Vi har i denna kunskapsöversikt sammanställt och analyserat ett tiotal vetenskapliga studier för att försöka kartlägga ett eventuellt samband mellan ungdomars litteracitet och TV-tittande samt datorspelande. Dessa aktiviteter har blivit vanligare de senaste åren medan läxläsning och läsning av skönlitteratur har blivit mer ovanligt. Att många ungdomar prioriterar på detta vis kan vara värdefullt för lärare att reflektera över, eftersom elevers intressen och identiteter bör inkluderas i undervisning. Datorspelande och TV-tittande visade sig ha liten direkt inverkan på ungdomars litteracitet överlag; de kunskaper som forskarna kunde se påverkas är ordförråd, ordförståelse och läsförståelse. Andra faktorer visade sig emellertid påverka mer, till exempel datorspelens och TV-programmens innehåll samt konsumentens socioekonomiska status och kön. Resultatet indikerar att barns och ungas fritid måste sammanlänkas med skolans praktiker och innehåll för att lärande ska möjliggöras. Lärare behöver skapa meningsfulla sammanhang och konversationer som relaterar till ungdomars intressen och identiteter.

The purpose of this Master’s thesis is to contribute to knowledge of what author-assigned keywords add to the indexing of Swedish dissertations in literature. This study had two research questions: 1) What types of keywords do the authors choose? 2) How do the author-assigned keywords compare to the cataloger-assigned subject headings from the controlled vocabulary Svenska Ämnesord (SAO) regarding types of terms, exhaustivity and specificity? Theoretical perspectives for this study come from Domain analysis which is a core paradigm within the research area Knowledge Organization (see e.g. Smiraglia 2015). Within Domain analysis the focus for indexing is the domain, and it is the needs of the domain that shall direct the indexing practice. The dataset of the study contained 34 dissertations in literature published in the Swedish university repository DiVA between 2012 and 2022, that had both author-assigned keywords in Swedish and were assigned sao-subject headings in the Swedish national catalogue Libris. In total 431 author keywords and 195 sao-subject headings were analysed using a modified version of thematic analysis as described by Braun & Clark (2006). The results reveal that the author-assigned keywords show more themes than the subject headings, and indicates higher exhaustivity and specificity. For example, one main theme for the keywords were discipline-related terms, that were often connected to theory/methodology for the dissertations, but the subject headings were lacking this as a main theme. Also names of philosophers and theorists formed a theme for the keywords, but the subject headings did not have this theme. Furthermore the findings show that the subject headings tended to be more general in character than the keywords. From the point of view of Domain analysis it is problematic if the indexing used in the university library databases does not meet the needs of the academic domains. Therefore it is argued in this thesis that either the author-assigned keywords should be better utilised within the national catalogue Libris, or that the policy for professional indexing should be adjusted to better meet the needs of the academic domains.

There have been many different studies done around the subject of Extramural English, where researchers Sundqvist and Sylvén (2012) have drawn the conclusion that there is a correlation between video games and learners of English improving upon their English vocabulary. This study focuses time spent on whether or not playing video games for an extended amount of time will help with a student’s English vocabulary. This was done by having the students answer a demographic questionnaire in which they answer whether or not they regularly play video games, and answers approximately how many hours a week they do play. The study is looking for a correlation between improved vocabulary scores and longer periods of time spent playing video games every week. The study also looks into specific vocabulary that is commonly found in video games and compares different groups which have spent different amounts of time each week playing video games. Do video games help a learner’s English vocabulary and if so, does an increased amount of time spent on playing video games correlate to a higher score on the vocabulary tests, and do students who plays video games have an easier time with some of the specific vocabulary? The study found that there is indeed a correlation and that if a student spends time playing video games their English vocabulary proficiency will most likely increase as well. A student who spends more than ten hours a week on playing video games had higher average scores than those who played less than ten hours a week. Incidentally the students who did not play video games at all had the lowest average scores in the vocabulary tests. Lastly students who spent time playing video games had an easier time answering the questions relating to words that are commonly used in video games. / Många olika studier har utförts kring lärandet av engelska utanför klassrummet. Forskare har bland annat undersökt möjliga samband mellan Extramural engelska och ett förbättrat engelskt ordförråd. Sundqvist och Sylvén (2012) visar t.ex. ett samband mellan ord inlärning och dataspel. Om det finns ett direkt samband mellan tid tillbringad framför dataspel och utökat ordförråd är vad som utgör fokusen för denna undersökning. I denna korrelationsstudie utdelades ett demografiskt frågeformulär till 60 elever i årskurs nio. Eleverna frågades om hur regelbundet de spelade dataspel och hur många timmar de spelade varje vecka. Eleverna svarade även på ett vokabulärprov där de fick lösa problem angående engelsk vokabulär. De elever som spenderade tio timmar eller mer per vecka med dataspel hade högsta medelvärde på vokabulärproven. De elever som spelade mindre än tio timmar per vecka hade lägre. Samtidigt hade de elever som inte spenderade någon tid alls på dataspel den lägsta medelvärdes poäng utav grupperna. Studien visar en koppling mellan tid spenderat framför dataspel och ett utökat engelskt ordförråd. Ytterligare undersöks möjliga samband mellan tid spenderat på dataspel och inlärning av engelska ord som ofta används i dataspel. I vokabulär provet som eleverna fick fanns det sex ord som eleverna behövde lösa. Dessa ord är vanliga att hitta inom dataspel. Resultatet visar att de elever som spelade dataspel presterade bättre med de dataspels specifika vokabulärproblemen. De elever som inte spelade alls presterade sämst av grupperna, medan elever som spelade lite dataspel varje vecka presterade sämre än de som spelade mycket dataspel varje vecka.

