Bakgrund och syfte Istället för att bedöma och värdera en coach utifrån dålig eller bra kan en coach ses utifrån ett kontinuum där nybörjare är den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har två inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kännetecken och förmågor. Kännetecken och förmågor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kännetecken är karaktärsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmågor är kunskap och psykologiska färdigheter. Syftet är att utforska hur svenska coacher och idrottare ser på kännetecken och förmågor hos expert-coacher samt i vilken svensk idrottskontext en expert-coach jobbar. Metod Studien är kvalitativ och en tvärsnittsstudie där semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Deltagare i studien var sex förbundskaptener (3 män och 3 kvinnor mellan 45-53 år) och sex landslagsidrottare (5 män och 1 kvinna mellan 25-32 år). Intervjuerna har transkriberats, tematisk analys och innehållsanalys har använts för att tolka och analysera insamlad data. Resultat Det som utmärker en expert-coachen inom nyckelbegreppet kännetecken är expert-coachens beteende i form av att kommunicera, att stötta individen och att fokusera på individen. Inom nyckelbegreppet förmågor hos en expert-coach kan det underliggande begreppet kunskap delas in i professionell kunskap, interpersonell kunskap och intra personell kunskap. Både coacher och idrottare anser att en expert-coach behöver alla dessa kunskaper. Det finns ingen utmärkande psykologisk färdighet som är utmärkande, men emotionell intelligens anses som viktigt för en expert-coach. Slutsats Utforskandet av expert-coachens kännetecken och förmågor utifrån nyckelbegreppen i tidigare forskningen har tillsammans med de viktigaste resultaten i denna studie resulterat i en modell över begreppet expert-coach. De kännetecken och förmågor som anses viktigast hos en expert-coach är kommunikation och att se individen. En expert-coach kan verka inom en kontext av såväl elit som ungdomar och utveckling. Denna studie visar att expert-coach är ett komplext begrepp som kräver fördjupad forskning. / Introduction and aim Instead of assessing and evaluating a coach from bad to good, a coach can be approached from a continuum where beginners are one extreme and experts are the other. Previous research on expert coaches has two approaches, the development of expertise in coaching and the professional coach’s characteristics and abilities. Characteristics and abilities of an expert coach can be seen as key concept in this study. Underlying concepts in expert coach characteristics is trait, behavior and coaching/leadership style. Underlying concepts in the expert coach's abilities is knowledge and psychological skills. The aim of this study is to explore how Swedish coaches and athletes look at characteristics and abilities of expert-coaches as well as in which Swedish sports context an expert-coach working. Method The study is qualitative in design, as well as a cross-sectional study in which semi-structured interviews were used as data collection methods. Participants in the study were six national team coaches (3 man och 3 women between 45-53 years) and six national team athletes (5 man och 1 woman between 25-32 years). The interviews were transcribed, thematic analysis and content analysis was used to interpret and analyze the collected data. Results Regarding coaches characteristics, the study found that communication skill, as well as the coaches’ ability to support and focus on the individual athlete, distinguished the expert coaches from others. Result also show that when it comes to the expert coaches abilities, the underlying concept of knowledge is divided into professional knowledge, interpersonal skills and knowledge of self. Both coaches and athletes agree that an expert coach requires all of these skills. There are no psychological skills that are distinctive, but emotional intelligence is considered as important for an expert coach. Conclusions Exploration of the expert coach's characteristics and abilities based on key concepts in previous research, together with the most important findings in this study resulted in a model of the concept of expert coach. The characteristics and abilities that are considered most important in an expert coach are communication skills and the ability to see the individual. Both coaches and athletes believe that an expert coach can operate within a context of both elite and youth development. This study shows that expert coach is a complex concept that requires in-depth research.

The purpose of this study is to examine and compare librarian profession with different professional theories. The intention is to describe how the librarian profession meets the different professional criteria and to what extent the librarian profession can be said to be professional in expertise, service and autonomy. Nolin’s modern theory provides an opportunity to analyze occupational groups based on professionalized basic concepts. The analysis of relevant material showed that the librarian is a service profession with high skills, but does not hold a high degree of autonomy. Librarian profession has been regarded as a semiprofession by previous profession theories, but Nolin’s broadened profession definition invites the librarian to the profession concept.

