Denna studie belyser hur unga kvinnor upplever att deras relationer på Instagram påverkar deras konsumtionsbeslut. Instagram har kommit att utgöra en stor del av urvalsgruppens medieanvändande och besöken på applikationen har för vissa blivit en given del av vardagen. Samtidigt har konsumtionen av konsumtionsvaror för samma målgrupp ökat. Ett samband som lade grunden till syftet av att se hur dessa två variabler kan vara beroende av varandra. Med hjälp av teorier kring parasociala relationer, konsumtion och identitetsskapande samt symbolisk konsumtion söks i denna studie motiven bakom konsumtion och hur dessa eventuellt uppstår genom relationer på Instagram. Studien är baserad på en enkätundersökning som nått 404 respondenter bestående av kvinnor mellan 18-30. Dess resultat talar tydligt för hur de relationer som byggs upp via applikationen har en återkommande roll av att inspirera och agera måttstock för livskvalitet utifrån vad som konsumeras. Då respondenterna angav kändisar som den kategori vilken påverkade urvalsgruppen mest till köp tolkades de parasociala relationerna som byggts upp via Instagram som den återkommande utlösande faktorn till konsumtion.

Tidigare forskning visar att en publik kan skapa en skenbar intim relation till en person publiken följer under en längre tid, vilket i sin tur ökar förtroendekapitalet publiken har för personen. Dessa parasociala relationer gynnas av att personlig information delas och dialog förs, två egenskaper som Instagram möjliggör. Syftet med denna studie är att utifrån fenomenet parasociala relationer analysera hur partiledare för svenska riksdagspartier kommunicerar via Instagram.

Med denna studie finns viljan att bredda förståelsen för musikfans och hur de förhåller sig till sitt favoritband. Syftet är att undersöka hur dedikerade fans relation ser ut till sitt favoritband och vad en sådan relation kan ha för betydelse för ett fan. Studien har utförts som en fallstudie av det svenska rockbandet Kents fans och bygger på kvalitativ empiri i form av kvalitativa intervjuer med tolv fans till bandet. Detta med förhoppningen av att kunna skapa en djupare förståelse för ämnet. Tillvägagångssättet har varit abduktivt, det vill säga att studien har växlat mellan induktivt och deduktivt synsätt. Med hjälp av en empirisk och teoretisk analys har vi kommit fram till att relationen fans har till ett band ofta är av parasocial karaktär. Vi såg också att lojalitet och varumärkeskultur kan stärka relationen. Att vara fan är en känsla och gemenskap till andra fans och är ofta en del i relationen till bandet. Vissa fans utövar också sitt fanskap genom olika former av semiotisk produktivitet. Att vara ett fan blir ofta en del av en persons identitet och musikupplevelser i form av musiklyssnande och konserter kan ha en värdefull plats i fansens liv. / With this thesis, there is a will to find a greater understanding of fans and how they relate to their favorite band. The purpose is to look into how dedicated fans relationships looks like towards their favorite band and what such a relationship can mean for the fan. This thesis has been conducted as a case study of fans of the swedish rock band Kent and is based on a qualitative empiricism of qualitative interviews with twelve fans of the band Kent. With this, the hope is to create a deeper understanding for the subject. The approach has been abductive, that is, the thesis has switched between inductive and deductive approaches. With the help of empirical and theoretical analysis, we have found out that the relationship fans have to a band, is often of parasocial character. We also saw that loyalty and brand culture can strengthen the relationship. Being a fan is a feeling and a community towards other fans and is often a part of the relationship with the band. Some fans also exert their fandom through various forms of semiotic productivity. Being a fan often becomes a part of a person’s identity and music experiences like listening to music and concerts can have a valuable place in fans’ lives.

