Sociala medier har på senaste fått ett uppsving i dagens samhälle. Det är allt fler individer som använder sig av sociala medier och det har visat sig vara unga kvinnor som är mest aktiva på nätet. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse om unga kvinnor kan uppleva att deras självförtroende och syn på kroppsideal påverkas av sociala medier. Studien byggde på en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom fokusgrupper. Det var tre grupper som bestod av unga kvinnor i åldrarna 20-25 år, som var aktiva på sociala medier minst två timmar om dagen. Det var även ett krav att de skulle studera på universitetsnivå. Vi har fått fram resultatet genom att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys med fyra passande teman. Av resultatet framgick det att unga kvinnors självförtroende och självkänsla blir påverkade, men inte lika mycket i äldre ålder som när de var yngre. Det framkom även att man jämfört sig med andra individer på sociala medier och påverkats av samhällets kroppsideal. / <p>2019-01-15</p>

Idén om fotografigenren street style fashion photography är att den visar upp den vanliga människan, i vanliga kläder i en vardaglig kontext. Idén bakom fotografiet i sig går i samma linje om att visa upp det äkta, och i liknande stil skapades de sociala medieplattformen Instagram – för att publicera äkta bilder ”on-the-go”. Tidigare forskning visar dock på att fotografi, Instagram och street style fashion photography inte är lika vanligt och äkta som idéerna om dem. Fotografi handlar om att sätta sig själv i relation till världen och på så sätt skapas en typ av makt. Denna uppsats syftar till att blottlägga maktstrukturer i street style fashion photography bilder publicerade av influensers på plattformen Instagram. Metoden som används för att analysera materialet är Roland Barthes semiotiska denotation och konnotationsmodell, de fynd som hittas i analysen diskuteras därefter i relation till Pierre Bourdieus fältteori för att, på en relationell nivå, förstå hur maktstrukturerna placerar ut influenserna på det svenska modefältet online. Analysen visar att bilderna i materialet är högst uppstyrda och planerade, det konnoterar olika idéer om kommersiellt mode och kulturproducerat ”högmode”, lyxiga miljöer och ”vanliga” gator, allt detta i förhållande till Instagram estetik och vad som är vinnande visualiteter. De tre influenserna, vars bilder analyseras i studien, placeras i olika positioner på modefältet online men delar samtidigt på positionen som nykomlingar eftersom de kapital de visar upp skiljer sig mellan dem, samtidigt som strategierna för att ta sig an fältet är likande.

I takt med digitaliseringens framfart har sociala medier och influensers radikalt förändrat marknadsföringen och konsumtionsbeteenden. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för förtroendets roll vid impulsköp som initieras av influenser-marknadsföring på sociala medieplattformar. Studien belyser marknadsföring via sociala medier och influenser-marknadsföring, där sedan förtroendet för influensers beskrivs genom fyra dimensioner. Teorikapitlet avslutas med att förklara impulsiva köpbeslut online som är ett centralt begrepp för studien. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med tio respondenter som alla är vana användare av sociala medier samt besitter egen köpbenägenhet.  Studien bidrar med en djupgående förståelse för förtroendets roll vid impulsköp som initieras av influenser-marknadsföring på sociala medieplattformar. Slutsatsen i studien visar på att influenser-marknadsföring har en betydande inverkan på samtliga konsumenters impulsköpbeteende och att influensers egenskaper är avgörande vid impulsköp, då de kan generera förtroende. Därmed kan det konstateras att förtroende för influensers spelar en avgörande roll vid impulsköp i samband med influenser-marknadsföring, då impulsköp inte tycks inträffa utan ett grundläggande förtroende. Vidare framkommer att fyra faktorer upplevs vara mest förtroendeskapande enligt konsumenterna, nämligen följarantal, expertis, autenticitet och den parasociala relationen med influensern. Det går även att se att bristande förtroende leder till en avvikelse från att genomföra ett impulsköp samt att eventuellt missnöje efter ett impulsköp baserat på influenser-marknadsföring internaliseras. Förtroendet för influensern som tillhandahöll rekommendationen förblir därmed opåverkat.

Instagram är en gratis mobilapplikation för socialt nätverk som ger privatpersoner, såväl som företag möjligheten att dela videos och fotografier med varandra. Idag fungerar Instagram även som en plattform för företags reklam och marknadsföring, vilket har påverkat användares konsument-och köpbeteende. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns några skillnader i köpbeteende mellan kvinnor och män efter de har blivit påverkade av reklam på plattformen Instagram och på så sätt bidra med kunskap som kan intressera företag i deras digitala marknadsföringsstrategier. Studien är genomförd genom en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer samt ett frågeformulär. Frågeformuläret undersökte respondenternas konsumtion och vad som fick dem till att konsumera under tre veckors tid. Intervjuerna tillträde därefter och gav respondenterna ett större utrymme för fördjupning av personliga upplevelser. Slutsatsen visade på att männen och kvinnorna i studien har påverkats på olika plan. Kvinnorna i studien konsumerar efter de blivit påverkade av reklam på Instagram, männen gör inte det. Kvinnor har möjligen mer tillit för influensers och blir inspirerade medans männen i studien inte hade den tilliten. / Instagram is a free mobile application for social networking that gives individuals as well as companies the ability to share videos and photos with each other. Today, Instagram also serves as a platform for companies to do marketing on, which in turn has influenced users' consumer and buying behavior. The purpose of this thesis is to investigate whether there are any differences in buying behavior between women and men after they have been influenced by advertisement on the platform Instagram and to contribute with knowledge that may interest companies in their digital marketing strategies. The study is conducted through a qualitative method that includes semi-structured interviews and a questionnaire. The questionnaire examined the respondents' consumption and what made them consume for a period of three weeks. The interviews then took place and gave the respondents room for deepening their personal experiences. The conclusion showed that the men and women in the study have been affected on different levels. The women in the study consume after being influenced by advertisement on Instagram, the men in the study do not. Women may have more confidence in influencers and are inspired by them, while the men in the study did not have that confidence.