<p>This study aims to draw attention to the discourse of Swedish language teachers and their literary repertoires from a didactic perspective. This leeds to the following inquiries: “how to define and delineate a broader concept of text;” “how realized is this concept in Swedish upper secondary schools;” and “how does the use of the broader concept of text effect the ability to learn.” The empirical data comprise group interviews with six teachers who work at two different schools, in different towns, located in southern Sweden. The data are transcribed and carefully analysed by tools consistent with methodological approaches. The theoretical framework consists of discursive psychology. From the previous research, we present various scientists’ definitions of text, and we examine concepts such as “reading,” “literacy,” and “mediacy.” We account for a relevant reception theory and for the problem with the use and the value of various texts. The results show that the broader concept of text is not realized in the discourse among Swedish language teachers, that a problem exists with defining the concept, and that the broader concept of text supports learning, but the teachers do not mention this explicitly.</p>

This study aims to draw attention to the discourse of Swedish language teachers and their literary repertoires from a didactic perspective. This leeds to the following inquiries: “how to define and delineate a broader concept of text;” “how realized is this concept in Swedish upper secondary schools;” and “how does the use of the broader concept of text effect the ability to learn.” The empirical data comprise group interviews with six teachers who work at two different schools, in different towns, located in southern Sweden. The data are transcribed and carefully analysed by tools consistent with methodological approaches. The theoretical framework consists of discursive psychology. From the previous research, we present various scientists’ definitions of text, and we examine concepts such as “reading,” “literacy,” and “mediacy.” We account for a relevant reception theory and for the problem with the use and the value of various texts. The results show that the broader concept of text is not realized in the discourse among Swedish language teachers, that a problem exists with defining the concept, and that the broader concept of text supports learning, but the teachers do not mention this explicitly.

No description available.

I och med att den nya läroplanen för gymnasieskolan togs i bruk år 2011 har det blivit större fokus på att tydliggöra kunskapsobjekten där ämnet idrott och hälsa ska erbjuda kunskaper om såväl som i och genom undervisningen. Undervisningen ska därmed syfta till en ökad medvetenhet och djupare förståelse i ämnet. Som en konsekvens av detta har det sedan Gy11 blivit större fokus på reflektion i undervisningen. Mot denna bakgrund är syftet med denna studie att undersöka hur lärare stimulerar till reflektion bland eleverna, och hur lärarna använder sig utav olika typer av feedback för att främja reflektion hos eleverna. Observationsstudier användes där tre lärare observerades under totalt 14 lektioner. Under observationerna framkom det med tydlighet att de reflekterande momenten inte ägde rum så ofta. Vid några av lektionerna visar studien att reflektion iscensatt av läraren inte alls var förekommande eller mycket sparsamt. De gånger stimulans till reflektion skedde så visade det sig oftast vara i samband med neutrala yttranden från läraren till eleverna. Sammanfattningsvis indikerar studien att den aktivitetsdiskurs som dominerar undervisningen verkar begränsa lärares möjligheter att skapa ett reflekterande förhållningssätt i ämnet.

