Ordinlärning är ett viktigt område vid tillägnandet av ett språk. Den här studiens syfte är att undersöka fem SFI-lärares upplevelser av att arbeta med ordinlärning. Studien utgår från två frågeställningar: lärarnas didaktiska metoder och de utmaningar de upplever när det kommer till att undervisa om ord. För att besvara dessa frågor har kvalitativa intervjuer med fem lärare genomförts. Det insamlade materialet har sedan analyserats med en innehållsanalys där ytterligare kategorier har utarbetats. Studiens resultat visar att lärarna ihög grad genomför explicit ordundervisning med hjälp av bland annat bilder, fysiska föremål, översättning och ordlistor. Utmaningar som beskrivs är bland annat vissa typer av ord som ligger nära varandra i betydelse, prepositioner och sammansättningar. Det som lärarna upplever som utmanande kan vara att göra ordinlärningen motiverande och att den inte får upplevas som barnslig då målgruppen är vuxna. En annan utmaning som beskrivs är att möta alla individers behov.

To discover areas within the Swedish indexing system for children’s and youth literature that could limit the possibility to find books about a certain subject or of a particular type, and to identify factors that could complicate the development of Swedish subject headings and the genre/form system for children is the aim with this study. The research area is explored by analyzing information about the indexing process of books for children and youths in Sweden today, and information about the development of the specific indexing system. Specialist librarians connected to Svenska barnboksinstitutet have contributed to the empirical data and Mai’s domain-centered approach to indexing is used as a theoretical framework. Some areas within the indexing system that could have a negative impact on the quality and consistency of the indexing and thus reduce the searchability are shown. Using Lancaster’s suggestions about what could effect the indexing quality it is discussed that the indexing vocabulary, the document, the indexer and the “process” could contribute to the problems. Another finding that could cause inconsistency is the occurrence of subdomains within the nationwide domain. Factors that could complicate the development of the indexing system are also identified. These factors can be linked to historical and contemporary, cultural, linguistic and societal aspects, but also to the specific target group. The findings indicate that maintaining a system with updated, neutral indexing terms adapted to the needs of the target group requires a continuous and coordinated work, responsiveness, awareness of societal change, and linguistic sensitivity

This study investigates the relationship between extramural English and levels of English vocabulary as defined by the CEFR framework and word frequency among pupils at year 5 in a Swedish primary school. 25 pupils from two different classes participated in the study. Pupils were divided into two groups based on their usage of and exposure to English in their spare time, referred to as the high exposure and low exposure groups respectively. The results from this study show a connection between an extensive exposure to extramural English and the development of a more advanced vocabulary of English words as defined by the English Vocabulary Profile scale, in turn based on the CEFR levels A1-C2 and corpus-based word frequency derivations. One interesting aspect that came up was that while both of the groups were using almost the same level of low frequency words, the high extramural English group used more difficult, higher level words. A conclusion is that the most common extramural activity amongst these pupils, that of playing computer games, might explain this group's acquisition of higher level, more specialized vocabulary items in comparison with the other group which encountered extramural English less often.

Online gaming is a relatively modern phenomenon that is not older than 20 years. Most online players speak English in some form, either by talking or writing. The two games, 'World of Warcraft' and 'Counterstrike' have taken over the gaming-world and the gamers' language has found its way right into the dictionary. The aim of the study was to examine how meanings of language change or evolve in the context of online video game playing. In this study, two gameplay videos were transcribed and analysed both qualitatively and quantitatively. Gaming words were identified through calculating word frequency in terms of types and tokens, and these identified words were then analysed qualitatively. The result contains three categories: Contextual Meaning, New Meaning, and New Words. The concepts of Contextual, New meaning and New Words were compared to dictionary meanings to see whether new meanings were created in the context of the gaming world. Based on the result, the study suggests that game language can influence the overall usage of language in the future.

Lärare, forskare och PISA-resultat vittnar om att ungdomar läser mindre och mindre och läsförståelsen sjunker bland elever i svensk skola. Baserat på vår tolkning av Skolverkets styrdokument genom det vidgade textbegreppet skymtas en öppning för användandet av ljudboken i undervisning. Syftet med detta examensarbete är att genom tillgänglig forskning undersöka ljudbokens effekt på läsförståelse hos elever i allmänhet, andraspråkselever och lässvaga elever. Resultaten är tydliga - ljudboken, framför allt i kombination med den tryckta texten, har förmåga att främja läsförståelse hos samtliga elevgrupper. Ljudboken utvecklar ordförråd och flyt, ökar mängden tid som elever lägger på läsning och ökar således även motivationen och intresset för läsning. Korrelationen mellan lyssnande, motivation, tid och ökad läsförståelse är tydlig och ljudboken finner således sin rättmätiga plats i det svenska klassrummet.

