No description available.

Syftet med studien har varit att undersöka huruvida olika undervisningsmetoder och lärarroller har en inverkan på elevers motivation och kunskapsinhämtning. De problemformuleringar som kommer analyseras och arbetas med är vilket förhållningssätt lärare kan ha samt vilka metoder de kan använda sig av för att främja elevernas lärande.De teorier som används är sociokulturell och behavioristisk syn på lärandet samt betydelsen av kommunikation och relationer i skolans verksamhet.  I uppsatsen kommer en kvalitativ forskningsansats användas, detta har skett i form av semistrukturerade intervjuer där vi inhämtade data från fem olika informanter. Datan utgjorde sedan en grund för analysen som ställdes i relation till de aktuella problemformuleringarna. Resultatet visar att informanterna arbetar på olika sätt och för att välja vilket sätt de ska undervisa på analyserar de elevgruppen och utgår från den för att forma sin undervisning. Utifrån resultatet kan man utläsa att det inte finns en speciell metod att använda sig av för att främja elevernas kunskapsinhämtning och motivation utan att lärarens roll som en engagerad ledare är avgörande för just detta.Undersökningen blir relevant för vår kommande profession då man aldrig har en homogen undervisningsgrupp utan olika individer med olika förutsättningar som inhämtar kunskap på ett flertal olika tillvägagångssätt. Det blir därför viktigt att ha i åtanke att varierande metoder är användbara för att skapa en så god lärandemiljö som möjligt.

Syftet är att genom kvalitativa intervjuer undersöka fyra lärares föreställningar om vad elevinflytande innebär för elevernas motivation och hur de menar att de arbetar med elevinflytande i spanskundervisning i årskurs sju. Resultaten visar att lärarna arbetar på ett traditionellt sätt i spanska. De gör likadana aktiviteter i spanskundervisningen, de vill att eleverna ska lära sig ”ett levande språk”. Intervjupersonerna menar vidare att variation, läromedlet och att låta elever välja stoff samt arbetssätt är viktiga för elevers engagemang. Dessutom menar lärarna att de är lyhörda för elevers intresse och försöker inkludera dem i planeringen vilket läroplanen Lpo 94 förordar. Slutsatser visar att elevinflytande inte är så närvarande i lärarnas undervisning när det gäller spanska språket på grund av olika faktorer som tidsbrist och disciplinproblem. De intervjuade lärarna ger eleverna möjlighet att välja stoff ibland men de tar inte specifika initiativ för att öka elevers delaktighet i undervisningen. När det gäller motivation menar intervjupersonerna att det finns ett samband mellan elevers delaktighet och deras motivation. Lärarna vet vad som motiverar eleverna som yttre faktorer som sport, musik, dock är de inte medvetna om vad de gör för att motivera sina elever i spanskundervisning.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur några svensklärare i grundskolans senare år ser på användandet av IKT i svenskämnets litteraturundervisning. Vi har tagit reda på vilka möjligheter respektive utmaningar som de ser med att använda IKT i litteraturundervisningen. Dessutom har vi tagit reda på hur deras litteraturpedagogiska syften stämmer överens med deras användning av IKT, samt hur de tolkar de nya styrdokumenten. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med att integrera användande av IKT i sin svenskundervisning. I analysen av intervjuerna utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv samt ett semiotiskt perspektiv på lärande. Resultatet visar att de möjligheter lärarna ser kan resultera i ett elevcentrerat lärande. Det som däremot är av störst vikt för att dessa möjligheter ska uppkomma är lärarens roll och det sätt på vilket denne integrerar IKT i litteraturundervisning. I sammanhanget tycks inte det förhållningssätt till IKT i undervisning som betonas i läroplanen vara förankrat i lärarnas syn på bruket av digitala medier i litteraturundervisning.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur några svensklärare i grundskolans senare år ser på användandet av IKT i svenskämnets litteraturundervisning. Vi har tagit reda på vilka möjligheter respektive utmaningar som de ser med att använda IKT i litteraturundervisningen. Dessutom har vi tagit reda på hur deras litteraturpedagogiska syften stämmer överens med deras användning av IKT, samt hur de tolkar de nya styrdokumenten. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med att integrera användande av IKT i sin svenskundervisning. I analysen av intervjuerna utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv samt ett semiotiskt perspektiv på lärande. Resultatet visar att de möjligheter lärarna ser kan resultera i ett elevcentrerat lärande. Det som däremot är av störst vikt för att dessa möjligheter ska uppkomma är lärarens roll och det sätt på vilket denne integrerar IKT i litteraturundervisning. I sammanhanget tycks inte det förhållningssätt till IKT i undervisning som betonas i läroplanen vara förankrat i lärarnas syn på bruket av digitala medier i litteraturundervisning.

