The purpose of this paper is to describe how librarians andusers think of electronic books in libraries. My questions are:-What are electronic books, and how do they work?-How has electronic books been implemented by librariansin the libraries and on the libraries’ websites?-How do users describe their view of electronic books?-How do the librarians and users think of electronic book inthe future?To be able to answer these questions I have studied relevantliterature, made qualitative interviews with two librarians attwo similar libraries and I had dialogues with several usersElectronic books were introduced 2002 at the two libraries.In the beginning the libraries made different types ofmarketing, but today they only have the website withinformation. Their purpose was to try this out and offer theusers a new media. So far, there are few users who borrowthese books, and maybe it depends on technical conditions.According to the dialogues I had, most of the users have noidea what electronic books are. The advantages of electronicbooks, according to the users, are a fast way to reach a book,it is cheap and you do not have to return the book. Thedrawbacks are a limited choice of books Some of the usersthought they were difficult to use and preferred books withprinted text.However, both librarians and users think that electronicbooks will develop in different ways. / Uppsatsnivå: C

Syftet med denna studie var att undersöka om det skilde på barnens läsning utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes på en förskola i en grupp av 12 barn i åldrarna 3-4 år. Den metod som användes var observationer med fältanteckningar och med hjälp av en filmkamera. I studien har flera variabler som kön, bokval och tid används. Resultatet visar skillnad i pojkars och flickors sagoläsande. Bland annat hade pojkarna en högre läsfrekvens på morgonen och eftermiddagen medan flickorna läste mer mitt på dagen när alla barn var närvarande. De valde att läsa olika sagoböcker och några föredrog att läsa en leksakskatalog.

The purpose of this thesis is to study the importance of materiality for the interaction of reading among teenagers, age 15-16. The purpose is also to study if the attitude to the form of e-book versus the printed book differs depending on how comfortable the teenagers are with the activity of reading. The method we have chosen for this study is the form of semi-structured interviews, four with teenagers who are positive to fiction reading and four with teenagers who say they don´t like fiction reading. We analyse the teenagers´answers by looking at some aspects of materiality to see how these aspects affect the interaction of reading.During the interview the respondents were asked to read one chapter of a book on an Ipad and the next chapter in a printed book. Our study shows that materiality is a factor for the interaction of reading and it can lead to different experiences of reading. Some aspects that the respondents mention as important are the amount of text, the typeface and the feeling of holding a book. The ones who are comfortable with the activity of reading claim they would still choose the printed book after reading both on the Ipad and in the printed book. The ones who are less comfortable with reading are more positive to the e-book, than they were before.

The purpose of this thesis was to figure out the feelings that librarians felt towards the e-books at the library. And if it affects their work at the library, especially from a financial point of view. The reason I decided to do this study is because the subject of e-books has become bigger in the last couple of years, and that I got the feeling that the librarians didn’t like them that much. So I did six interviews with six different librarians from different libraries to see if they felt the same thing or if they are in fact positive towards them.The results I received from my study were that the librarians are positive to the e-book. However, they were still worried about the financial situation for example regarding the budget. I compiled the results in to four different strategies, they are in short: Firstly; the libraries are positive to the e-book. Secondly; the library is hopeful to use the e-book to increase reading for people who are struggling with reading. Thirdly; they have a close collaboration with other municipality’s and fourthly; they are welcoming the future and are exited what it will bring. / Program: Bibliotekarie

This study aims to find out how the selection and acquisitions of ebooks made by university libraries is affected by vendors terms of sale. The empirical data is based on interviews with libraries working with selection and acquisition of ebooks. The interviews points out, according to Evans’ model of collection development, that the collection development doesn´t work the same way with printed and electronic books. The study also finds out that the complexity of the ebook marketplace implies the application of new method of ebook selection, by libraries.