Esse trabalho analisa a palavra quilombo, de origem africana, integrada em duas variedades linguísticas latino-americanas: o português brasileiro e o espanhol do Prata. No Brasil o termo quilombo significa ‘comunidade de escravos fugidos’ e no Prata ‘prostíbulo’. Como explicar essa diferença? A partir do estudo de registros em dicionários, vocabulários e corpora, iremos discutir o caminho de integração do vocábulo assim como as definições e os comentários metalinguísticos e exemplos de uso encontrados em um conjunto de fontes lexicográficas e corpora das duas variedades linguísticas ibero-românicas. A análise do verbete e seus derivados, assim como a dos vocábulos relacionados, partem dos significados atribuídos à palavra nas fontes selecionadas. Analisam-se definições e comentários metalinguísticos, objetivando fazer uma reflexão crítica sobre as normas e os valores subjacentes às definiçoes nas fontes lexicográficas. Tudo indica que essas normas e valores, ou ideologias, estão por trás das acepções negativas que o vocábulo possui no Prata. / This study analyses an African-derived word, quilombo, integrated in two Latin-American linguistic varieties: Brazilian Portuguese and Spanish spoken in the River Plate region. In Brazil, quilombo means ‘maroon community’, but in Rio de la Plata it means ‘brothel’. How can we explain these differences? Through the analysis of its records in dictionaries, glossaries and corpora, this study discusses the ways in which the word was integrated as well as the metalinguistic comments, definitions and examples of use encountered in the selected lexicographical sources and corpora from the two Ibero-romance varieties. The analysis of the word entry and the derived and related forms in the selected sources is based upon the meanings ascribed to it. The metalinguistic comments and the definitions are analyzed aiming to critically reflect on the norms and values that the lexicographical sources express. The results indicate that these norms and values, or ideologies, are the reason behind the negative connotations of the word in the River Plate region. / Det här arbetet fokuserar på ett ord med afrikanskt ursprung, quilombo som finns i två latinamerikanska språkvarieteter: den brasilianska portugisiskan och spanskan från området kring Rio de la Plata. I Brasilien betyder quilombo ‘självständigt samhälle uppbyggt av förrymda slavar’, medan det i Rio de la Plata betyder ‘bordell’. Hur kan denna skillnad förklaras? Genom att analysera hur ordet registrerats i lexikon, gloslistor och korpusar diskuteras ordets väg in i språket samt de olika förklaringar, metalingvistiska kommentarer och användningsexempel som påträffats i ett urval lexikografiska källor och korpusar från båda de ibero-romanska språkvarianterna. Analysen av denna ingång och dess avledningsord och relaterade ord i de utvalda källorna utgår ifrån de betydelser som ordet tillskrivits. De metalingvistiska kommentarerna och betydelserna analyseras med med syftet att göra en kritisk reflektion kring de normer och värderingar som uttrycks i de olika källorna. Resultaten visar att dessa normer och värderingar, eller ideologier, kan vara anledningen till de negativa betydelserna av ordet i Rio del Plata området.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka språket, i allmänhet, som en lärare i idrott och hälsa använder sig av och i synnerhet språket hen använder för att främja lärandet. Följande frågeställningar ställs: Vilka ord och fraser används i den formativa bedömningen under lektionerna? och Förankrar läraren i idrott och hälsa sina uppmuntringsord till vad det är eleven gör bra och isåfall, på vilket sätt? Metod Studiens ansats är kvalitativ och har karaktären av en fallstudie på fält. Metoden för att samla in data är ljudinspelning i kombination med observation. Allt en lärare i idrott och hälsa sade under två lektioner med två årskurs sexor, spelades in, samtidigt som undertecknad satt vid sidan av och observerade aktiviteterna. Urvalet skedde genom kontakt med en person som undertecknad lärt känna på högskolan och som nu jobbar som lärare i idrott och hälsa på mellanstadiet. Resultat Läraren i idrott och hälsa förankrar oftast inte uppmuntringsorden till vad eleverna gör bra eller behöver förbättra, men det händer ibland. När läraren förankrar sina uppmuntringsord till vad eleverna gör bra i den formativa bedömningen under lektionerna är läraren specifik, tar mer tid på sig och förklarar med ord och fraser som "bra, du gör det där jättebra.." och förklarar sedan vad som görs bra eller "bra, men tänk på att.." och så vidare. Under lektionerna ägnar läraren också mycket tid åt att "agera vårdcentral" för elever som har ont någonstans, samtidigt som de förklarar för dem att de kan delta efter förmåga. Slutsats Studien av enskild lärare visar att läraren i idrott och hälsa till största del använder språket för att motivera, engagera och sporra sina elever. Det finns enstaka tillfällen under lektionerna där läraren använder språket för att främja lärandet och ger specifik återkoppling till eleverna kring vad de gör bra eller behöver förbättra. En utveckling av språket i ämnet idrott och hälsa skulle kunna vara ett steg mot att tydliggöra och främja lärandet hos eleverna samt startskottet för en etablering av ämnet som ett bildningsämne.