Sociolingvistiska studier visar att kontakten mellan den brasilianska portugisiskan och afrikanska språk under kolonialtiden ledde till att afrikanska ord assimilerades in i det brasilianska talspråket. Vissa ord är idag en del av det brasilianska vardagsspråket, medan andra används enbart inom den afro-brasilianska religiösa kontexten. Den brasilianska populärmusiken kan ses som en viktig faktor för spridningen av ord med afrikanskt ursprung. Musiken är ett instrument med vilket det brasilianska samhället kan medvetandegöra sig om hur essentiellt Afrika var i det brasilianska samhällsskapandet. Samtidigt ges kännedom om de afrikanska orden och olika afro-brasilianska kulturella element. I de musikaliska verken av Gilberto Gil, en brasiliansk kompositör, musiker och artist, används ofta ord med afrikanskt ursprung. I den här studien analyseras dessa ord, och med hjälp av ett förslag till klassificering från den brasilianska etno-lingvisten Yeda Pessoa de Castro, görs ett försök att klassificera de afrikanska orden utifrån dess användning, beroende av dess sociokulturella nivå. Analysen visar att det förkommer ord med afrikanskt ursprung i stor del av kompositörens verk, majoriteten av dessa kommer ifrån de afrikanska språkgrupperna bantu och kwa. Orden kommer ifrån olika semantiska fält som till exempel mat, musik och kultur, och en majoritet är benämningar som kommer ifrån den Afro-brasilianska religiösa kontexten. Just det Afro-brasilianska religiösa temat är vanligt förekommande inom brasiliansk populärmusik, men i Gilberto Gils sångtexter ses också teman från den Afro-brasilianska sfären i användandet av välkända afrikanska ord, men det förkommer också ord som är för okända för den större publiken. Ett medvetet användande av de afrikanska orden ses som förstärkande i skapandet av en samhörighet med den Afro-brasilianska världen. / The sociolinguistic studies show that during the inter-linguistic contact between the Brazilian Portuguese and the African languages during the colonial period, many words were assimilated in the vernacular Portuguese of Brazil. Some of the words are today a part of the vernacular language, while others are used exclusively in Afro-Brazilian religious communities. For the diffusion of the words with African origins, the popular music could be an important factor. With this musical theme, the Brazilian society is reminded of the importance that Africa had in the forming of the Brazilian society, and the music brings awareness of the African words and the Afro-Brazilian cultural elements. There is a frequent use of these African words in the musical accomplishments of the Brazilian composer, musician and artist Gilberto Gil. In the present work these words are analyzed, and with the proposal for classification made by the Brazilian ethno-linguist Yeda Pessoa de Castro, the aim is to classify the words, depending on their sociolinguistic level. The analysis shows that the African words can be found in a great part of the composers work, and the majority comes from the banto and kwa languages. The words are being classified in various semantic fields, for an example food, music and culture, and the majorities are designations that come from Afro-Brazilian religion. The Afro-Brazilian religious theme is a common element in the Brazilian popular music, but in the song lyrics of Gilberto Gil the African theme is also showing in the use of well-known African word. Whereas others words with African origin are not that well known, but in the conscious use of Gilberto Gil words of African origin reinforce a connection to the Afro-Brazilian universe. / Pesquisas sociolinguísticas mostram que no contato linguístico entre o português brasileiro e as línguas africanas durante o tempo da colonização, muitas palavras africanas foram assimiladas à língua falada no Brasil. Certas palavras fazem hoje parte da língua cotidiana, enquanto outras são utilizadas exclusivamente nas comunidades de religião afro-brasileira. Para a difusão das palavras de matriz africana, as músicas populares podem ser um fator importante. Com a ajuda da música, a sociedade brasileira lembra-se da importância que teve a África na formação da sociedade