Studien undersöker skillnaden i informationsbehov mellan noviser och experter i en monteringskontext samt om de fel som sker i produktionen kan härledas till noviser respektive experter. I tidigare studier skiljer sig en expert från en novis i många avseenden, bland annat snabbhet, informationsanvändning samt precision. Olika informationsprocesser är också kopplade till noviser respektive experter. Experter har övat in ett automatiskt beteende medan noviser har medvetet informationsbeteende. Referensföretaget som studien utförts på har problem med höga interna rejekt, alltså antalet fel ökar också i samband med semestern och nyanställningar. Därför gjordes en undersökning på, (1) skillnaden av informationsbehov hos noviser och experter, (2) vilka fel som sker i produktioen och (3) om de felen kan härledas till noviser respektive experter. Undersökningen genomfördes i den naturliga monteringskontexten med metoderna intervjuer, observation och dokumentgransking. Resultatet pekar på en rad skillnader av informationsbehov hos noviser respektive experter, däremot kunde inte de fel som sker i produktionen härledas till varken noviser eller experter.

<p> </p><p>Studien undersöker skillnaden i informationsbehov mellan noviser och experter i en monteringskontext samt om de fel som sker i produktionen kan härledas till noviser respektive experter. I tidigare studier skiljer sig en expert från en novis i många avseenden, bland annat snabbhet, informationsanvändning samt precision. Olika informationsprocesser är också kopplade till noviser respektive experter. Experter har övat in ett automatiskt beteende medan noviser har medvetet informationsbeteende. Referensföretaget som studien utförts på har problem med höga interna rejekt, alltså antalet fel ökar också i samband med semestern och nyanställningar. Därför gjordes en undersökning på, (1) skillnaden av informationsbehov hos noviser och experter, (2) vilka fel som sker i produktioen och (3) om de felen kan härledas till noviser respektive experter.</p><p>Undersökningen genomfördes i den naturliga monteringskontexten med metoderna intervjuer, observation och dokumentgransking. Resultatet pekar på en rad skillnader av informationsbehov hos noviser respektive experter, däremot kunde inte de fel som sker i produktionen härledas till varken noviser eller experter.</p><p> </p>

The aim of this bachelor thesis is to try to make the experiences and perceptions of librarians concerning their own expertise visible and through that visualise possible competences related to writing activities taking place in public libraries today. The research questions of this thesis are: How do public librarians experience working with writing activities in relation to their expertise as librarians? Which competencies do public librarians perceive as important regarding their labour with writing activities taking place at the library today? Which work related challenges do public librarians experience in relation to writing activities? To answer these questions I have chosen a qualitative perspective. My method consists of six semi-structured interviews with public librarians, who have diverse experiences related to writing activities. The theoretical basis of this study consist of Herlings operational definition of expertise as a concept and it's related cornerstones such as foremost competences. Herlings definition is set in an organizational research tradition and focuses mainly on human resources within that. The findings of this study suggests that public librarians experience a connection between their area of expertise and writing activities. And that their related competences are useful concerning how you talk about texts in a group context.The librarians also suggest that challenges might be to find functioning forms for the activity.

