Med denna studie finns viljan att bredda förståelsen för musikfans och hur de förhåller sig till sitt favoritband. Syftet är att undersöka hur dedikerade fans relation ser ut till sitt favoritband och vad en sådan relation kan ha för betydelse för ett fan. Studien har utförts som en fallstudie av det svenska rockbandet Kents fans och bygger på kvalitativ empiri i form av kvalitativa intervjuer med tolv fans till bandet. Detta med förhoppningen av att kunna skapa en djupare förståelse för ämnet. Tillvägagångssättet har varit abduktivt, det vill säga att studien har växlat mellan induktivt och deduktivt synsätt. Med hjälp av en empirisk och teoretisk analys har vi kommit fram till att relationen fans har till ett band ofta är av parasocial karaktär. Vi såg också att lojalitet och varumärkeskultur kan stärka relationen. Att vara fan är en känsla och gemenskap till andra fans och är ofta en del i relationen till bandet. Vissa fans utövar också sitt fanskap genom olika former av semiotisk produktivitet. Att vara ett fan blir ofta en del av en persons identitet och musikupplevelser i form av musiklyssnande och konserter kan ha en värdefull plats i fansens liv. / With this thesis, there is a will to find a greater understanding of fans and how they relate to their favorite band. The purpose is to look into how dedicated fans relationships looks like towards their favorite band and what such a relationship can mean for the fan. This thesis has been conducted as a case study of fans of the swedish rock band Kent and is based on a qualitative empiricism of qualitative interviews with twelve fans of the band Kent. With this, the hope is to create a deeper understanding for the subject. The approach has been abductive, that is, the thesis has switched between inductive and deductive approaches. With the help of empirical and theoretical analysis, we have found out that the relationship fans have to a band, is often of parasocial character. We also saw that loyalty and brand culture can strengthen the relationship. Being a fan is a feeling and a community towards other fans and is often a part of the relationship with the band. Some fans also exert their fandom through various forms of semiotic productivity. Being a fan often becomes a part of a person’s identity and music experiences like listening to music and concerts can have a valuable place in fans’ lives.

Detta är en undersökning med syftet att ta reda på vad en groupie är, vad det är som driver unga kvinnor att bli groupies samt hur det har sett ut från 1960-talet fram till idag. Detta då groupies fått dåligt rykte som några som enbart är ute efter att ha sex med rockstjärnor.Jag har utifrån intervjuer och litteraturstudier av biografier samlat in empiri från Lexa Vonn, Nikki McWatters och Pamela des Barres till undersökningen. Detta material har jag sen kopplat ihop med teorier om fans och fanskap för att komma fram till en slutsats. Resultatet visar att groupies drivs av kärlek till musiken och rockkulturen samt att de känner en samhörighet med musikerna de beundrar. Deras egen definition av vad en groupie är stämmer väldigt bra överrens med Sandvoss definition av fans. Även om samhället har förändrats mycket sedan 1960-talet så ser informanternas tankar och synsätten rätt lika ut under de olika tidsperioderna. De skrikande beatlemaniafansens beteende lever vidare i de groupies som kom på 1960-talet och fortsätter i generationer framåt.

Denna studie undersöker om och i så fall hur podcasten Ursäkta har betydelse för unga vuxna kvinnors identitetsskapande. Med studien vill vi bidra med kunskap om identitetsskapande i relation till podcastlyssnande med fokus på fanskap. I denna studie har vi valt att inrikta oss på podcasten Ursäkta och dess lyssnare. Studien utgår från följande tre forskningsfrågor:  Vilken betydelse har podcasten Ursäkta för de unga vuxna kvinnornas identitetsskapande? Hur skapas kulturell samhörighet bland unga kvinnor som lyssnar på podcasten Ursäkta? Hur kan man tolka och förstå Ursäktas följarskara utifrån idéer om fanskap?  Detta är en kvalitativ studie där åtta individuella intervjuer har genomförts med unga vuxna kvinnor i ålder 17–25 år som är lyssnare till podcasten Ursäkta. Det empiriska material vi samlat in har transkriberats, analyserats och sedan sammanställts för att kunna få ett resultat och slutdiskussion. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är parasociala relationer, medierad intimitet samt fanskap och fangemenskap. Studiens resultat visar att lyssnare i diverse utsträckning skapar en relation till mediepersonerna, samtidigt som det skapas en gemenskap lyssnarna emellan. Det framkommer också att det finns stor sannolikhet att ta efter karaktärsdrag från mediepersonligheter och göra de till sina egna.

This dissertation aims to find further understanding of how people with special interest in a certain artist utilise music and the fact that they are fans in their everyday lives. I have opted to study two fans included in each group selected for this study: Kiss, Status Quo and Lasse Stefanz, one male and one female fan belonging to each respective group. I have worked according to grounded theory as a method, and through an analysis of their musical life stories, I have attempted to identify why they became fans and how them being fans has affected them in their lives. Four categories, fandom as: a marker of identity, socialisation, a form of self therapy and a pseudo religion and the core category authenticity usage show the results of the study. The categories show that to a large extent it all comes down to the musical identity of these people, i.e. the identity of being a fan, and their experiences of being fans. They have been socialised into a specific genre, which has meant increased interest in a specific artist. Family, media and friends have all played a part in this socialisation. The informants have developed cultural competence as concerns their idols, although they have also gained the subcultural capital resources required in order to come across as credible fans. Various kinds of experiences offer meaning and nourish the fans. Security and stability in everyday lives are also contributing factors to them being fans and the music offers them something that they are unable to acquire from elsewhere. They have established different strategies in order to be able to be fans, one of these being legitimacy. A vital part of this legitimacy consists in them viewing the bands as authentic, i.e. important.