brasileira, e leva para o conhecimento palavras africanas e elementos culturais afro-brasileiros. Na obra musical do compositor, músico e artista Gilberto Gil pode-se observar um uso frequente de palavras de matriz africana. Neste trabalho analisa-se este vocabulário, e com uma proposta de classificação feita pela etnolinguista Yeda Pessoa de Castro, procura-se classificar as palavras conforme o nível sociocultural no qual se encontram. A análise mostra que em grande parte da obra do compositor acham-se palavras africanas, a maioria de origem banto e kwa. As palavras vêm de campos semânticos diferentes como culinária, música, cultura e a maioria são designações derivadas de religiões afro-brasileiras. Justamente o tema da religião afro-brasileiro aparece como elemento comum na música popular brasileira, mas nas letras de Gilberto Gil é possível ver temas do universo afro-brasileiro também através do uso de palavras africanas. A análise mostra que algumas são bem conhecidas, outras nem tanto. O uso tão elaborado do léxico de origem africana por Gilberto Gil em suas letras de canções manifesta uma identificação com o universo afro no Brasil.

The purpose of this study is to provide additional research on the topic of the relationship between extramural English activities and performance on vocabulary tests among Swedish school learners. Data were collected from English L2 learners in Swedish upper secondary school (English 6 course). A questionnaire about participants extramural English activities was filled in. Participants then took a receptive vocabulary test of 140 items. The participants (N=74) were aged 17, with the exception of one 19-year-old and two 16-year-olds and got divided into two main research groups: gamers and non-gamers. The results from the vocabulary test revealed that gamers had a higher mean score than non-gamers on the test. However, the non-gamers trailed behind with a barely notable distinction. When examining the gamer group more closely, the findings show that participants who spent more time gaming also had the highest scores, compared to lower frequency gamers. Additionally, gamers spend more hours per week on other English-related media (excluding tv-series, movies and gaming) than the non-gamers. This makes it possible to conclude that there is, to some extent, a connection between extramural English activities and better receptive vocabulary. However, while extramural activities influence vocabulary, so does length of instruction in a language. The non-gamers caught up to the gamers, one reason as to why being a result of the length of instruction in English, which may even out large differences between gamers and non-gamers for more advanced learners (Peters, 2018). / Syftet med denna studie är att bidra med ytterligare forskning om ämnet extramurala engelsksaktiviteter och deras inverkan på svenska skolelevers vokabulärinlärning. Data samlades in från elever som har engelska som andrahandsspråk och som gick på gymnasiet (och deltog i engelska 6 kursen). Deltagarnas uppgift var att fylla i ett frågeformulär samt ett engelskt vokabulärtest som bestod av 140 ord. Deltagarna (N = 74) var 17 år gamla, samt en 19-årig elev och två 16-åriga elever, och delades in i två huvudgrupper: spelare (gamers) och icke-spelare (non-gamers). Resultaten från vokabulärtestet avslöjade att spelarna hade ett högre medelvärde än icke-spelare på testet: Dock hade icke-spelarna nästan samma  medelvärde. När man undersöker den gruppen som spelar spel närmare, visar resultaten att deltagare som tillbringade mer tid på spel också hade de högsta poängen jämfört med spelare som spelade mindre frekvent. Dessutom tillbringar spelare i genomsnitt fler timmar per vecka på annan  engelskrelaterad media (exklusive tv-serier, filmer och spel) i genomsnitt än icke-spelarna. Detta gör det möjligt att dra slutsatsen att det i viss utsträckning finns en koppling mellan extramurala engelskaktiviteter och högre ordförrådsförmåga. Peters (2018) slutsats visade att även längden av engelskstudierna kan ha en inverkan på vokabulären och för äldre elever kan möjligen effekten av exempelvis dataspelande jämnas ut desto längre de studerat engelska.