Utgångspunkt för min uppsats är den bild av Emil Kléen som förmedlas i Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom. I min C-uppsats undersökte jag i vilken utsträckning Emil Kléens tryckta dikter kan kallas dekadenta, och intresset vaknade därmed för hur Kléens ”riktiga” dikter ser ut. De som ”icke kunna tryckas”. Lasse Söderberg publicerade 1980 en av Kléens otryckta sonetter i Tärningskastet, som är långt mer dekadent i sin framtoning än någon av Kléens tryckta verk. Dikten andas Baudelaire och fin-de-siécle på en nivå som i tryckt skick skulle varit otänkbart i den svenska borgerliga miljön på 1890-talet. Söderbergs porträtt av Kléen ger oss dessutom följande bild av hans tryckta alster: ” […] han skrev med en fabelaktig lätthet de allra vackraste vers om vad som helst, mest om flickor och blommor och om juninätterna på den skånska slätten, som han kom ifrån.  I Kléens alster möts Baudelaire och de ”dekadenta” poeterna i hans efterföljd och ”nittiotalismen”, hembygdsromantiken, i Sverige på ett unikt sätt. Prosadikter är ett eget kapitel i en modernitetsdiskussion, vilket Lars Nylander undersöker i sin doktorsavhandling Prosadikt och modernitet. Prosadikt som gränsföreteelse i europeisk litteratur, med särskild inriktning på Skandinavien 1880-1910. Det förekommer prosadikter ibland annat Kléens Vildvin och vallmo från 1895 som har klara drag av det modernas inträngande i samtidens mentalitet, Nietzsche och ”öfvermänniskan” och en dekadent betraktelse av Venus Vulgivaga och krossandet av en geting under skaldens fot kan nämnas. I Mogen sommar, Kléens enda novellsamling, tas problemet med fri kärlek mellan borgerlighet och arbetarklass upp. En annan novell behandlar ”Tattarblodet”. Det intressanta är att med hjälp av eventuella kontrasterande tryckta och otryckta verk undersöka spänningen mellan modernitet – borgerlighet – bygderomantik i en turbulent tid i Sverige. Tiden precis innan sekelskiftet 1900. Hur ser bilden av den dekadente poeten ut i denna samtid kontra den hembygdsälskande nationalskalden? Att utveckla dessa frågeställningar i en diskussion kring mötet mellan den urbana, moderna kontinentens estetik och ett mer hembygdsromantiskt Sverige, med Kléen som indikator. Hur problematiseras denna fusion hos en poet som Kléen, som var en av de första att mottaga influenser av Baudelaire och den franska ”dekadensen” i Sverige? Dessutom en man som mötte och hade täta kontakter med både Strindberg, Söderberg och de unga gubbarne i Lund och vars liv brukar samställas med hans dekadenta ideal, och hans diktargärning som perifer hembygdspoesi.

I den här studien undersöker jag hur självidentitetsprocessen går till med hjälp av sociala medier för kvinnor från norra Sverige som flyttat till Stockholm. Fokus ligger på att undersöka hur sju kvinnor framställer sig själva och hur de använder plattformarna Facebook, Instagram och Twitter. Sju kvinnor i åldrarna 23 till 44 år har intervjuats i början av april 2014. Som komplement till intervjuerna har jag observerat deras konton på sociala medier under en längre period. Resultatet visar att kvinnorna i studien ser sig som norrlänningar efter flytten till Stockholm och de visar sin koppling till norra Sverige på sociala medier på olika sätt. Utifrån Giddens teorier om reflexivitet och identitetsskapande i det moderna samhället har empirin analyserats och det visar sig bland annat att sociala medier är en viktig del för att behålla kontakten med hemorten. Dessutom uppfattar informanterna att det är tidskrävande att använda sociala medier.

<p>It is a difficult task to define the little word “modernity”. One may argue quite a lot about what modernity is as well as when modernity breaks trough. The burgess class was the group who initiated modernity in most cases. Since these people mainly dwelled in the cities it was in the cities were modernity started. The creation of an industry demanded new methods of working. Discipline, rationality and a new conscience of time followed as consequences of the industry. Modernity reached small towns and countryside slowly and the old structures were hard to break down. There are of course different aspects of modernity as the modernity of material life, the modernity of ideas and the modernity of culture. The modernity of material life tends to reach people before that of ideas or culture. In the small city of Visby existed many parts of modernity in the material life between 1880-1910. Telephones reached the city very early just like sewing machines or bicycles. Electricity lighted streets and homes just a few years after the turn of the century. Modern things seem to have reached the shopkeepers first, even before the upper class. The paper “Gotlands Allehanda” held a liberal view towards new ideas or writers and seems to have supported the enlightenment of the commons. The modern drama gained slowly ground among the many comedies on the local stage. But through the papers can we find many articles that indicate that Visby was a bit backward in many ways. Hogs were still housed in the streets and there were problems with clean water as well as public sanitary. So in many ways Visby before 1910 was modern on the surface and the old structures gave way only with difficulty.</p>

