Jazzimprovisation är ett moment i min övning som jag till och från upplever som omöjligt att behärska. Särskilt svårgreppat kan det kännas då alla lärare jag haft mer eller mindre antytt att konsten att improvisera är ett oändligt uppdrag. Den generella uppfattningen verkar vara att man aldrig blir färdig, helt enkelt. Mitt mål var att i alla fall att höja nivån och min stilkännedom inom grenen genom att noggrant studera något som alltid dyker upp när man diskuterar jazzimprovisation (och all annan musik också för den delen). Nämligen treklanger. Jag har utformat ett övningsschema som består av egna förslag på hur man kan närma sig treklangerna för att skapa en vokabulär som är gångbar inom just jazzen. Jag har också fått med mig en del gitarrteoretiska/tekniska moment som garanterat kommer att gynna mitt spel i framtiden. Exempel på sådana är nya fingersättningar samt en bättre förståelse för melodisk riktning i form av överlagringar och måltoner.

Det finns forskning som visar att högläsningen minskat ute på förskolorna och att högläsning inte används lika ofta som förut. Relevansen med denna studie är att bidra till insikter om högläsningens fördelar som ett redskap i den pedagogiska verksamheten. Med hjälp av en intervjustudie har vi undersökt hur högläsning används av några intervjuade förskollärare. Sammanlagt har sex pedagoger från sex olika förskolor medverkat i studien. Tidigare forskning har visat att högläsning i förskolan är viktigt för barn och bidrar främst till en positiv effekt på deras språkutveckling. Andra positiva effekter som forskningen nämner med högläsning är ökad sammanhållning i barngruppen, fantasin stimuleras samt att koncentrationen tränas. Resultatet visar att alla de intervjuade förskollärarna använder sig av högläsning på sina förskolor, några via spontana lässtunder och andra med planerade lässtunder. Resultatet visar också hur de intervjuade förskollärarna gör när de högläser för barnen och hur böcker kan användas som ett pedagogiskt redskap, till exempel i både teman och vid spontana tillfällen.

The aim of this study was to examine whether two prominent publishing houses, which create teaching material for the course English 5, have preconceived ideas and assumptions regarding pupils within vocational programs or programs that prepare students for further studies. We examined two sets of textbooks (one for vocational programs and one for higher education preparatory programs) from two different publishing houses and their marketing of these online. We used critical discourse analysis to find out if any assumptions can be detected in the way the publishing houses market the two versions. The main finding regarding this was that both publishing houses stressed the fact that their textbooks were well-structured when marketing them towards vocational programs. Furthermore, we have examined two textbooks from each publishing house to see if the amount of text and vocabulary differ depending on what program the textbooks are aimed at. The results show that the texts were in general shorter in the vocational textbooks and contained more common words and more everyday language compared to the textbooks made for non-vocational programs.

The aim of this thesis is to study the phenomenon of read/write OPAC by looking at how students at Pennsylvania University use PennTags in order to influence document descriptions in the library catalogue. The main questions to be answered are to what extent PennTags is being used in different subject areas and what users contribute to document descriptions through tagging in different subject areas. Studying the posts created by a sample of PennTags users from a quantitative approach I try to find out if there is reason to believe that the activity of users and users’ possibility to make meaningful contributions are dependent of the subject matter being dealt with in documents described, as anticipated by the theory of pace layering. I find that user interest in influencing the library catalogue through PennTags appears to be low in general, with exception for in the subject areas of the main classes Language and literature and Social sciences in Library of Congress Classification. Users do however make meaningful contributions to the document descriptions through tagging in 59 % of the cases. The results support only vague evidence of the connection anticipated by the theory of pace layering and I suggest that other explanatory models must be sought in order to understand user behaviour in systems like PennTags. / Uppsatsnivå: D

Syftet med denna studie är att utifrån existerande forskning undersöka på vilka sätt datorspel som inte är utformade i undervisningssyfte påverkar elevers vokabulär i engelska samt vilka aspekter från datorspel vi kan använda oss av i engelskklassrummet. Det finns många studier som menar att datorspel gynnar barn och ungdomars utveckling av engelskt vokabulär och språkinlärning i allmänhet. Andra studier visar att datorspel stjälper språkinlärning genom att skapa aggressivitet och fokus på fula ord. Det finns många spel som tekniskt sett har beståndsdelarna för att vara en bra miljö för andraspråksinlärare av engelska. Denna studie undersöker vad forskning säger om detta och ställer deras resultat mot och med varandra för en sammanställning. Studien berörs av artiklar som är både svenska och internationella eftersom syftet handlar om engelska för andraspråksinlärare vilket innebär att det appliceras till alla barn och ungdomar som spelar datorspel oavsett ursprung. Artiklarna vi har valt att använda oss av handlar om hur datorspel påverkar språkinlärning på ett eller annat sätt. Vi har valt att avgränsa oss till spelgenren ”mmorpg” (massivley multiplayer online role playing game) av anledningen att det är den spelgenren som enligt forskning tilltalar flest barn och ungdomar i form av intresse. Resultatet visar att datorspel kan bidra till ett utökat ordförråd i engelska för andraspråksinlärning. Dock för att datorspel ska kunna bidra till det på bästa sätt bör andraspråksinläraren ha ett intresse för datorspel eller vara villig att lägga ner mycket tid för att skapa ett intresse. Resultatet visar också att det finns aspekter från datorspel som dess uppbyggnad, design och dess mål- och belöningssystem som kan implementeras i engelskundervisningen för att bygga upp ett intresse om ämnet och skapa motivation.