Denna studie handlar om rådgivning i kärlek- och intimitetsfrågor i svensk veckopress under 1940-talet. I undersökningen analyseras veckotidningarna Damernas värld, Veckorevyn och Husmodern. Undersökningens syfte är att förstå hur en ideal intimitet skapades i tidningarnas rådgivning i dialogen mellan expertis och läsare. Undersökningen har ämnat belysa denna ideala intimitet i relation till den historiska epok av intensiv samhällelig modernisering i vilken denna rådgivning skedde. En tid där relationen mellan det privata och det politiska börjat se en ny typ av överbryggning. I undersökningen beskrivs hur ett ideal om upplysning och vetenskaplighet fick strukturera sättet läsaren tilltalades i populärmagasinen och hur det förkroppsligades i en idé om emotionell kompetens. Jag argumenterar för att idealet om emotionell kompetens fungerade som ett sätt att upprätthålla institutioner av vikt för det samhällsideologiska bygget i tiden – att intimiteten kunde regleras efter önskvärda mål genom ett ideal av upplyst kunskap och emotionell kompetens istället för moraliska regler och konventioner. Genom en reglering av de intima sfärernas emotionella ekonomi, där ett upplyst subjekt med emotionell kompetens skulle styra, kunde den ideala intimiteten skapas. Jag visar hur talet om den unga generationen och oron för dess lössläppta sätt att behandla känslovärlden fick stärka ideal om upplysning, vetenskaplighet och emotionell kompetens i intimitetsfrågor, samt hur talet om trasiga och förlorade äktenskap gjorde detsamma. Vidare argumenterar jag för att idealet om emotionell kompetens kan förstås som en del av gränsdragningar i dikotomin sjukdom/hälsa, där den ickekompetenta intimiteten patologiserades. Med denna historiska analys av moderniseringens samspel med intimitetsideal har jag velat bidra till en djupare förståelse för kärlekens och intimitetens nutida tillstånd, och hur det kan spåras tillbaka till en tid då kunskap och konceptualisering började bli viktiga aktörer i det individuella känslolivet.

No description available.

På skolförbandens utbildningsenheter vid Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) och Militärhögskolan Halmstad (MHS H) ges det uttryck för en frustration. Frustrationen avser en otydlighet över förväntningar på personalen vid höjd beredskap och i händelse av krig. För att få en djupare förståelse kring denna frustration har vi utgått ifrån ”Vår militära profession”, vilket är Försvarsmaktens inriktningsdokument för en gemensam militär profession. Sökandet efter denna förståelse har lett fram till en studie där den induktiva ansatsen varit vägledande i form av en kvalitativ forskningsmetod. Empirin har därför inhämtats genom semistrukturerade workshops i form av en referensstudie (vid K 3 och P 4) och en huvudstudie (vid FMTS och MHS H). I analysen som har varit inspirerad av Grounded Theory visade sig identitetsbegreppet vara centralt med utgångspunkt i identitetsteorier, organisationsteorier och professionsteorier. Resultatet visar att personalen på FMTS och MHS H upplever en oklar identitet som har sin grund i en otydlighet i förväntningar. Otydligheten påverkar personalens förmåga att känna tillhörighet och att utveckla sig i sitt yrkesutövande kopplat till den väpnade striden samt möjlighet att skapa en gemensam kultur. Denna otydlighet går även att utläsa i de motsättningar som råder mellan rollen som utbildare och att ha en befattning vid ett krigsförband. Resultatet visar att den kollektiva identiteten och självkänslan är låg på skolförbanden. För att stärka den kollektiva självkänslan bör den gemensamma målbilden tydliggöras. Detta skapar en förståelse kring vilka förväntningar organisationen har på personalen vid höjd beredskap eller i händelse av krig. Skolförbanden bör även utveckla samarbete inom och utom organisationen för att öka kunskapen och förståelsen kring det gemensamma resultatet samt stärka den gemensamma profilen. Sammantaget bidrar alla dessa delar till att stärka skolförbandens identitet.

