<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken roll det vidgade textbegreppets texter har i dagens svenskundervisning på gymnasiets A och B-kurser. Vilka instruktioner ger kursplanerna kring vilka texter och hur de ska användas, och hur har användandet sett ut rent historiskt? Vilka eventuella problem och möjligheter kan man möta när man som lärare använder sig av ett vidgat textbegrepp i sin undervisning? Undersökningen bygger på två delar, en litteraturundersöknings mer teoretiska perspektiv och dels en intervjuundersökning med fokus på yrkesaktivas praktiska erfarenheter. Tanken med en teoretiskt och en praktiskt orienterad del är att kunna jämföra dem och analysera likheter och skillnader.</p><p> </p><p>I kursplanerna för svenska A och Svenska B betonas numera vikten av att använda sig av det vidgade textbegreppet i undervisningen, men utöver detta är de ganska fri för tolkningar vad gäller i vilken utsträckning och i vilken form olika texttyper ska användas. Ibland uppstår problem i mötet mellan lärare och elev på grund av de olika synsätt och erfarenheter lärare och elever har av alternativ text. Kathleen McCormicks resonemang kring textens och läsarens repertoarer och de problem som kan uppstå om de båda ligger för långt ifrån varandra är tillämpbart också på undervisningssituationen, och den är i allra högsta grad aktuell även när det gäller användandet av alternativa texter. Traditionellt sett har tryckt text värderats högre inom skolvärlden och det samhälle dess undervisning ska avspegla, vilket bland annat de så kallade moralpanikerna är ett uttryck för.  Alternativa texter ses ofta som synonymt med populärkultur, och i förlängningen ibland också som skräplitteratur. Detta leder till att de till viss del, också bland elever, tycks tillskrivas ett mindre värde.</p><p> </p><p>Intervjuundersökningens respondenter ser både problem och möjligheter med alternativ text i undervisningen. Förutom ekonomiska och tekniska problem nämns också brist på tid i ämnets kursplaner och en lärarutbildning som uteslutande fokuserat på traditionell, tryckt text. Men det finns också positiva effekter och möjligheter; alternativa texter skapar intresse och utvecklingsmöjligheter för både lärare och elever, och de är också ett bra verktyg både för elever som behöver extra stöd och för elever som behöver större utmaningar! Respondenterna är mycket positiva till alternativa textformer, och ser bra svenskundervisning som en kombination av olika texttyper.</p><p> </p><p>Att eleverna i dagens skola lever i ett samhälle där alternativa texter är en del av både vardag och arbetsliv ställer krav på skolan när det gäller att utbilda eleverna för de ska kunna använda sig av, tolka, värdera och uttrycka sig genom mediesamhällets olika textformer.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken roll det vidgade textbegreppets texter har i dagens svenskundervisning på gymnasiets A och B-kurser. Vilka instruktioner ger kursplanerna kring vilka texter och hur de ska användas, och hur har användandet sett ut rent historiskt? Vilka eventuella problem och möjligheter kan man möta när man som lärare använder sig av ett vidgat textbegrepp i sin undervisning? Undersökningen bygger på två delar, en litteraturundersöknings mer teoretiska perspektiv och dels en intervjuundersökning med fokus på yrkesaktivas praktiska erfarenheter. Tanken med en teoretiskt och en praktiskt orienterad del är att kunna jämföra dem och analysera likheter och skillnader.   I kursplanerna för svenska A och Svenska B betonas numera vikten av att använda sig av det vidgade textbegreppet i undervisningen, men utöver detta är de ganska fri för tolkningar vad gäller i vilken utsträckning och i vilken form olika texttyper ska användas. Ibland uppstår problem i mötet mellan lärare och elev på grund av de olika synsätt och erfarenheter lärare och elever har av alternativ text. Kathleen McCormicks resonemang kring textens och läsarens repertoarer och de problem som kan uppstå om de båda ligger för långt ifrån varandra är tillämpbart också på undervisningssituationen, och den är i allra högsta grad aktuell även när det gäller användandet av alternativa texter. Traditionellt sett har tryckt text värderats högre inom skolvärlden och det samhälle dess undervisning ska avspegla, vilket bland annat de så kallade moralpanikerna är ett uttryck för.  Alternativa texter ses ofta som synonymt med populärkultur, och i förlängningen ibland också som skräplitteratur. Detta leder till att de till viss del, också bland elever, tycks tillskrivas ett mindre värde.   Intervjuundersökningens respondenter ser både problem och möjligheter med alternativ text i undervisningen. Förutom ekonomiska och tekniska problem nämns också brist på tid i ämnets kursplaner och en lärarutbildning som uteslutande fokuserat på traditionell, tryckt text. Men det finns också positiva effekter och möjligheter; alternativa texter skapar intresse och utvecklingsmöjligheter för både lärare och elever, och de är också ett bra verktyg både för elever som behöver extra stöd och för elever som behöver större utmaningar! Respondenterna är mycket positiva till alternativa textformer, och ser bra svenskundervisning som en kombination av olika texttyper.   Att eleverna i dagens skola lever i ett samhälle där alternativa texter är en del av både vardag och arbetsliv ställer krav på skolan när det gäller att utbilda eleverna för de ska kunna använda sig av, tolka, värdera och uttrycka sig genom mediesamhällets olika textformer.