Syftet med studien är att bidra till kunskap om elevers syn på vardagsanknytninginom matematikundervisningen i årskurserna 2 och 3. Metoden vi antog i studien ären kvalitativ ansats som har sin utgångspunkt i semistrukturerade personligaintervjuer. Studiens informanter är 14 elever som genomför sin grundskoleutbildningpå två olika skolor i Mellansverige. Kategorier som belyser vardagsanknutenmatematik har skapats och analyserats med utgångspunkt i studiens syfte,frågeställningar och pragmatisk lärandeteori. Det framkommer i resultatet attvardagsanknuten skolmatematik, fördelar med vardagsanknytning, nackdelar medvardagsanknytning, matematikens syfte och matematik i vardagslivet är väsentligaaspekter i elevernas syn på en vardagsanknuten matematikundervisning. I resultatetsynliggörs det att matematikundervisningens textuppgifter, muntliga exempel ochlekar till viss del inrymmer en koppling till elevernas vardagsliv. I resultatetframkommer det att eleverna är medvetna om kopplingen mellan deras vardagslivoch matematiken såväl som i undervisningens sammanhang som i ett vidareperspektiv utanför skolan. En vardagsanknuten matematikundervisning inrymmerpositiva såväl som negativa aspekter för elevers inlärningsförmåga. De positivaaspekterna beskrivs främja elevernas lustfyllda lärande och stödja derasinlärningsprocess medan de negativa aspekterna beskrivs hämma ettmatematiklärande. I studien drar vi slutsatsen att elevernas vardagsliv kan nyttjas ihögre grad än vad det beskrivs göras av lärarna i dagens matematikundervisning.Vidare drar vi slutsatsen att eleverna har en tvådelad mening kringvardagsanknytningen i skolans matematikundervisning. Vardagsanknytningenlämpar sig bättre för elever som besitter erfarenhet om matematik i vardagsnärasammanhang än elever som saknar erfarenheter eller besitter erfarenheter somskiljer sig från ämnesinnehållet. / The purpose of the study is to contribute knowledge of pupils' views on an everyday connection in mathematics teaching in years 2 and 3. The method we used in the study is a qualitative approach based on semi-structured personal interviews. The study's informants are 14 pupils who are currently completing their primary school education at two different schools in Central Sweden. Categories that illustrate everyday mathematics have been created and analyzed based on the study's purpose, issues, and pragmatic learning theory. The results highlight that everyday school mathematics, advantages of everyday connection, disadvantages of everyday connection, the purpose of mathematics and mathematics in everyday life are essential aspects in pupils' views on an everyday mathematics teaching. The result shows that text assignments, verbal examples, and games in math lessons contain to a certain degree a connection to the pupils' everyday life. The results shows that the pupils are aware of the connection between their everyday life and mathematics as well as in the context of teaching and in a broader perspective outside school. An everyday-related mathematics lesson contains positive as well as negative aspects for pupils' learning ability. The positive aspects are described as promoting pupils' fun-filled learning and supporting their learning process, while the negative aspects are described as inhibiting mathematical learning. In the study, we consequently conclude that the pupils' everyday life can be used to a greater degree than what is described by the teachers in today's mathematics teaching. Furthermore, we conclude that the pupils have a two-part opinion about the everyday connection in the school's mathematics teaching. The everyday connection is better suited for pupils who have experience of mathematics in everyday contexts than pupils who lacks experience or have experience that differs from the subject content.