No description available.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur några svensklärare i grundskolans senare år ser på användandet av IKT i svenskämnets litteraturundervisning. Vi har tagit reda på vilka möjligheter respektive utmaningar som de ser med att använda IKT i litteraturundervisningen. Dessutom har vi tagit reda på hur deras litteraturpedagogiska syften stämmer överens med deras användning av IKT, samt hur de tolkar de nya styrdokumenten. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med att integrera användande av IKT i sin svenskundervisning. I analysen av intervjuerna utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv samt ett semiotiskt perspektiv på lärande. Resultatet visar att de möjligheter lärarna ser kan resultera i ett elevcentrerat lärande. Det som däremot är av störst vikt för att dessa möjligheter ska uppkomma är lärarens roll och det sätt på vilket denne integrerar IKT i litteraturundervisning. I sammanhanget tycks inte det förhållningssätt till IKT i undervisning som betonas i läroplanen vara förankrat i lärarnas syn på bruket av digitala medier i litteraturundervisning.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur några svensklärare i grundskolans senare år ser på användandet av IKT i svenskämnets litteraturundervisning. Vi har tagit reda på vilka möjligheter respektive utmaningar som de ser med att använda IKT i litteraturundervisningen. Dessutom har vi tagit reda på hur deras litteraturpedagogiska syften stämmer överens med deras användning av IKT, samt hur de tolkar de nya styrdokumenten. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med att integrera användande av IKT i sin svenskundervisning. I analysen av intervjuerna utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv samt ett semiotiskt perspektiv på lärande. Resultatet visar att de möjligheter lärarna ser kan resultera i ett elevcentrerat lärande. Det som däremot är av störst vikt för att dessa möjligheter ska uppkomma är lärarens roll och det sätt på vilket denne integrerar IKT i litteraturundervisning. I sammanhanget tycks inte det förhållningssätt till IKT i undervisning som betonas i läroplanen vara förankrat i lärarnas syn på bruket av digitala medier i litteraturundervisning.

Syftet med studien är att bidra till kunskap om elevers syn på vardagsanknytninginom matematikundervisningen i årskurserna 2 och 3. Metoden vi antog i studien ären kvalitativ ansats som har sin utgångspunkt i semistrukturerade personligaintervjuer. Studiens informanter är 14 elever som genomför sin grundskoleutbildningpå två olika skolor i Mellansverige. Kategorier som belyser vardagsanknutenmatematik har skapats och analyserats med utgångspunkt i studiens syfte,frågeställningar och pragmatisk lärandeteori. Det framkommer i resultatet attvardagsanknuten skolmatematik, fördelar med vardagsanknytning, nackdelar medvardagsanknytning, matematikens syfte och matematik i vardagslivet är väsentligaaspekter i elevernas syn på en vardagsanknuten matematikundervisning. I resultatetsynliggörs det att matematikundervisningens textuppgifter, muntliga exempel ochlekar till viss del inrymmer en koppling till elevernas vardagsliv. I resultatetframkommer det att eleverna är medvetna om kopplingen mellan deras vardagslivoch matematiken såväl som i undervisningens sammanhang som i ett vidareperspektiv utanför skolan. En vardagsanknuten matematikundervisning inrymmerpositiva såväl som negativa aspekter för elevers inlärningsförmåga. De positivaaspekterna beskrivs främja elevernas lustfyllda lärande och stödja derasinlärningsprocess medan de negativa aspekterna beskrivs hämma ettmatematiklärande. I studien drar vi slutsatsen att elevernas vardagsliv kan nyttjas ihögre grad än vad det beskrivs göras av lärarna i dagens matematikundervisning.Vidare drar vi slutsatsen att eleverna har en tvådelad mening kringvardagsanknytningen i skolans matematikundervisning. Vardagsanknytningenlämpar sig bättre för elever som besitter erfarenhet om matematik i vardagsnärasammanhang än elever som saknar erfarenheter eller besitter erfarenheter somskiljer sig från ämnesinnehållet. / The purpose of the study is to contribute knowledge of pupils' views on an everyday connection in mathematics teaching in years 2 and 3. The method we used in the study is a qualitative approach based on semi-structured personal interviews. The study's informants are 14 pupils who are currently completing their primary school education at two different schools in Central Sweden. Categories that illustrate everyday mathematics have been created and analyzed based on the study's purpose, issues, and pragmatic learning theory. The results highlight that everyday school mathematics, advantages of everyday connection, disadvantages of everyday connection, the purpose of mathematics and mathematics in everyday life are essential aspects in pupils' views on an everyday mathematics teaching. The result shows that text assignments, verbal examples, and games in math lessons contain to a certain degree a connection to the pupils' everyday life. The results shows that the pupils are aware of the connection between their everyday life and mathematics as well as in the context of teaching and in a broader perspective outside school. An everyday-related mathematics lesson contains positive as well as negative aspects for pupils' learning ability. The positive aspects are described as promoting pupils' fun-filled learning and supporting their learning process, while the negative aspects are described as inhibiting mathematical learning. In the study, we consequently conclude that the pupils' everyday life can be used to a greater degree than what is described by the teachers in today's mathematics teaching. Furthermore, we conclude that the pupils have a two-part opinion about the everyday connection in the school's mathematics teaching. The everyday connection is better suited for pupils who have experience of mathematics in everyday contexts than pupils who lacks experience or have experience that differs from the subject content.