<p>This study aims to draw attention to the discourse of Swedish language teachers and their literary repertoires from a didactic perspective. This leeds to the following inquiries: “how to define and delineate a broader concept of text;” “how realized is this concept in Swedish upper secondary schools;” and “how does the use of the broader concept of text effect the ability to learn.” The empirical data comprise group interviews with six teachers who work at two different schools, in different towns, located in southern Sweden. The data are transcribed and carefully analysed by tools consistent with methodological approaches. The theoretical framework consists of discursive psychology. From the previous research, we present various scientists’ definitions of text, and we examine concepts such as “reading,” “literacy,” and “mediacy.” We account for a relevant reception theory and for the problem with the use and the value of various texts. The results show that the broader concept of text is not realized in the discourse among Swedish language teachers, that a problem exists with defining the concept, and that the broader concept of text supports learning, but the teachers do not mention this explicitly.</p>

<p>Abstract</p><p>This study deals with Swedish upper secondary school teachers' approaches to an expanded text concept. Attitudes mediated through media as well as “the new languages” that media give rise to, imply new conditions for the activities in school. As a necessary adaptation to the new conditions given by the media forces, the Swedish upper secondary school 1994 incorporated “an expanded text concept” in the syllabus for the Swedish language.</p><p>The focus of the study is how Swedish upper secondary school teachers' work to meet and challenge the students' in an expanded text concept. The study is founded on interviews with five teachers, who to a greater extent integrate an expanded text concept in their teaching. In addition information about literary instruction is collected and analysed. The theoretical framework consists of theories that approach the Swedish schools discussion founded on a social and cultural context, in relation to media's effects on school.</p><p>Findings indicate that the teachers based their teaching on a social and cultural context, where they promote dialogical teaching and made students' understandings the central focus. Teaching Swedish should, according to the teachers interviewed, be based on central human topics. Findings also indicate that the teachers own media habits settle the ways they integrate new media in their teaching. The teachers notice good possibilities to motivate and engage pupils by teaching on the basis of an expanded text concept. They also find that an expanded text concept works irrespective of course, age and gender. Further the teachers consider that traditional text hierarchies maintained by the school and the society are on the way to disappear.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur gymnasielärare i svenska gör för att möta och utmana eleverna i ett vidgat textbegrepp. Det teoretiska ramverket rymmer skolans kunskapsdiskussion i relation till informationssamhällets återverkningar på skolan.</p><p>Undersökningen bygger på intervjuer med fem gymnasielärare i svenska, som alla i hög grad arbetar med ett vidgat textbegrepp i undervisningen. Därutöver har undervisningsmaterial samlats in och analyserats.</p><p>Resultatet av undersökningen visar på ett gemensamt förhållningssätt hos de intervjuade lärarna. Deras praktik genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv och en helhetssyn på lärande, där det vidgade textbegreppet är ett pedagogiskt verktyg. Vidare ser lärarna svenskämnet som ett humanistiskt bildningsämne. Det framkommer också att lärarnas egna medievanor spelar en avgörande roll för hur de arbetar med medier i undervisningen.</p><p>Lärarna ser goda möjligheterna att dra nytta av den motivation och det engagemang som arbete med ett vidgat textbegrepp kan innebära, och menar att det vidgade textbegreppet fungerar på samtliga kurser i svenska samt för de flesta elever oavsett studieinriktning, ålder och kön. Lärarna ger också uttryck för att värdehierarkier kring hur man i skolan traditionellt har betraktat text är på väg att försvinna.</p><p>.</p>