The purpose of this thesis is to study the usage of and attitudes towards electronic books among graduate and PhD students at Karlstad University. The main questions are: How do graduate and PhD students use electronic books? To what extent are electronic books used compared to printed books? To find the answers, a user study was carried out at Karlstad University library. The results show that a majority of the respondents are aware of the possibility to use electronic books but prefer to use printed ones if they have to choose. Many respondents also complained about difficulties reading a text on the computer screen. However, 60% of the respondents are of the opinion that the library should continue to purchase electronic books. / Program: Bibliotekarie

Denna uppsats avsikt är att studera hur två pedagoger på två förskolor dels praktiserar högläsning, dels ser på högläsningens betydelse för barnen. Forskning har visat att den mesta läsningen sker som lugnande åtgärd. Frågeställningarna i denna uppsats var vilket de anser är syftet med att läsa för barnen, hur högläsningen är organiserad, hur det samtalas före, under och efter läsning samt hur böckerna väljs. Undersökningen genomfördes genom observationer av lässtunder på en avdelning per förskola samt intervjuer av de pedagoger som höll i lässtunderna. Observationer och intervjuer kompletterade varandra för att kunna få svar på alla frågeställningarna. Högläsning sker alltid efter lunch och är avsett som vila och nedvarvning för barnen. Det förekommer sällan organiserad eller planerad läsning vid andra tillfällen på de båda förskolorna. Pedagogerna anser att trots vilan är det viktigt att läsningen bidrar till barnens språkutveckling. En av pedagogerna anser det viktigt att veta vad boken handlar om så att den ger något att samtala om med barnen samt att det är viktigt att veta att boken ligger på en lagom nivå för barnen så att den inte är för lätt eller svår för dem. Samtalen organiseras olika på de båda förskolorna på den ena görs barnen mer delaktiga och stöttas i samtalen, på den andra får barnen prata om de vill men de som inte gör det uppmuntras inte. Både i tidigare forskning och i resultaten i denna studie visar att samtalen kring läsning skiljer sig mellan olika typ av litteratur. Faktaböcker genererar mycket samtal och frågor. Båda förskolorna får böcker från biblioteket via bokbussen och de flesta av böckerna på förskolorna kommer därifrån. Det visar att biblioteket är en viktig faktor för att barnen får höra olika typer av litteratur och för att få möjligheter att tala om varierade områden.

This thesis is about choosing literary works (fiction) to read in upper secondary school and the factors influencing these choices. I have performed qualitative interviews in order to explore this from three different perspectives, namely the teachers, the students and the school librarians at two different schools. The reason behind why I chose to write this thesis is the decline in reading comprehension among Swedish students in recent years (PISA 2012). I wanted to further examine whether the books that the students have to read have any effect on their motivation to read. This study shows that when the students get to choose books themselves they maintain an intrinsic motivation and that when the teachers choose they are more prone to be driven by extrinsic motivation. However, the teachers participating in this study tend to use group sets of books which share the same theme for the students to choose from instead of letting them read their independent choices. I hope that the conclusions from this thesis can shed some light on how teachers should relate to the book choice and the importance of it.

Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som ett pedagogiskt redskap. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur högläsningen uppfattas av och resoneras om hos pedagoger i förskolan. Sammanlagt har sex pedagoger från två olika förskolor medverkat i min studie.   Forskning har påvisat att högläsning är ett lämpligt pedagogiskt redskap och att det har flera positiva effekter för barns språkutveckling. Forskning visar också att samtal och diskussioner kring böcker är någonting som är betydelsefullt för barns språkutveckling. Det berikar barns förståelse kring olika ord och begrepp.   Resultatet visade att högläsning används i båda förskolorna, både vid en traditionell läsvila och under spontana stunder under dagen. Resultatet visade att de stora barnen ofta får möjlighet till en planerad högläsningsstund medan de små barnen får högläsning spontant under dagen. Resultatet visade att böcker användes både som uppstart i teman men även kontinuerligt, där bland annat samtal och återberättande belystes som stimulans för barns språkutveckling.

Det finns forskning som visar att högläsningen minskat ute på förskolorna och att högläsning inte används lika ofta som förut. Relevansen med denna studie är att bidra till insikter om högläsningens fördelar som ett redskap i den pedagogiska verksamheten. Med hjälp av en intervjustudie har vi undersökt hur högläsning används av några intervjuade förskollärare. Sammanlagt har sex pedagoger från sex olika förskolor medverkat i studien. Tidigare forskning har visat att högläsning i förskolan är viktigt för barn och bidrar främst till en positiv effekt på deras språkutveckling. Andra positiva effekter som forskningen nämner med högläsning är ökad sammanhållning i barngruppen, fantasin stimuleras samt att koncentrationen tränas. Resultatet visar att alla de intervjuade förskollärarna använder sig av högläsning på sina förskolor, några via spontana lässtunder och andra med planerade lässtunder. Resultatet visar också hur de intervjuade förskollärarna gör när de högläser för barnen och hur böcker kan användas som ett pedagogiskt redskap, till exempel i både teman och vid spontana tillfällen.