Problemformulering och syfte: Reklam på sociala medier har länge varit en gråzon och ett flertal profiler har fällts för smygreklam. De unga är de som oftast befinner sig på dessa plattformar och de tycks sakna ett kritiskt förhållningssätt när det gäller konsumtion av information och medier. För att tydliggöra skillnaden mellan åsikt och reklam har därför en ny “markör” som tydligt visar om inlägget på Instagram är sponsrat uppkommit. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur de unga upplever de sponsrade inläggen från influencers på Instagram, samt hur de resonerar kring den nya märkningen. Metod och material: S tudien bygger på fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer med respondenter i åldrarna 16-24 från Mittuniversitet och Elias Teoretiska Gymnasium i Sundsvall. Huvudresultat: Studiens resultat visar att respondenterna upplever sponsrade inlägg i stora drag som positiv, detta eftersom att denna typ av reklam ses som frivillig och ofta är av intresse för respondenterna. Den nya “markören” på Instagram har gjort det lättare att skilja på redaktionellt innehåll och reklam, vilket ökar trovärdigheten för influencers och företag. Resultatet visar att relationen med influencers varierar, vissa har en vänskaplig relation medan andra ser de som stilikoner. Denna relation påverkas inte drastiskt av de sponsrade inläggen, dock kan för mycket sponsrade inlägg på Instagram leda till att trovärdigheten sjunker. Vidare har de sponsrade innehållet en stor påverkan på respondenternas attityder och handlingar.

Studien analyserade nio intervjuer för att undersöka studenternas upplevelser och perspektiv på sina parasociala relationer. Med målet att dels undersöka den roll som parasociala relationer spelar i studenternas liv och hur de påverkar deras vänskapsrelationer och andra nära relationer, samt att analysera studenternas resonemang och perspektiv kring deras parasociala relationer för att förstå deras uppfattningar och känslor kring dessa interaktioner. Syftet är att ge en större förståelse för vilken roll de parasociala förhållandena har i studenternas liv och hur viktiga dessa relationer är för dem. Den kommer att bidra till en ökad förståelse för parasociala relationer och bidra till det socialpsykologiska och kommunikationsvetenskapliga området. Studiens frågeställningar är: Vilken roll spelar parasociala relationer i studenternas liv?, hur samspelar studenternas parasociala relationer med deras vänskapsrelationer och andra nära relationer?, och hur resonerar studenterna kring sina parasociala relationer? Resultaten visar att studenterna betraktar dessa relationer som tillfredsställande, värdefulla och skapare av en illusion av gemenskap. Istället för att omvandla parasociala relationer till verkliga interpersonella relationer strävar studenterna efter en fördjupad känsla av närhet inom den föreställda gemenskapen. Denna studie ger insikter i studenternas navigering av parasociala relationer och bidrar till en bättre förståelse av dessa relationers betydelse för individerna.

Denna studie undersöker om och i så fall hur podcasten Ursäkta har betydelse för unga vuxna kvinnors identitetsskapande. Med studien vill vi bidra med kunskap om identitetsskapande i relation till podcastlyssnande med fokus på fanskap. I denna studie har vi valt att inrikta oss på podcasten Ursäkta och dess lyssnare. Studien utgår från följande tre forskningsfrågor:  Vilken betydelse har podcasten Ursäkta för de unga vuxna kvinnornas identitetsskapande? Hur skapas kulturell samhörighet bland unga kvinnor som lyssnar på podcasten Ursäkta? Hur kan man tolka och förstå Ursäktas följarskara utifrån idéer om fanskap?  Detta är en kvalitativ studie där åtta individuella intervjuer har genomförts med unga vuxna kvinnor i ålder 17–25 år som är lyssnare till podcasten Ursäkta. Det empiriska material vi samlat in har transkriberats, analyserats och sedan sammanställts för att kunna få ett resultat och slutdiskussion. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är parasociala relationer, medierad intimitet samt fanskap och fangemenskap. Studiens resultat visar att lyssnare i diverse utsträckning skapar en relation till mediepersonerna, samtidigt som det skapas en gemenskap lyssnarna emellan. Det framkommer också att det finns stor sannolikhet att ta efter karaktärsdrag från mediepersonligheter och göra de till sina egna.

