Studien undersöker skillnaden i informationsbehov mellan noviser och experter i en monteringskontext samt om de fel som sker i produktionen kan härledas till noviser respektive experter. I tidigare studier skiljer sig en expert från en novis i många avseenden, bland annat snabbhet, informationsanvändning samt precision. Olika informationsprocesser är också kopplade till noviser respektive experter. Experter har övat in ett automatiskt beteende medan noviser har medvetet informationsbeteende. Referensföretaget som studien utförts på har problem med höga interna rejekt, alltså antalet fel ökar också i samband med semestern och nyanställningar. Därför gjordes en undersökning på, (1) skillnaden av informationsbehov hos noviser och experter, (2) vilka fel som sker i produktioen och (3) om de felen kan härledas till noviser respektive experter. Undersökningen genomfördes i den naturliga monteringskontexten med metoderna intervjuer, observation och dokumentgransking. Resultatet pekar på en rad skillnader av informationsbehov hos noviser respektive experter, däremot kunde inte de fel som sker i produktionen härledas till varken noviser eller experter.

<p> </p><p>Studien undersöker skillnaden i informationsbehov mellan noviser och experter i en monteringskontext samt om de fel som sker i produktionen kan härledas till noviser respektive experter. I tidigare studier skiljer sig en expert från en novis i många avseenden, bland annat snabbhet, informationsanvändning samt precision. Olika informationsprocesser är också kopplade till noviser respektive experter. Experter har övat in ett automatiskt beteende medan noviser har medvetet informationsbeteende. Referensföretaget som studien utförts på har problem med höga interna rejekt, alltså antalet fel ökar också i samband med semestern och nyanställningar. Därför gjordes en undersökning på, (1) skillnaden av informationsbehov hos noviser och experter, (2) vilka fel som sker i produktioen och (3) om de felen kan härledas till noviser respektive experter.</p><p>Undersökningen genomfördes i den naturliga monteringskontexten med metoderna intervjuer, observation och dokumentgransking. Resultatet pekar på en rad skillnader av informationsbehov hos noviser respektive experter, däremot kunde inte de fel som sker i produktionen härledas till varken noviser eller experter.</p><p> </p>

Under höstterminen 2010 praktiserade jag på Botkyrka kommun där man under år 2011 skulle starta upp ett nytt intranätprojekt. Det var förutbestämt att intranätet skulle vara rollbaserat, men det var oklart hu användarrollerna skulle tas fram. Den tidigare forskning som finns på området intranät förespråkar behovsanalyser och processkartläggning men ingen specifik metod för framtagandet av användarroller för ett rollbaserat intranät. Syftet med uppsatsen är att testa processkartläggning av kommunikationsprocesser och informationsflöden som metod för att ta fram ett ramverk för användarroller för ett rollbaserat intranät. Utifrån syftet valdes hermeneutikens förhållningssätt för att ta hänsyn till individens tolkning av verkligheten. För att tillåta individens tolkning utan att jag som forskare påverkade verkligheten använde jag mig av den induktiva metodansatsen. Den empiriska datainsamlingen skedde med hjälp av kvalitativa datainsamlingsmetoder i form av intervjuer och dokumentundersökningar på fallföretaget Botkyrka kommun. Den teoretiska referensramen syftar till att skapa förståelse för vad intranät, processer, kommunikationsprocesser och informationsflöden är och hur organisationsstrukturen påverkar kommunikationsprocesser och informationsflöden i en organisation. Sedan presenteras teori för personas och kompetensmodellering som utgör ramverket för framtagandet av användarroller. I analysen förs en diskussion kring insamlad empiri och teori som mynnar ut i framtagandet av ett ramverk för användarroller. I ramverket ingår fyra stycken personas och en kompetensmodell. De personas som har tagits fram är: Rektor Anette, Biträdande rektor Tony, Lärare Anna och Förskolelärare Stina. De olika personas kompletterades med en kompetensmodell bestående av tre grupper av kompetenser. Enskilda användare, består av kompetenser vars egenskaper måste anpassas utifrån varje enskild användare. Användargrupp, består av kompetenser vars egenskaper måste anpassas utifrån varje användargrupp. Standard, består av kompetenser vars egenskaper är desamma oberoende av användare. I mina slutsatser kom jag fram till att jag rekommenderar processkartläggning som metod för framtagandet av ett ramverk för användarroller, metoden ger även en bild av intern problematik som inte kan stödjas utav intranätet.

Digitalization is transforming business operations and forcing organizations to formulate strategic responses. Changing environments, emerging technology, and disruptive competitors forces industries to embark on the digital era and digitalize. An industry identified as lagging in internal digitalization is the private equity sector. Private equity firms operate in a traditional industry with established business processes and core competencies far from digitalization. The purpose of this study is to identify dynamic capabilities for digitalization efforts in transactional processes. The literature review resulted in a dynamic capabilities framework applicable for transactional processes in general and later studied in the context of the investment process in the Nordic private equity industry. Trans-disciplinary research was conducted by combining theories of business process management, digitalization, and dynamic capabilities. The study derived from the belief that organization’s dynamic capabilities are interconnected to digitalization. An exploratory approach and qualitative methods was used to collect data and gain deeper insight about the investment process and its challenges in terms of digitalization. The findings resulted in a revised framework containing twelve dynamic capabilities, essential for driving digitalization in the investment process. To leverage the full potential of digitalization, organizations need to possess dynamic capabilities within digital strategy, culture and people, and business processes and structure. The study concludes that all interviewed firms deploy dynamic capabilities for streamlining the investment process. However, by understanding and seeking to digitalize, additional outcomes may be achieved such as increased competitive advantage, employee motivation and organizational growth. / Digitalisering transformerar affärsverksamheter och kräver ofta strategisk omorganisering. Föränderliga miljöer, ny teknik och ökad konkurrens resulterar i digitalisering av industrier. Private equity sektorn har identifierats som en bransch med stor digitaliseringspotential och en avsaknad av intern digitalisering. Private equity företag är verksamma i en traditionell bransch med etablerade affärsprocesser och avsaknad av kärnkompetenser inom digitalisering. Syftet med denna studie är att identifiera dynamiska förmågor för digitalisering i processer bestående av informationsflöden. Den genomförda litteraturstudien resulterade i ett ramverk med dynamiska förmågor, lämpliga för digitalisering av informationsprocesser. Ramverket har sedan applicerats på investeringsprocessen i private equity företag som är verksamma i den nordiska marknaden för att identifiera branschspecifika förmågor. Tvärvetenskaplig forskning genomfördes i syfte att kombinera teorier om business processmanagement, digitalisering och dynamiska förmågor. Studien grundar sig i tron att organisationers dynamiska förmågor är starkt sammankopplade med digitalisering. Kvalitativa metoder användes för datainsamling och för att få en djupare insikt i investeringsprocessen och dess utmaningar. När det gäller digitalisering tillämpades också ett utforskande tillvägagångssätt. Forskningen resulterade i ett reviderat ramverk som består av tolv dynamiska förmågor som visat sig vara nödvändiga för att driva digitalisering i investeringsprocessen. För att uppnå digitaliseringens fulla potential måste organisationer besitta dynamiska förmågor inom digital strategi, organisationskultur samt affärsprocesser och struktur. Studien visar att alla intervjuade företag använder dynamiska förmågor för att effektivisera investeringsporcessen. Vidare kan en fortsatt lyckad digitalisering leda till ytterligare resultat, såsom ökad konkurrenskraft, förbättrade motivation hos de anställda och organisatorisk tillväxt.