This thesis explores how Muslim youths’ lifeworlds are depicted and narrated in the following two studies on Muslim youth in Sweden and Denmark: Muslima (2007) and Samtidsislam (2010). The aim of this thesis is to answer the following question: In what ways do these works treat the aspects of the lifeworlds that are being highlighted in their studies of Muslim youth in contemporary Sweden and Denmark? An underlying aim is to analyse the results within the framework of theories of socialisation, cultural emancipation and rituals and traditions. With a hermeneutic approach I analyse the texts and operationalize the research question into four themes: the effects of socialization, cultural emancipation, rituals and traditions and secularization. The texts are treated in the analysis with textual analysis and hermeneutic method. The theoretical frame assumes socialization theory, the theory of cultural emancipation, a theoretical statement about traditions and rituals. Pia Karlsson Mingantis’s study Muslima (2007) focuses on nine young women, who are engaged in the Islamic revival. The description of the young women’s life situation is quite complex and the encounter with the Swedish context induces negotiations between Islamic traditions and the secular culture in the majority society. In Jonas Otterbeck &amp; Peter Hallin’s study Samtidsislam (2010) nine Muslim youths’ situations are described. The informants view themselves as Muslims, but do not exercise Islam with quite much engagement. There are a lot of conflicts between the Islamic tradition and the Danish and Swedish majority culture. The youth are being in a uncertain position in the search of an identity. The conflicts and religious questions that are raised in the encounter with the Swedish and Danish context is not interpreted differently by the informants than other questions connected to youths’ identity construction and other questions related to the transition into adulthood. The conclusion that is being made in relation to the study of the texts is that the narratives produced by both the authors are different. The differences in the narratives depend on different samples and different aims of the two studies.

Denna studies syfte är att utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv undersöka biografiska motsättningar i en ung förälders självreflexiva berättande på en blogg. Specifikt ämnar denna studie att undersöka motsättningar mellan arbete och familj. Detta görs i ljuset av Giddens teoretiska ramverk över själv-identitet i ett sen-modernt samhälle samt Becks teori om standardiserade biografier därtill Beck &amp; Beck-Gernsheim teori om kärleken som religion i det sen-moderna sekulariserade samhället, för att tala om institutionernas ökade förväntningar på föräldraskap och efterlevnad av den standardiserade biografin. Med hjälp av diskurspsykologiska analysverktyg undersöks hanterande av motsättningar mellan arbete och familj i språket. Därtill undersöks relationen mellan förväntningar på föräldraskap av motsättningar mellan arbete och familj utifrån den unge förälderns situation. Resultatet visade ett språkligt hanterande utav ideologiska dilemman som kommer utav motsättningar mellan arbete och familj där aktörerna i språket skapar och omförhandlar kategorier för föräldraskap och positionerar sig emot dessa i språket. Detta förhandlande är en form av själv-reflexivt hanterande utav risker vars riskbedömningar grundas på experters kunskaper. I denna omförhandling av kategorier så kan det finnas diskurser givna av experter för hur vi ska lösa dilemman på ett sätt som organiserar våra liv efter ett särskilt förfarande, men aktörer kan också välja att göra själv-reflexiva bedömningar grundat på kunskaper ifrån alternativa auktoriteter för att försvara sitt själv-reflexiva planerande. Resultatet kan inte bevisa ett direkt diskursivt organiserande efter en särskild standardiserad biografi, utan främst handlar den unge förälderns dilemma om motsättningar mellan arbete och familj som sådant.  Mer forskning behövs för att undersöka om samband mellan den standardiserade biografin och motsättningar mellan arbete och familj finns eller ej.

It is a difficult task to define the little word “modernity”. One may argue quite a lot about what modernity is as well as when modernity breaks trough. The burgess class was the group who initiated modernity in most cases. Since these people mainly dwelled in the cities it was in the cities were modernity started. The creation of an industry demanded new methods of working. Discipline, rationality and a new conscience of time followed as consequences of the industry. Modernity reached small towns and countryside slowly and the old structures were hard to break down. There are of course different aspects of modernity as the modernity of material life, the modernity of ideas and the modernity of culture. The modernity of material life tends to reach people before that of ideas or culture. In the small city of Visby existed many parts of modernity in the material life between 1880-1910. Telephones reached the city very early just like sewing machines or bicycles. Electricity lighted streets and homes just a few years after the turn of the century. Modern things seem to have reached the shopkeepers first, even before the upper class. The paper “Gotlands Allehanda” held a liberal view towards new ideas or writers and seems to have supported the enlightenment of the commons. The modern drama gained slowly ground among the many comedies on the local stage. But through the papers can we find many articles that indicate that Visby was a bit backward in many ways. Hogs were still housed in the streets and there were problems with clean water as well as public sanitary. So in many ways Visby before 1910 was modern on the surface and the old structures gave way only with difficulty.