Enligt Försvarsmakten bygger den militära professionen på fyra delar, jurisdiktion, ansvar, värdegrund och expertis. Expertisen utgör kärnan i professionen och bygger på individens kunskaper och färdigheter. För att kunna utveckla kunskapen hos personalen i allmänhet och specialistofficerare i synnerhet så behöver Försvarsmakten säkerställa att kunskapsinhämtning sker utifrån styrande dokument och tilldelade förutsättningar. Armén har brutit ned centrala styrningar och utgivit riktlinjer för karriär och befordran som innehåller gemensamma tidskrav och krav på förmåga för specialistofficerare. Personalen är en resurs som likt fordon, vapen och material behöver utvecklas för att kunna möta varje hot och klara varje utmaning.Denna studies undersöker hur specialistofficerare inom arméförband tillförskansar sig kunskaper och färdigheter för att uppnå den militära professionens expertis utifrån organisationens behov och styrningar. Studien är teoridriven och analysen görs utifrån teorins SECI-modell.Studien kan dra två slutsatser för hur specialistofficerare inhämtar kunskaper, dels att förbanden i studien behöver förtydliga och förstärka de metoder där framför allt explicit kunskap hanteras, dels att den militära organisationen behöver fördjupa kunskapen internt om framtagna metoder och hur specialistofficerare skall erhålla fördjupad kunskap inom sin profession. Detta för

Ökade krav på företags hållbarhetsrapportering och investerare som ställer krav på implementering av ESG-kriterier i Private Equity-fonder är drivkrafter för Private Equity-företag att arbeta med ESG. Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för hur tre nordiska Private Equity-företag utformar styrelsen i portföljbolagen för att arbeta med ESG. För att förklara detta har en komparativ undersökning genomförts, där vi jämförde Summa Equity, Altor Equity Partners och Nordic Capital. Information om Private Equity-företagen samlades in från intervjuer med företagen och från dokument om företagen. Vi har hittat att Private Equity-företagen främst tillsätter styrelseledamöter med ESG-expertis i sina portföljbolag vid särskilda behov av kunskap inom ESG. Eftersom portföljbolagen styrs genom styrelsen är det viktigt att tillsätta styrelseledamöter med olika erfarenheter och expertis som kompletterar varandra. Vidare har vi hittat att Private Equity-företagen inte enbart bidrar med kunskap inom ESG genom portföljbolagens styrelse, utan även genom rådgivning till ledning och anställda.

I takt med digitaliseringens framfart har sociala medier och influensers radikalt förändrat marknadsföringen och konsumtionsbeteenden. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för förtroendets roll vid impulsköp som initieras av influenser-marknadsföring på sociala medieplattformar. Studien belyser marknadsföring via sociala medier och influenser-marknadsföring, där sedan förtroendet för influensers beskrivs genom fyra dimensioner. Teorikapitlet avslutas med att förklara impulsiva köpbeslut online som är ett centralt begrepp för studien. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med tio respondenter som alla är vana användare av sociala medier samt besitter egen köpbenägenhet.  Studien bidrar med en djupgående förståelse för förtroendets roll vid impulsköp som initieras av influenser-marknadsföring på sociala medieplattformar. Slutsatsen i studien visar på att influenser-marknadsföring har en betydande inverkan på samtliga konsumenters impulsköpbeteende och att influensers egenskaper är avgörande vid impulsköp, då de kan generera förtroende. Därmed kan det konstateras att förtroende för influensers spelar en avgörande roll vid impulsköp i samband med influenser-marknadsföring, då impulsköp inte tycks inträffa utan ett grundläggande förtroende. Vidare framkommer att fyra faktorer upplevs vara mest förtroendeskapande enligt konsumenterna, nämligen följarantal, expertis, autenticitet och den parasociala relationen med influensern. Det går även att se att bristande förtroende leder till en avvikelse från att genomföra ett impulsköp samt att eventuellt missnöje efter ett impulsköp baserat på influenser-marknadsföring internaliseras. Förtroendet för influensern som tillhandahöll rekommendationen förblir därmed opåverkat.