I denna studie har jag administrerat ett ordinlärningstest och ett vokabulärtest för barn som har en intellektuell funktionsnedsättning. Ordinlärningstestet är baserat på en svensk anpassning av Storkel, Armbrüster & Hogan (2006) engelska ordinlärningsparadigm. Syftet var att undersöka effekterna av fonotaktisk sannolikhet och grannordstäthet på ordinlärning. Storkel et al. (2006) genomförde paradigmet ursprungligen på en grupp med vuxna och i tidigare studier då paradigmet använts på barn har det anpassats på olika sätt. Anpassningarna i denna studie har varit ökade upprepningar av orden under testningen samt att barnen har fått peka på bilder istället för att säga orden som svarsalternativ då många av deltagarna har begränsade möjligheter att utrycka sig med ord.   Resultaten av vokabulärtestet och ordinlärningstestet har jämförts med typiskt utvecklade barn. Utifrån vokabulärtestets resultat så har testgruppen för barn med intellektuell funktionsnedsättning presterat lägre än barn med typisk utveckling. För framtida studier skulle ett vokabulärtest kunna utformas med mer anpassade och tydliga bilder för barn med intellektuell funktionsnedsättning.   Resultaten för ordinlärningstestet med pekningar som svarsalternativ har inte kunnat ge ett fullständigt resultat utan det har endast kunnat ske visuella inspektioner av den insamlade datan. Utifrån den visuella inspektionen kunde man inte antyda något tecken på ökat lärande eller effekter av fonotaktisk sannolikhet eller grannordstäthet. Vid jämförandet med typiskt utvecklade barn antyder det att dessa barn når ett högre resultat än testgruppen med intellektuell funktionsnedsättning. Däremot har det skett intressanta beteendeobservationer under ordinlärningstestet. Det skedde spontana verbala repetitioner av orden under testningen. Antal gånger orden repeterades ökade för varje testomgång och det fanns också trender för kombinationerna hög fonotaktisk sannolikhet & hög grannordstäthet och låg fonotaktisk sannolikhet & låg grannordstäthet. För framtida forskning kan dessa resultat och hur testen administreras vara intressant för hur nya studier skulle kunna designas. / In this study, I have administered a word-learning test and a vocabulary test for children with intellectual disabilities. The word-learning test in this study is based on a swedish adaptation of Storkel, Armbrüster & Hogan (2006) english word-learning paradigm. The purpose was to investigate the effects of phonological probability and neighborhood density on word-learning. Storkel et al. (2006) originally implemented the paradigm on a group of adults and in previous studies when the paradigm was used on children it has been adapted in different ways. The adaptations in this study have been increased repetitions of the words during the testing and that the children have been allowed to point at pictures instead of saying the words as a response alternative, because many of the participants have limited opportunities to express themselves with words.   The results of the vocabulary test and the word-learning test have been compared with typically developed children. Based on the results of the vocabulary test, the test group for children with intellectual disabilities performed lower than children with typical development. For future studies, a vocabulary test could be designed with more customized images for children with intellectual disabilities.   The results for the word-learning test with pointing as a response alternative have not been able to give a complete result, only visual inspections of the collected data have been possible. Based on the visual inspections, there was no indication of increased learning or effects of phonological probability or neighborhood density. However, interesting behavioural observations has been observed during the word-learning test. Spontaneous verbal repetitions of the words were observed during testing. The number of times the words were repeated increased for each test session and there were also trends for an effect for the combinations high phonological probability & high neighborhood density and low phonological probability & low neighborhood density. For future research, these results and how the tests were administered may be interesting and helpful in how new studies could be designed.