This study aims to draw attention to the discourse of Swedish language teachers and their literary repertoires from a didactic perspective. This leeds to the following inquiries: “how to define and delineate a broader concept of text;” “how realized is this concept in Swedish upper secondary schools;” and “how does the use of the broader concept of text effect the ability to learn.” The empirical data comprise group interviews with six teachers who work at two different schools, in different towns, located in southern Sweden. The data are transcribed and carefully analysed by tools consistent with methodological approaches. The theoretical framework consists of discursive psychology. From the previous research, we present various scientists’ definitions of text, and we examine concepts such as “reading,” “literacy,” and “mediacy.” We account for a relevant reception theory and for the problem with the use and the value of various texts. The results show that the broader concept of text is not realized in the discourse among Swedish language teachers, that a problem exists with defining the concept, and that the broader concept of text supports learning, but the teachers do not mention this explicitly.

Abstract This study deals with Swedish upper secondary school teachers' approaches to an expanded text concept. Attitudes mediated through media as well as “the new languages” that media give rise to, imply new conditions for the activities in school. As a necessary adaptation to the new conditions given by the media forces, the Swedish upper secondary school 1994 incorporated “an expanded text concept” in the syllabus for the Swedish language. The focus of the study is how Swedish upper secondary school teachers' work to meet and challenge the students' in an expanded text concept. The study is founded on interviews with five teachers, who to a greater extent integrate an expanded text concept in their teaching. In addition information about literary instruction is collected and analysed. The theoretical framework consists of theories that approach the Swedish schools discussion founded on a social and cultural context, in relation to media's effects on school. Findings indicate that the teachers based their teaching on a social and cultural context, where they promote dialogical teaching and made students' understandings the central focus. Teaching Swedish should, according to the teachers interviewed, be based on central human topics. Findings also indicate that the teachers own media habits settle the ways they integrate new media in their teaching. The teachers notice good possibilities to motivate and engage pupils by teaching on the basis of an expanded text concept. They also find that an expanded text concept works irrespective of course, age and gender. Further the teachers consider that traditional text hierarchies maintained by the school and the society are on the way to disappear. / Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur gymnasielärare i svenska gör för att möta och utmana eleverna i ett vidgat textbegrepp. Det teoretiska ramverket rymmer skolans kunskapsdiskussion i relation till informationssamhällets återverkningar på skolan. Undersökningen bygger på intervjuer med fem gymnasielärare i svenska, som alla i hög grad arbetar med ett vidgat textbegrepp i undervisningen. Därutöver har undervisningsmaterial samlats in och analyserats. Resultatet av undersökningen visar på ett gemensamt förhållningssätt hos de intervjuade lärarna. Deras praktik genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv och en helhetssyn på lärande, där det vidgade textbegreppet är ett pedagogiskt verktyg. Vidare ser lärarna svenskämnet som ett humanistiskt bildningsämne. Det framkommer också att lärarnas egna medievanor spelar en avgörande roll för hur de arbetar med medier i undervisningen. Lärarna ser goda möjligheterna att dra nytta av den motivation och det engagemang som arbete med ett vidgat textbegrepp kan innebära, och menar att det vidgade textbegreppet fungerar på samtliga kurser i svenska samt för de flesta elever oavsett studieinriktning, ålder och kön. Lärarna ger också uttryck för att värdehierarkier kring hur man i skolan traditionellt har betraktat text är på väg att försvinna. .

Ljungdahl, Hans och Nilsson, Marcus (2007) Mediekompetens i skolan. (Media Literacy in Secondary School Eduation). Skolutveckling och ledarskap 90p, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om begreppet media literacy har relevans för skolan och vilket utrymme det ges i undervisningssammanhang i skolan. Vi vill samtidigt öka vår kunskap inom området. För att kunna nå syftet med examensarbetet har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi har totalt intervjuat tolv svensklärare på tre gymnasieskolor. Majoriteten av de intervjuade gymnasielärarna tycker att det är viktigt att arbeta med bild och medier inom ramen för svenskämnet. Vissa lärare upplever dock brister när det gäller kompetensen inom detta område. En del lärare saknar också samarbete med kollegor. Vissa lärare ser en problematik i att bild och medieämnen inte finns i så stor utsträckning på den skola de själva jobbar på. De lärare som känner till skolverkets tankar om ett vidgat textbegrepp menar att det finns svårigheter att jobba med detta på grund av alltför öppna och tolkningsbara riktlinjer.

No description available.