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2016-12-22T11:10:24Z No. of bitstreams: 1 Edna Fernandes da Rocha Lima.pdf: 1598141 bytes, checksum: dfb0e0903277365ed5ed0e7295377763 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-12-22T11:10:24Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Edna Fernandes da Rocha Lima.pdf: 1598141 bytes, checksum: dfb0e0903277365ed5ed0e7295377763 (MD5) Previous issue date: 2016-10-25 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / Parental alienation has been widely debated in Brazil by areas of law and psychology, especially in the last ten years. This phenomenon respect to family life of children and adolescents is a topic little explored by the Social Work. Thus, this thesis was to study the object of the analysis of view of social Judiciary workers on parental alienation and the law dealing with the subject. It started from the hypothesis that professionals working in family courts, although dealing with many family disputes, including parental alienation, have not discussed and deepened this. To verify this hypothesis, the research aimed at understanding how to have the first discussions about parental alienation in Brazil and the path to the adoption of Parental Alienation Law, then, to know and analyze the perceptions and actions of social Judiciary assistants in relation to the family, parental alienation and Law No. 12.318/2010 and the contribution of these professionals in identifying the phenomenon through social expertise. The methodological process was based on the historical and social analysis of the legislation on justice and family and the concepts of family and parental alienation, deepening the different positions in the Brazilian reality. Was conducted a quantitative and qualitative survey in the period 2013-2105, being interviewed the social workers who work in family courts and social analyzed reports in which parental alienation manifested itself both from the professional look as through determination court to carry out the technical expertise. The speech content analysis of the interviews and the reports identified as the conceptions of family and parental alienation direct the technical performance of each professional. It was considered that the methodology used, especially the quantitative and qualitative research with the interviewed who manifest spontaneously about subject and allowed the identification of objective and subjective aspects of the discourse. The results show that the subject in question requires a thorough discussion by the professional category and the contribution of the social worker in cases involving parental alienation should be guided by the promotion of guaranteeing the right to family life / A alienação parental tem sido largamente debatida no Brasil pelas áreas do Direito e da Psicologia, sobretudo, nos últimos dez anos. Este fenômeno, que diz respeito à convivência familiar das crianças e adolescentes, é um tema pouco explorado pelo Serviço Social. Assim, esta tese de doutorado teve como objeto de estudo a análise da visão dos assistentes sociais do Judiciário sobre a alienação parental e a lei que trata da temática. Partiu-se da hipótese de que os profissionais atuantes em varas de família, embora lidem com diversos conflitos familiares, entre eles a alienação parental, não têm discutido e aprofundado este assunto. Para verificar esta hipótese, a pesquisa teve como proposta compreender como se deram as primeiras discussões acerca da alienação parental no Brasil e a trajetória até a aprovação da Lei de Alienação Parental para, então, conhecer e analisar a percepção e atuação dos assistentes sociais do Judiciário em relação à família, à alienação parental e à Lei n.º 12.318/2010, bem como a contribuição destes profissionais na identificação do fenômeno por meio da perícia social. O processo metodológico fundamentou-se na análise histórico-social da legislação sobre justiça e família e nos conceitos sobre família e alienação parental, aprofundando as diferentes posições na realidade brasileira. Realizou-se uma pesquisa quantiqualitativa entre o período de 2013-2105, sendo entrevistadas/os assistentes sociais que atuam em varas de família e analisados laudos sociais nos quais a alienação parental se manifestou tanto a partir do olhar da/o profissional como através de determinação judicial para a realização da perícia técnica. A análise do discurso do conteúdo das entrevistas e dos laudos permitiu identificar como as concepções de família e alienação parental direcionam a atuação técnica de cada profissional. Considerou-se que a metodologia utilizada, ou seja, a pesquisa quantiqualitativa, possibilitou que as/os entrevistadas/os se manifestassem de maneira espontânea sobre a temática e permitiu a identificação dos aspectos objetivos e subjetivos presentes nos discursos. Os resultados apontam que o tema requer um debate aprofundado pela categoria profissional e que as contribuições do assistente social nos casos envolvendo alienação parental devem se pautar pela promoção da garantia do direito à convivência familiar

During Sweden's economic crisis in the early 1990s a governmental committe of prominent economic and political experts were gathered to produce an analysis of and suggestions to the solution of that crisis. The committe produced a report that became widely commented in the media and in parliment. The report anc the reception of it gives us insights in how the boundaries between social science and politics are created an how new fields of expertise is added to a science. This thesis uses a constructivist approach to explore how the techniques of the economic science were made into credible means of knowöedge production outside of the field where it traditionally holds epistemological authority. Working from the assumption that language does things to the objects that it describes I claim that the episode investigated in this thesis was shaped by the committee's ability to define the economic crissi and thus making it into a knowable object. The cultural space of the episode was shaped by the actor's moves to enrol the committiee's report rather than examining it, making the credibility contest stacked in favour of the committee's concept of the social order.