Bakgrund: Artificiella influencers är ett nytt fenomen inom marknadsföringsstrategininfluencer marketing. En artificiell influencer är en datorskapad karaktär som genom enfiktiv berättelse skapar kontakt med sina följare. Det saknas idag forskning kringfenomenet och dess påverkan på marknadsföring, varför denna studie ämnar attundersöka fenomenet och bidra med en grundförståelse för artificiella influencers ochdess påverkan på marknadsföring. Syfte: Studien syftar till att undersöka fenomenet artificiella influencers. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär, med ett konstruktionistiskt ochinterpretativistiskt utgångspunkt. Studiens ansats är iterativ och empirin har samlats inmed en netnografisk metodik. Det empiriska materialet har analyserats genom entematisk analysmetod. Slutsats: Studien visar att artificiella influencers använder sig av element frånmarknadsföringsstrategin storytelling i olika grad för att lyckas skapa kärnan i influencermarketing, identifikation och trovärdighet, och därmed influera följarna. Genom attframmana en känsla av identifierbarhet tenderar även följarna till de artificiellainfluencerna att utveckla en parasocial relation till karaktärerna. Vidare uttrycker följarnabeundran såväl som förvirring kring karaktärernas digitala framställande. / Background: Artificial influencers is a new phenomenon in the marketing strategy ofinfluencer marketing. An artificial influencer is a computer-generated character, whothrough a fictional story creates contact with the followers. There is currently no researchon the phenomenon and its impact on marketing. Therefore, this study aims to investigatethe phenomenon and contribute with basic understanding of artificial influencers and itsimpact on marketing. Purpose: The study aims to investigate the phenomenon of artificial influencers. Methodology: This study is of qualitative nature, with a constructionist and interpretiviststarting point. The approach of the study is iterative and the data has been collectedthrough a netnography methodology. The collected data has been analyzed by a thematicanalysis method. Conclusion: The result of this study discloses that elements from the marketing strategystorytelling is uesd, to varying degrees, by the artificial influencers with intention toreenact the core strengt in influencer marketing: idetification and trustworthiness, whichin turn enables an ability to influence the followers. By generating a sense of homophily,the followers tend to develop a parasocial relationship with the characters. In addition,the followers are also expressing admiration to the characters, as well as confusion aboutthe digital creation of the