Examensarbetet bygger på tidigare forskning som visat att två egenskaper hos ord, hög/låg fonotaktisk sannolikhet och hög/låg grannskapstäthet, kan påverka ordinlärning hos vuxna och barn. I examens­arbetet upprepas ett ordexperiment som tidigare genomförts i USA och Neder­länderna. Syftet var att, genom en experimentell design, undersöka påverkan av fonotaktisk sannolikhet och grannskapstäthet på ordinlärningen hos 21 elever i åk 3 med typisk språk­ut­veckling. Sambandet mellan elevernas ordinlärning och vokabulär, fonologisk medvetenhet och/eller verbalt arbetsminne undersöktes också. Varje elev genomförde ett ordexperiment i en sagokontext med inlärning av 16 nonord som representerar svenska substantiv. De verbalt och visuellt förmedlade orden har skapats utifrån den svenska fonotaxen. Eleven mötte orden upprepade gånger och skulle genom sagans olika episoder lära in och reproducera dessa. Denna studies resultat är i linje med tidigare resultat från USA och Nederländerna. Eleverna genom­förde också ett test av ordförrådets bredd, PPVT-IV, fonologisk medvetenhet och verbalt arbets­minne, NEPSY-II.  Statistisk analys (ANOVA) visade att repetition förbättrade inlärning­en. En korrelationsanalys visade ett starkt positivt samband mellan antalet inlärda ord och fonologisk medvetenhet. Då det fanns en effekt av hög/låg fonotaktisk sannolikhet i interaktion med hög/ låg grannskapstäthet hos elever med typisk språkutveckling, kan det i vidare forskning vara av intresse att undersöka om denna effekt även gäller för elever med språkstörning och/eller dyslexi. / This student thesis is based on former research which claims that certain characteristics of words, high/low phonotactic probability and high/low neighbourhood density, may affect word learning in adults and children. In this thesis a word experiment, formerly used in the USA and the Netherlands, was replicated. The aim was through experimental design, examine the impact of phonotactic probability and neighbourhood density on word learning in 21 pupils in grade 3 with typical language development. Correlations between pupils’ word learning and vocabulary, phonological awareness and/or verbal short-term memory were also examined. Each pupil performed a word experiment through a story context where 16 pseudo words representing Swedish nouns were learned. The verbally and visually presented words have been created using Swedish phonotactics. The student encountered the words repeatedly and was tasked to during the different episodes learn and produce the words. The result of this study is in line with former studies in the USA and the Netherlands. The pupils also performed tests of vocabulary, PPVT-IV, phonological awareness and verbal short-term memory, NEPSY-II. Statistical analyses (ANOVA) suggested that repeated training improves learning. Correlation analysis indicated a strong positive correlation between number of words learned and phonological awareness. Since there was an effect of high/low phonotactic probability combined with high/low neighbourhood density in pupils with typical language development, future research may examine this effect in pupils with developmental language disorder and/or dyslexia.

Denna uppsats undersöker hur svenska kontrollerade vokabulärer hanterar inkluderande perspektiv. Svenska ämnesord är en nationellt kontrollerad vokabulär med ämnesord som skapats och administreras av Kungliga biblioteket och som används av svenska bibliotek för indexering. Biblioteken strävar efter stabila söksystem, samtidigt förändras ordens betydelse snabbt. Det är en utmaning för biblioteken att säkerställa hög sökbarhet men undvika att använda ett diskriminerande språk. Syftet med denna uppsats är att studera hur inkluderande perspektiv används i svenska kontrollerade vokabulär. Fyra frågor har formulerats, den första handlar om hur ämnesord om etnicitet och nationalitet är representerade i Svenska ämnesord. De övriga tre frågorna handlar om hur Kungliga biblioteket och andra svenska institutioner arbetar med sina kontrollerade vokabulärs administration samt språklig instabilitet. Med Derridas teorier om dekonstruktion undersöks hur den Andre representeras i Svenska ämnesord, som ingår men skiljer sig från västerländska etniciteter och nationaliteter. Ämnesord som berör den Andre är konstruerade annorlunda, de innehåller mer förklarande kvalificeringar och varianter. Andra utmaningar som administratörer av de kontrollerade vokabulärerna har är att undvika partisk indexering och att upprätthålla ett stabilt system och samtidigt kontextualisera uttryck i ämnesord som kan anses vara diskriminerande. Uppsatsen diskuterar även hur olika kontrollerade vokabulärer är beroende av varandra. / This essay examines how Swedish controlled vocabularies handle inclusive perspectives. Svenska ämnesord is a national controlled vocabulary containing subject headings that is created and administered by The Royal Library and used by Swedish libraries for indexing. Libraries strive for stable search systems, at the same time the meaning of words changes rapidly. It is a challenge for libraries to ensure high searchability but avoid using discriminatory language. The purpose of this essay is to study how inclusive perspectives are used in Swedish controlled vocabularies. Four questions have been formulated, the first one concerns how subject headings about ethnicity and nationality are represented in Svenska ämnesord. The other three questions address how the Swedish Royal Library and other Swedish institutions work with their controlled vocabularies’ administration and linguistic instability. With Derrida's theories of deconstruction the essay examines how the Other is represented in Svenska ämnesord, which is included but differs from western ethnicities and nationalities. Subject headings that concern the Other are constructed differently, they contain more explanatory qualifiers and variants . Other challenges administrators of the controlled vocabularies pointed out are to avoid biased indexing and maintain a stable system and at the same time contextualize expressions in subject headings that could be considered as discriminatory. The essay also discusses how different controlled vocabularies are interdependent.