Sammanfattning/Abstract Cizmic, Manja (2020). Konsekvenser av lärares bemötanden. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studien utgår ifrån hur vuxna minns sin skolgång och vilka konsekvenser de ser att lärares bemötanden har haft på dem i fråga om deras identitet och vidare om de kan se hur detta har påverkat deras studier. Förväntat kunskapsbidrag är att undersöka om det finns gemensamma faktorer för dessa vuxna som har diagnostiserats med ADHD, i hur de anser att lärarna borde ha agerat och reagerat gentemot dem. Det hälsofrämjande arbetet är en del av elevhälsans uppdrag, där specialpedagogen förväntas ha kunskap om att kunna handleda lärare i deras ockupation. Därmed skulle bidragen från arbetet kunna tillämpas i detta, hälsofrämjande ändamål.   Syfte och frågeställningar Arbetet syftar till att belysa och bidra med kunskap om hur ett antal vuxna människor som diagnostiserats med ADHD ser tillbaka på sin skolgång med fokus på hur de anser att bemötanden från lärarna / vuxna på skolan har format dem och deras identitetsbild. Vidare ämnar jag undersöka om och i så fall vilka kopplingar som görs mellan deras identitetsbild samt kunskapsinhämtningen under skoltiden. Nedan är frågeställningar som arbetet avser behandla:   Vilka reflektioner har ett antal vuxna med ADHD över sin skolgång med fokus på hur bemötandet av vuxna i skolan har påverkat deras identitet? Hur ser ett antal vuxna med ADHD på kopplingen mellan identitet och kunskapsinhämtningen under deras skoltid?    Teori Då studien syftar till att undersöka hur identitetsbilden påverkats under skoltiden vilar arbetets teoretiska ram på identitetsteorin.   Metod Empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer. Denna bedömning baserades på arbetets syfte samt informanternas funktionsvariation. Datainsamlingen till arbetet är fyra intervjuer. Resultat Resultatet visar att identitetsformationen är en komplex fråga och att det är svårt att utpeka en specifik händelse som enda orsaken till ett visst utfall. Däremot framkom det under intervjuerna att lärares negativa bemötanden hade satt djupa spår hos informanterna och att dessa i sin tur hade påverkan på deras skolgång och liv idag. Det relationella perspektivet lyftes fram som en framgångsfaktor.   Specialpedagogiska implikationer Elevhälsan börjar i klassrummet. Mötet mellan lärare och elev kan antingen vara en möjlighet  eller skapa grava konsekvenser. Att som vuxen ha kunskap om eller medvetenhet kring sin attityd gentemot elever och barn, kan vara av yttersta vikt för hur elever med ADHD kan komma att uppfatta sig själva och vidare för konsekvenserna i deras vuxna liv. Då elever med ADHD kan ha en tendens att stressa upp sig i olika situationer är det viktigt att som vuxen i barnets närvaro kunna bemästra gott bemötande och attityd.

Att leva med ett sår innebär lidande för patienten och är kostnadskrävande för samhället. Sårvård är en av distriktssköterskans vanligaste arbetsuppgifter och kräver omfattande kunskaper för att uppnå goda behandlingsresultat. Det har framkommit att det råder kunskapsbrister inom ämnet, vilka medför slöseri med resurser samt onödigt patientlidande. Syftet med studien är att beskriva hur distriktssköterskans kunskap om sårvård inhämtas, upprätthålls och utvecklas. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Sex distriktssköterskor som arbetar inom hemsjukvård eller primärvård har intervjuats. Resultatet presenteras under huvudkategorierna; Tillägnande av kunskap och Strategier för kunskapsinhämtning. I den första kategorin framgår det att distriktssköterskans kunskap grundar sig i formell utbildning samt praktisk erfarenhet av att ha utfört många såromläggningar. Här belyses även hur distriktssköterskan tillgodogör sig ny kunskap på arbetsplatsen. Tidsbrist uppges vara en betydande faktor till varför bristfällig kunskapsuppdatering förekommer. Under den andra kategorin framgår det att den främsta strategin för ny kunskapsinhämtning är att konsultera kollegor. Här beskrivs också det egna intresset som en viktig faktor för hur aktivt uppdatering sker. Distriktssköterskan identifierar risker med att konsultera kollegor och menar att kunskap som inte grundar sig i evidens riskerar att föras vidare. Att reflektera och kritiskt granska sina kunskapskällor är något distriktssköterskan anser vara av stor vikt för att kunna upprätthålla god kvalitet på sårvården. Slutligen konstateras att det krävs mer fortbildning och fler möjligheter till kunskapsuppdatering på arbetstid för att höja kompetensen hos distriktssköterskor och således kvaliteten på sårvården.

Syftet med studien har varit att undersöka huruvida olika undervisningsmetoder och lärarroller har en inverkan på elevers motivation och kunskapsinhämtning. De problemformuleringar som kommer analyseras och arbetas med är vilket förhållningssätt lärare kan ha samt vilka metoder de kan använda sig av för att främja elevernas lärande.De teorier som används är sociokulturell och behavioristisk syn på lärandet samt betydelsen av kommunikation och relationer i skolans verksamhet.  I uppsatsen kommer en kvalitativ forskningsansats användas, detta har skett i form av semistrukturerade intervjuer där vi inhämtade data från fem olika informanter. Datan utgjorde sedan en grund för analysen som ställdes i relation till de aktuella problemformuleringarna. Resultatet visar att informanterna arbetar på olika sätt och för att välja vilket sätt de ska undervisa på analyserar de elevgruppen och utgår från den för att forma sin undervisning. Utifrån resultatet kan man utläsa att det inte finns en speciell metod att använda sig av för att främja elevernas kunskapsinhämtning och motivation utan att lärarens roll som en engagerad ledare är avgörande för just detta.Undersökningen blir relevant för vår kommande profession då man aldrig har en homogen undervisningsgrupp utan olika individer med olika förutsättningar som inhämtar kunskap på ett flertal olika tillvägagångssätt. Det blir därför viktigt att ha i åtanke att varierande metoder är användbara för att skapa en så god lärandemiljö som möjligt.