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar som tränar upplever att fitness-influencers på YouTube påverkar deras hälsobeteenden. Detta för att på så sätt bidra med kunskap åt samhället om den konkreta effekt som marknadsföringen av träning och kost har på sociala mediekanaler för att börja täcka det forskningsgap som berör hälsorelaterade beteenden. Metod: Vid insamling av empiri användes en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades utifrån det teoretiska ramverket om influencermarknadsföring, parasociala relationer, electronic word-of-mouth och tvåstegshypotesen samt tidigare forskning om hälsobeteenden på sociala medier. Slutsats: Respondenterna påvisade en medvetenhet om den påverkan som influencers har på deras motivation kring hälsa, träning och kost. Majoriteten ser både för- och nackdelar med sociala medieinfluencers då de kan bidra med motivation samtidigt som det framkommer att de även kan leda till minskad motivation. Fitnessinfluencers kan påverka ungdomar till att variera sin kost på ett mer hälsosamt sätt. Det framkommer även att fitness-influencers kan bidra med kunskap inom träning och kost vilket följarna kan ta lärdom av. Det delade innehållet hos fitness-influencers har däremot även visats kunna ha negativa hälsoutfall då det kan leda till upplevd hets för respondenterna. Parasociala relationer är en betydande faktor då följare med dessa relationer till influencers kan se dem som förebilder som kan bidra med motivation och inspiration till mer hälsosamma beteenden. Den påverkan som dessa relationer kan ha är dock inte avgörande, utan det är enligt respondenterna den egna disciplinen som är det viktigaste. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how adolescents experience that fitness-influencers on YouTube influence their health behaviors. This to contribute knowledge for the society about the concrete effect which the marketing of exercise and diet has on social media platforms regarding bridging the gap related to healthy behaviors. Method: While collecting empirical data, a qualitative method was used in the form of semi-structured interviews. The empirical material was analyzed based on the theoretical framework of influencer marketing, parasocial relationships, electronic word-of-mouth, the two-step flow theory and earlier studies about health behaviors on social media. Conclusions: The respondents demonstrate an awareness of the impact that influencers have on their motivation regarding their health, exercise and diet. The majority see both advantages and disadvantages of social media influencers as they can contribute with motivation at the same time as it emerges that they can also lead to reduced motivation. Fitness influencers can influence young people to a more varied diet in a healthier way. It also appears that fitness influencers can contribute knowledge about health and exercise, which the followers can learn from. However, the shared content of fitness influencers also appears to have negative health outcomes as it can lead to negative body perceptions. Parasocial relationships are a significant factor as followers who experience these relationships with influencers can perceive them as role models who can contribute with motivation and inspiration for healthier behaviors. However, the impact that these relationships can have, is not the most crucial since the own discipline is explained to be the most important factor according to the respondents.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur influencers argumenterar för samhällsviktiga frågor, personliga frågor samt för produkter/varumärken de marknadsför på sociala medier. Den retoriska modellen, och de teoretiska modellerna parasociala relationer och Elaboration Likelihood Model (ELM) ska tillämpas för att identifiera om retoriska argumenteringar har betydelse i skapandet av relationer. Studien syftar också till att få en förståelse till varför följare lyssnar på influencers köpråd/rekommendationer. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod i form av en innehållsanalys och fokusgruppsintervjuer. Resultat: Utifrån innehållsanalysen framgår det att de retoriska argumenten ethos, pathos, och logos är ofta förekommande i influencers argumentering genom sociala medier. Mest förekommande var argumentet pathos som bestod av minst 50 % av inläggen för betalt samarbete. Fokusgrupperna visar att den yngre generationen är mer motiverade att följa och agera efter influencers rekommendationer än den äldre generationen. Slutsats: Studien visar att influencers använder sig frekvent av retoriska argumenteringar för att framföra ett meddelande på sociala medier. Inläggen som influencers producerar möjliggör skapandet av parasociala relationer som i sin tur leder till köpintentioner. De retoriska argumenteringar influencers använder sig av leder även till att följare exempelvis vill agera efter deras rekommendationer/köpråd. Det är även genom retoriska argumenteringar som influencers skapar parasociala relationer till deras följare. Studien tyder även på att det finns skillnader mellan den yngre och äldre generationen, där de yngre har lättare att ingå i parasociala relationer med influencers. / Purpose: The purpose of the study is to map how influencers argue for socially important issues, personal issues and for products / brands they market on social media. The rhetorical models, and the theoretical models parasocial relations and the Elaboration Likelihood Model (ELM) will be applied to identify whether rhetorical arguments are important in the creation of relations. The study also aims to gain an understanding of why followers listen to influencers' recommendations. Method: The study uses a qualitative method in the form of a content analysis and focus group interviews. Findings: Based on the content analysis, it appears that the rhetorical arguments ethos, pathos, and logos are often used in influencers' arguments through social media. The most common argument was pathos, which consisted of at least 50% of the posts for paid collaborations. The focus groups show that the younger generation is more motivated to follow and act on influencers' recommendations than the older generation. Conclusion: The study shows that influencers frequently use rhetorical arguments to convey a message on social media.The posts that influencers produce enable the creation of parasocial relationships which in turn leads to purchase intentions. The rhetorical arguments influencers use also lead to followers, wanting to act on their recommendations / buying advice. It is also through rhetorical arguments that influencers create parasocial relationships with their followers. The study also indicates that there are differences between the younger and the older generation, where the younger ones find it easier to enter into parasocial relationships with influencers.(This thesis is written in Swedish)

Studiens grundläggande syfte var att undersöka unga mäns uppfattningar om sin Youtube-användning och deras föreställningar om sin relation till YouTube-profiler. Studien ämnade även ta reda på om de tycker sig bli influerade av YouTube-profiler och om det kan vara baserat på den parasociala relationen. Ambitionen var även att besvara studiens frågeställningar som således skulle generera fördjupad förståelse om unga mäns användande av YouTube. De teoretiska ramverk som användes var uses and gratifications, parasocial interaktion och tvåstegshypotesen. Studien tillämpade en kvalitativ metod och baserades på fokusgruppsintervjuer och djupintervjuer. Studien bestod av två fokusgruppsintervjuer med tre och fyra respondenter i vardera grupp och tre djupintervjuer. Totalt tio respondenter deltog. Resultatet påvisade att unga män använder YouTube för att uppfylla ett flertal olika behov. Till följd av varje respondents intresse går det även att utläsa någon form av ensidig relation till YouTube-profiler som de kontinuerligt följer. Dessutom finns det även indikationer på att respondenternas parasociala relation till YouTube-profiler, möjligtvis kan influera deras åsiktsbildning lättare.