Syftet med denna studie var att vidga kunskapen om hur mellanstadielärare bedriver och anpassar sin undervisning i läsförståelse av skönlitteratur. Syftet var dessutom att undersöka vilka resurser och vilket stöd som är gynnsamt för elever med svenska som andraspråk. Studien riktar sig mot mellanstadielärare som inte innehar en vidareutbildning inom svenska som andraspråk. Undersökningen utgår från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 6 stycken verksamma lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att mycket fokus ligger på ordförståelse och arbeten med skönlitterära texter. Utfallet pekar också på att i 5 av 6 klasser har modersmålet inte en tydlig plats i undervisningen samt att outputen inte är prioriterad. Vokabuläret nämns av hälften som viktigt men olika representationsformer för ordläran inkluderas enbart i viss utsträckning. Vidare visar resultatet även att resurser och stöd för elever med svenska som andraspråk är essentiellt för vidare kunskapsinhämtning.  För att skapa en språklig variation i arbetet kommer elever med svenska som andraspråk även refereras till sva-elever.

This Master’s thesis is a comparative study of information retrieval results between three distinct search strategies in simulated automatic query expansion in a bibliographic database. Our purpose is to investigate which of the search strategies score the most effective precision and to what extent the same relevant documents are retrieved (overlapped). A thesaurus attached to the database is used to select appropriate descriptors for the baseline query formulations which subsequently are expanded with hierarchical relations. The search strategies are s1: A baseline query with two or three descriptors, s2: The baseline descriptors combined with at least one Narrower Term, s3: The baseline descriptors combined with Narrower Term and at least one Broader Term. A Document Cutoff Value of 15 is used and only the 15 highest ranked documents are judged by relevancy. The measurements used are precision for effectiveness and Jaccard’s index for overlap. In terms of precision, results reveal that s1 scores the highest value (average 84,8 %) with s2 and s3 in decreasing order (average 81,94 % and 61,41 % respectively). The overlap varies greatly depending on topic and the average is between s1 and s2 78,81 %, between s2 and s3 58,48 % and between s3 and s1 40,41 %. In short, average precision decreases as well as average overlap. The use of thesaurus in the applied strategy of automatic query expansion is not recommended in this specific database, if the aim is to increase precision. However, in single searches with the structure like s1 the thesaurus can be of assistance in the selection of specific search terms. / Uppsatsnivå: D

This study compares translation-based and communicative methods for the teaching of English vocabulary at primary (year 4-6) level in the Swedish state school system. The study aims to investigate which teaching method is the most effective when it comes to helping year 6 pupils with Swedish as their first language and Swedish as their second language to acquire and retain new items of English vocabulary. The empirical material examined in this study consists of results gathered during six separate vocabulary tests in two classes in a Swedish primary school. Three of the vocabulary tests were conducted in class 6A where vocabulary had been taught on a translation basis and the remainder of the vocabulary tests were conducted in class 6B which had a communicative teaching focus. The total number of pupils participating in the study was 30, comprising 15 pupils from class 6A and 15 pupils from class 6B. The study’s results show that class 6A, the class with translation- based teaching, achieved better results during all three vocabulary test then class 6B, the class with communicative teaching. The conclusion of this study is that translation-based teaching best helps pupils in year 6 with Swedish as their first language and students with Swedish as their second language to expand and maintain their English vocabulary.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att belysa vilka effekter berättande arbetsmetoder kanha på elever i grundskolan. Utifrån frågeställningen “Vad säger forskning om hur berättande arbetsmetoder i skolan kan verka språkligt, kunskapsmässigt och socialt utvecklande för yngreelever?” har vi letat efter forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter och andra källor genom systematiska sökningar. En tematisk analys med utgångspunkt i grounded theory har gjorts påresultaten av en mängd litteratursökningar, där tio texter, åtta artiklar och två avhandlingar, som berör berättande har valts ut. Den tematiska analysen visade intressanta resultat inom yngre elevers utveckling av vokabulär, literacy, sociala kompetenser, kritiskt tänkande samt deras intresse och engagemang för undervisningen. Resultatet visar bland annat att berättande ger ett sammanhang vid inlärning av ord, att elever kan lära sig att relatera till andra genom attanvända berättande samt att berättande och berättelser kan användas för att få igång kritiskt tänkande genom förståelse och diskussioner efter en berättarstund. Utifrån vår resultatgenomgång och diskussion kan vi dra slutsatsen att berättande arbetsmetoder har positiv inverkan inom flera områden, som literacy och social utveckling, samt har stora möjligheter att vara ett bra verktyg i lärarens arsenal.

The purpose of this study is to explore the use of gamification in English language teaching.We intend to investigate what aspects of gamification are commonly used to support studentsin English language development and how teachers can use these elements in an educationalcontext. The present study proves that student motivation and participation increased whilebeing exposed to gamification aspects in educational context. Gamification is shown to be aflexible tool in language education - however, the capacity of what it can be used for isdependent upon the competence of the teacher. The study of gamification in this contextproves that the most used gamification aspects are pointification, leaderboards, and badges.