ABSTRAKT Titel: Beyond motivation - in search of professionals Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Desirée Arman &amp; Lisa Simu Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2013-01-04 Syfte: Vi lever i ett kunskaps– och expertsamhälle där professionerna är bärare av expertkunskap. Uppsatsen ämnar därmed till att få ökad kunskap och förståelse för hur samt vad professionella medarbetare motiveras av i sitt arbete. Följande frågeställningar har undersökts: 1. Vad motiverar professionella medarbetare? 2. Har professionella medarbetare en inre drivkraft som medför att de motiverar sig själva?  Metod: Uppsatsen är skriven utifrån det hermeneutiska synsättet. Detta arbete är en kvalitativ studie och det empiriska avsnittet baseras på nio semistrukturerade djupintervjuer med professionella medarbetare. För att besvara uppsatsens frågeställningar har vi valt ut nyckelord från teorin som vi tror stämmer väl in på våra studieobjekt, därefter har vi utformat intervjufrågorna. Resultat &amp; slutsats: Flertal av respondenterna värdesätter fria ramar samt möjlighet till att påverka och ha inflytande över sitt arbete. Även uppgifternas utformning är av betydelse för respondenterna. Studien har visat att dessa individer motiveras av komplexa och utmanande arbetsuppgifter. Det framkom även att individerna värdesätter gemenskapen, ledarskapet och meningsfullheten i arbetet. Likaså är den personliga och professionella utvecklingen något respondenterna angivit påverkar deras motivation och arbetstillfredsställelse. Studien visar även att professionella medarbetare driver sig själva i stor utsträckning men att stöd samt beröm från chefer och kollegor är något individerna värdesätter. Förslag till fortsatt forskning: Forskningsområdet kan utökas till att vända sig till en större grupp individer och studera likartade frågeställningar. Ett alternativ kan vara att endast undersöka respondenter inom en specifik profession för att studera motivationen för endast den gruppen. Det vore även intressant att studera eventuella likheter och skillnader mellan ledares och medarbetares syn på motivation. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar med ökad kunskap och förståelse för vad som motiverar professionella medarbetare. Vår förhoppning är även att ledare inom olika professioner ska kunna ta del av studien för att bättre kunna tillvarata humankapitalet.   Nyckelord: Motivation, inre motivation, professionalism, expertis, självförverkligande.

Forskning om teamarbete har bedrivits sedan mitten av förra seklet och detta arbetssätt har blivit relativt vanligt på de flesta arbetsplatser idag. Tidigare studier har påvisat att heterogena team har bättre förutsättningar än homogena team att lyckas producera kreativa idéer och lösningar. Detta är av stor vikt eftersom kreativitet bidrar starkt till innovationsförmågan som företag behöver för att utvecklas och överleva i dagens konkurrensutsatta klimat. Dock finns det få studier som beskriver vad som pågår inom team när de är kreativa. Därför ämnar vi beskriva hur arbetsprocessen ser ut i ett heterogent team som arbetar i en miljö som kräver att medlemmarna inte är rädda för att testa nya idéer. Syftet är således att beskriva hur teamet drar nytta av heterogeniteten för att producera kreativa lösningar. Detta åstadkommer vi genom att göra en fallstudie på ett forskningsteam som arbetar i en kontext med många okända parametrar. Det framgick tydligt att medlemmarnas olikheter i expertis gynnade den kreativa processen och hjälpte teamet att se möjligheter som de skulle missat om de hade samma expertis. Genom att analysera problem utifrån sina olika spetskompetenser, och med stöd från en handledare som uppmanar till att våga bemästra det okända, lyckas teamet skapa en bred kunskapsbank som de personligen anser gynnar teamets kreativa förmåga.

This thesis examines the role and perceived legitimacy of the economic expert and how the positons of economic experts has evolved during the 20th century, as seen through the lens of two debates.   Both of the debates take place around a great economic crisis in Sweden. The first, in the early 1930’s is held while the big economic upheaval of that time still rages. The second, in 1995, is held just after the so called 90’s-crisis has subdued. The aim of the theis is to see how the economic experts at the time defends and expands their authority.   The results of the theisis finds that in both cases the economic expert links the economic policies of the time before the most recent crisis will be presented as inherently linked to the problem. The new policy, which is easy to establish in the light of the old one, works as a way for the economic expert to defend the authority of the profession.   The study also finds that while the legatimacy of the economic expert during the 1930s is based on an intergration with politics, while the legatimicy for the economic expert during the 1990s stems instead from a distancing from politicans and the political sphere in general.

Titel: Från en säker källa? -En studie om tidningar, "sanning" och trovärdighet, med fokus på hälsa och mat Författare: Malin Ros och Martina Johansson Handledare: Lena Ewertsson Examinator: Ronny Severinsson Typ av rapport: C-uppsats Ämne: Medie- och kommunakationsvetenskap Sektion: Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad 2012 Syfte: Syftet med denna studie är att med ett fokus på trovärdighet och expertis undersöka, beskriva och jämföra tidningsartiklar som berör hälsa och mat. Metod: Kritisk diskursanalys av artiklar ur två svenska tidningar Slutsatser: Journalister använder sig av olika knep, så som experter, statistik, forskning och bilder för att öka trovärdighet för den "sanning" som de vill förmedla Nyckelord: Diskurs, hälsa, experter, makt, ideologi, expertis, mat, trovärdighet, sanning

