa olika upplevelser kan förstås utifrån teoretiska perspektiv som vi tror belyser både samhälleliga och individuella skäl till individens studieval. Dessa är förknippade till nutidens villkor i ett samhälle som på många sätt bygger på konkurrens, rationalitet och individualitet. De teoretiska utgångspunkter som har används i analysen och som bidrar till förståelsen av de tre ovan nämnda aspekterna är socialisationsteorin, Maslows behovshierarki, Fromms teori om "flykten från friheten" samt Moscovicis teori om de sociala representationerna. Resultaten tyder dels på individualism och dels på rationalism som kan urskiljas i respondenternas svar där motiven till högre utbildning kan förstås i relation till bland annat ekonomiska och självförverkligande orsaker. Studenternas upplevelser samt resonemang av sina studieval indikerar till rationella överväganden där kvalifikationer på den framtida arbetsmarknaden upplevs av respondenterna att bidra till större möjligheter att få inte endast ett intressant arbete utan ett arbete som i framtiden har en god anställningsutsikt. Självförverkligande motiv till studier samt i det framtida arbetet är en annan aspekt som lyft fram hos respondenterna som ett eftersträvansvärt värde vilket en högre utbildning antas bidra till. Självförverkligandet i sin helhet kan förstås som något som råder inom samhällsramarna där de individuella valen kan oundvikligen förstås vara förknippade med att göra samhällelig nytta, och försäkran om att kunna vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden.

<p>Statistik från statistiska centralbyrån (SCB) visar att det i Sverige numera är allt ovanligare att kvinnor under 25 år skaffar barn. Föräldraskapet har med tiden skjutits allt längre upp i åldrarna och det har skett en förändring från att bli med barn till att planera en graviditet. Forskning visar att många av dagens kvinnor både vill utbilda sig, skaffa ett arbete och hinna förverkliga sig själva innan de skaffar sitt första barn. Syftet med uppsatsen var att undersöka om kvinnliga högskolestudenter - som ännu inte hade skaffat, eller väntade, barn - planerade att skaffa barn allt senare i livet. Vi ville även undersöka om, och isåfall varför, kvinnornas pågående utbildning och kommande arbete, självförverkligande och förhållande var anledningar till att de planerade att senarelägga barnaskaffandet. Detta undersökte vi genom en kvantitativ enkätundersökning vid Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap på Mälardalens högskola. Totalt deltog 106 programstudenter i undersökningen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt var individualiseringen, som erbjuder individen fler och större valmöjligheter att utforma och leva sitt eget liv, men som även försvagar familjens betydelse och förändrar dess form. Undersökningens resultat visade att studenterna faktiskt planerar att följa samhällstrenden, endast 4,7 % av de 106 kvinnliga programstudenterna planerar att skaffa barn innan 25 års ålder. Resultatet av undersökningen visade även att utbildning, arbete, självförverkligande och förhållande faktiskt är anledningar till att barnaskaffandet senareläggs.</p>

No description available.

No description available.

Statistik från statistiska centralbyrån (SCB) visar att det i Sverige numera är allt ovanligare att kvinnor under 25 år skaffar barn. Föräldraskapet har med tiden skjutits allt längre upp i åldrarna och det har skett en förändring från att bli med barn till att planera en graviditet. Forskning visar att många av dagens kvinnor både vill utbilda sig, skaffa ett arbete och hinna förverkliga sig själva innan de skaffar sitt första barn. Syftet med uppsatsen var att undersöka om kvinnliga högskolestudenter - som ännu inte hade skaffat, eller väntade, barn - planerade att skaffa barn allt senare i livet. Vi ville även undersöka om, och isåfall varför, kvinnornas pågående utbildning och kommande arbete, självförverkligande och förhållande var anledningar till att de planerade att senarelägga barnaskaffandet. Detta undersökte vi genom en kvantitativ enkätundersökning vid Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap på Mälardalens högskola. Totalt deltog 106 programstudenter i undersökningen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt var individualiseringen, som erbjuder individen fler och större valmöjligheter att utforma och leva sitt eget liv, men som även försvagar familjens betydelse och förändrar dess form. Undersökningens resultat visade att studenterna faktiskt planerar att följa samhällstrenden, endast 4,7 % av de 106 kvinnliga programstudenterna planerar att skaffa barn innan 25 års ålder. Resultatet av undersökningen visade även att utbildning, arbete, självförverkligande och förhållande faktiskt är anledningar till att barnaskaffandet senareläggs.

Studien har undersökt hur det går till när genusroller bildas genom genusrelationer. Fem kvinnor i manliga arenor intervjuades genom fallstudier. Kvinnorna framstod som starka individer som strävade efter jämställdhet i sina handlingar, det kan ses som ett motstånd mot genusrelationer som devalverar kvinnor. Ibland är relationerna komplexa och motsägelsefulla, då osynliga normer påverkar individer omedvetet. De kännetecknas av både en kontinuitet och fragmentering. Relationerna påverkas av mäns makt i samhället. Jämställdhet framstår ibland som ett sätt att vara politiskt korrekt. Kvinnorna har mött motstånd och ifrågasättande från män och kvinnor. Kvinnorna i studien har utvecklats och lärt sig att undkomma förtryckande strukturer genom sina genusrelationer. De verkar på det sättet vara mer medvetna om sina behov och styr sina genusrelationer i riktning mot själförverkligande. Trots det visar studien att maktrelationer som underordnar kvinnor ständigt återskapas genom att det finns en könsmaktsordning som värderar kvinnor lägre än män.