Abstract Efter upplysningen under 1700-talet har rationalitet och förnuftstro präglat samhällets utveckling. Den starka förnuftstro som var en del av upplysningsidealet har under 1900-talet lett till en växande religionskritik. Inte minst har det naturvetenskapliga sanningskravet på ett dominant sätt ställts emot de sanningskriterier som är tillämpbara på det religiösa området. Sekulariseringen har inneburit att samhället avkristnats i en pågående process sedan 1900-talet. Den sekulariseringsteori som uppställdes under mitten av nittonhundratalet och som hävdade ett samband mellan tilltagande modernisering och ett ökat avkristnande har emellertid senare visat sig vara ett skensamband. Under det postmoderna tillståndet har moderniteten ställts inför en ökad självinsikt som tydliggjort att upplysningsidealen drivit fram en osedvanligt framgångsrik vetenskaplig utveckling men också gett upphov till omfattande krig och miljökatastrofer. Vid närmre betraktande visar sig moderniteten inte kunna ge svar på människors djupt liggande existentiella och moraliska frågor. Tillsammans med en kraftig migration till Sverige och ett nyväckt intresse för new age rörelser har det uppstått en motrörelse som gör att man kan tala om ”Guds återkomst”. Detta innebär att dagens postsekulära samhälle uppvisar en komplex struktur med flera motriktade tendenser. Uppsatsen avser i huvudsak svenska förhållanden även om migrationen är global till sin karaktär. Till följd av denna utveckling kan vi tala om en ökad religiös synlighet där olika religiösa tecken uppmärksammas som ny trend i det svenska samhället. Uppsatsen är en litteraturstudie av tre författare som beskriver den religiösa och filosofiska utvecklingen ur ett postsekulärt perspektiv. De tre böckerna är Ola Sigurdson, Det postsekulära tillståndet (2009), Jayne Svenungsson, Guds återkomst (2004) och Mattias Martinson, Postkristen teologi (2007). Som ett resultat av den sekulära utvecklingen har kyrka och stat skiljts åt vilket i sig inte behöver betyda religionens försvinnande utan snarare kan öppna för ett nytänkande. I den sekulära utvecklingen ingår en privatisering av religionen som innebär att religionen mycket väl kan utvecklas utanför kyrkan. I takt med religionens ökade synlighet växer det också fram olika former av ateism och ett religionskritiskt förhållningssätt. Ateismen ingår i den diskussion som förs i uppsatsen kring de förändringar som sker i samtiden.   Nyckelord: Kristendom, modernitet, sekularisering, postsekulär, nyandlighet, politik, ateism.

Uppsatsens syfte är dels att beskriva och analysera hur individers intresse för specialkaffe kan ses som en del i ett reflexivt skapande av livsstil och självidentitet, dels att förstå hur denna meningsskapande process relaterar till den mening specialkaffet ges av dess producenter. Med utgångspunkt i muntliga och skriftliga skildringar av erfarenheter, tankar och värderingar kring specialkaffe, som sammanlagt nio informanter delat med sig av i intervjuer, beskrivs hur kaffeproducenterna inverkar på individens liv socialt och materiellt. Kaffets produktion samt bryggmetoder framstår nästan som vetenskapligt förankrade, vilket lyfts som en orsak till varför individer känner en tillit till dem och anammar deras metoder. Samtidigt visar undersökningen att kunskapen accepteras av individen av pragmatiska skäl. Specialkaffet passar in i individens livsstil och den självbiografiska berättelse de vill berätta om sig själva som moderna människor med förfinad smak, och som socialpolitiskt intresserade och miljömedvetna människor, i ett modernt och globalt samhälle.

I den här hermeneutisk-fenomenologiska litteraturstudien undersöker jag lekens väsen samt lekens väsen i förhållande till det moderna samhället genom att analysera vad lek är och därefter ställa lek i förhållande till några av modernitetens strukturerande former. Litteraturen är hämtad från olika vetenskapliga discipliner såsom sociologi, filosofi, psykologi, pedagogik och kulturhistoria.

<p>Filmbolaget Pixar har under de senaste femton åren legat först med att producera datoranimerad film. Bakom utvecklingen av den animerade filmen finns en tro på att kunna förändra. Jag vill i min uppsats se om idéer som dessa framträder i filmerna. Som utgångspunkt har jag använt Karin Johannissons bok <em>Nostalgia</em>, där begrepp såsom nostalgi och modernitet diskuteras. Dessa begrepp har jag sedan använt i min undersökning. Vill deras filmer föra vidare värderingar om utveckling eller representerar de något som de själva inte står för?</p> / Projektblock 8: Fördjupning i kultur och mediegestaltning