The purpose of the thesis is to investigate how information seeking processes,librarians and users are formed and constructed in web-based search guides ofpublic libraries. Questions raised are: How are information seekingprocesses presented in the search guides? How do libraries and librariansappear in the texts? How are users presented in the search guides?The thesis analyses web-based search guides from two large public libraries insouthern Sweden, eight texts in total. The texts are analysed through asystemic functional text analysis based on ideational meta-functions,interpersonal meta-functions and also register and context.Based on the textual analysis, effects and consequences of the design andformulation of the texts are discussed. Theories and previous research aboutinformation literacy, user education and expertise are used. Mainly fourdifferent approaches to user education are identified to further clarify anddeepen the discussion.The conclusion is that the design of web-based search guides hasconsequences for how information seeking processes, libraries and librariansand users are shaped and created in the web-based search guides.

Vi människor gör dagligen många olika bedömningar antingen genom intuition eller mer strategiska där vi genom resonemang kommer fram till ett svar. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan experters helhetsbedömningar och samma experters bedömningar utifrån kriterier. Data samlades in genom en webbaserad enkät som skickades ut till lärare på Karlstads universitet vilka utvärderade nya idéer relaterade till undervisning.  33 personers svar analyserades genom en multipel regressionsanalys och två t-tester. Slutsatserna är att 43 % av helhetsbedömningen kunde förklaras av de fyra kriterierna: Originalitet, genomförbarhet, användarvärde för studenter och användarvärde för lärare. De återstående procenten kan anses vara intuition samt andra kriterier eller personliga värderingar. Lärare bör därför begrunda hur de gör sina bedömningar och vilka värderingar de lägger in förutom de kriterier som tas upp i kursplanen. / We humans do many different assessments each day; either through intuition or more strategic where we through deliberate reasoning arrive at answers. The purpose of this study was to examine the link between experts overall evaluations and the same experts criteria based assessments. Data were collected through a web-based questionnaire sent to teachers at Karlstad University where they evaluated new ideas related to education. Answers from 33 individuals where analyzed with a multiple regression analysis and two t-tests. The conclusions are that about 43 % of overall assessments could be explained by the four criteria: Originality, operability, user value for students and user value for teachers. The remaining percentage can be considered intuition as well as other criteria or personal values. Teachers should therefore ponder how they make their assessments and what values ​​they put in addition to the criteria listed in the syllabus.

SOS-operatörer tar varje dag beslut om nödsituationer och prioriterar ärenden beroende på hur livshotade de bedöms att vara. Beslutsfattningen är en komplex uppgift som påverkas av kontext, tiden och tidigare erfarenhet av liknande beslut. Eftersom beslut tas på den information som tillges operatörerna från uppringaren är det svårt att bedöma situationen och hur trovärdig informationen är. Innan det är möjligt att studera vilken information som är trovärdig är det viktigt att studera hur personer ser på skadeplatser idag och vilken information de väljer att delge operatören. Studien har jämfört visuell uppmärksamhet mellan experter (ambulanspersonal och brandmän) med noviser samt studerat vilken information de ger till SOS-operatören. Studiens tillvägagångsätt har utförts med hjälp av mäta ögonrörelser hos 17 experter och 20 noviser när de tittar på skadeplatser. Deltagarnas uppgift har varit att besluta om de skulle ringa SOS om de befann sig sig på platsen. Om deltagarna beslutade sig att ringa SOS blev de ombedda att muntligt framföra en rapport om situationen till en fiktiv larmcentral. Resultatet visade att det var skillnad mellan experters och novisers visuella uppmärksamhet. Det förelåg även en skillnad i vilken information grupperna valde att tillge den fiktiva larmcentralen. Studiens resultat indikerar att det är av relevans att ta hänsyn till den kunskap som ambulanspersonal och brandmän bär på för att studera vilken information som är viktig att rapportera in vid en olycka, men även för att studera vad trovärdig information är och hur den ser ut.