As a patient you can find a lot of information concerning health and diseaseson the Internet. Purpose: The purpose of my study is to gain a betterunderstanding of how physicians relate to well-informed patientsfrom the point of doctor&apos;s changing role in meeting the patient related to theweb-based patient information. Today&apos;s patients are turning increasingly tothe Internet before they visit their doctor, this is due to the electronic healthinformation is available 24 hours a day, 7 days a week while the regulardoctor usually have several weeks of waiting. Problems that can arise with theWeb-based information is that the patient does not have a medical educationto know whether the information is appropriate or not. Method: To explorethese questions, I decided to use both qualitative semi-structured postalquestionnaires and telephone interviews in which the physicians preferreddifferently. My respondents were five licensed physicians who had experienceof many patients encounters. Findings: The physicians in myresearch have an overall positive and relaxed attitude towards patients whoseek information on the Internet. Nevertheless, they say it is important topoint out that its a bad idea to rely only on Internet sources. This becauseInternet is not a substitute for professional medical advice or treatment. Amedical doctor not only need to make a personal examination but also havethe education, experience and the critical eye that is needed to make the rightdiagnosis. The physicians in my study often prefer the medical professionaljournals to Internet as a result of old habits related to their medical educationand the feeling that these journals are more thrustworty. Still, the physiciansagreed that they sometimes themselves find the World Wide Web useful ifthey are from reliable sources. / Program: Bibliotekarie

När den bästa tidpunkten är att avnavla barn har diskuterats i många år. Ny evidens talar för fördelarna med en sen avnavling för både fullgångna, friska barn och för prematura och/eller fullgångna medtagna barn. Syftet med studien var att undersöka hur barnmorskor verksamma inom förlossningsvård resonerar och agerar vid tidig och sen avnavlingsrutin. Metoden var kvalitativ och datainsamling skedde med hjälp av intervjuer. Sex barnmorskor intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet i denna studie framkom hur de intervjuade barnmorskorna resonerar och agerar om tidig och sen avnavlingsrutin. Tre kategorier framkom den första att barnet ska må väl är fokus för när avnavlingen sker det vill säga att de utgår från barnets beteende och en vilja ge barn de bästa förutsättningarna. Den andra kategorin handlar om att barnmorskor var lyhörda till och påverkas av föräldrarnas upplevelse av barnets välbefinnande, både i situationer när snabb avnavling krävdes som oroade föräldrarna och att föräldrars önskemål påverkar hur de agerar vid val av tidpunkt för avnavling. Den tredje kategorin; att gripa kunskap och ompröva sina rutiner om avnavling som innefattar både att värna om den naturliga förlossningsprocessen och att stödja sig på erfarenhet och klinik, men också att få evidensbaserad kunskap som stödjer att avnavlingsrutiner ändras. / Program: Barnmorskeutbildning

Denna undersökning går ut på att ta reda på hur lärare kan arbeta med digitala verktyg i SO-undervisning på ett sätt som främjar elevers kunskapsinhämtning samt vilka effekter användning av digitala verktyg har på elevernas lärande. För att komma fram till ett resultat har vi gjort en kvalitativ och kvantitativ undersökning, vilket har benämningen ”mixed method”. Vår undersökning är baserad på intervjuer med fyra SO-lärare i Malmö kommun, samt enkätundersökningar med eleverna från respektive skolor. Resultatet som vi fick fram utifrån vår egen undersökning och tidigare forskning är att användandet av digitala verktyg förbättrar undervisningen och förståelsen bland elever. Undervisningen blir tydligare och de digitala verktygen har en stöttande funktion för elevers lärande, särskilt för elever med läs-och skrivsvårigheter. En aspekt av digitala verktyg som framgick tydligt både i vår undersökning men även i tidigare forskning är att användning av digitala verktyg har en positiv effekt i lärandet. En ytterligare aspekt av digitala verktyg som framgick är att digitala verktyg även kan ha en negativ effekt på elevers lärande och kunskapsinhämtning. En försämrad motorik och missbruk av digitala verktyg i undervisning är de negativa effekter som framkommit i vår undersökning.