Följande uppsats är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag och den har som syfte att undersöka engelsklärares uppfattning om och inställning till hur elever kommer i kontakt med det engelska språket på sin fritid.    De metoder som användes under studiens gång var semistrukturerad intervju och enkätundersökning. Sammanlagt deltog 7 engelsklärare i grundskolan, varav två deltog i den semistrukturerade intervjun och resterande fem deltog via en digital enkät.   Studiens resultat visar att engelsklärare är medvetna om hur deras elever kommer i kontakt med engelska, och utifrån detta individanpassar de undervisningen bland annat genom öppna uppgifter baserat på elevernas egna intressen. Den röda tråden som går genom studiens resultat handlar om ett av lärarens viktigaste uppdrag, att se vad eleven än behöver träna på, för att sedan hjälpa dem utveckla det.

Eftersom vi till vardags ständigt influeras av det engelska språket är det viktigt att tillmötesgå detta i undervisningen och ta till vara på elevers erfarenheter och intressen. Självtilliten till att tala engelskan i klassrummet behöver stärkas, både hos lärare och elever. För att genomföra en bra och framgångsrik engelskundervisning behöver strategier tillämpas så att språkinlärningen blir gynnsam. Således ska dessa undervisningsstrategier innehålla meningsfulla och tydliga metoder som genererar att eleverna känner sig trygga och säkra i utövandet av språket. Denna kunskapsöversikt syftar till att få en överblick av hur forskningen ser ut inom undervisning av engelska i grundskolan. Översikten syftar även till att ta reda på lärares uppfattning av engelskundervisningen samt gynnsamma strategier för inlärning av engelska. Urvalet gjordes med hjälp av ett antal kriterier och via databaserna ERIC (ProQuest), Google Scholar, Diva och Primo som resulterade i åtta valda artiklar. En kartläggning av artiklarna genomfördes och en sammanställning av artiklarnas syfte, urval, metod och resultat gjordes, samt kunskapsöversiktens syfte och frågeställningar. Utifrån kartläggningen av artiklarna framkommer en övergripande bild av hur engelskundervisningen ser ut i svensk grundskola. Lärare vittnar om bristande självtillit till målspråksanvändning samt didaktiska svårigheter med undervisningen. Även att elever har svårigheter med att tala engelska i klassrummet på grund av dålig motivation och sviktande självförtroende. Elever beskriver accepterade och icke-accepterade lärmiljöer, även det positiva med kontextbunden undervisning. Detta är något vi tar med oss till kommande yrkesliv samt flertalet förslag på hur undervisningen kan bedrivas för att öka elevmotivationen. Det framkommer också förslag på vidare forskning där svagheter inom fältet identifierats.

Sammanfattning Engelskan har en central roll inom många domäner i dagens samhälle och som ett resultat av digitaliseringens framgång under början på 2000-talet möter vi engelskan dagligen. Digitaliseringen har även bidragit till att barn och ungdomar möter stora mängder engelska på sin fritid, bland annat genom musik, datorspel och sociala medier. Syftet med kunskapsöversikten är att analysera, sammanställa och presentera vad som kännetecknar forskningen om informell inlärningen av engelska där fokus kommer att ligga mot grundskolans tidiga år. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte användes tre frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen om informell inlärning av engelska? Hur framställs den informella inlärningen i forskningen som analyseras? Vad fastslår forskningen att den informella inlärningen av engelska har för effekt på elevers språkinlärning och har den inflytande på engelskundervisningen? Genom noga formulerade urvalskriterier och sökord identifierades nio vetenskapliga artiklar genom flera databaser som sedan användes för att kartlägga forskningen. Det visade sig att det är vanligt att undersöka relationen mellan tid som har tillägnats en speciell aktivitet och effekten som den informella inlärningen har på deltagarnas språkinlärning och språkkunskaper. Inom forskningsfältet används både kvantitativa metoder och en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder för att genomföra undersökningar om olika former av informellt lärande. Forskningen visar att informell inlärning har en tydlig effekt på språkinlärningen. Begreppet informell inlärning har likställts i forskning med begreppen extramural engelska och incidental learning och omfattar den inlärning av det engelska språket som sker antingen medvetet eller omedvetet för eleverna utanför skolans väggar i den egna miljön. Resultatet i forskningen visar bland annat att elevers ordförråd utökas och förbättras, att självinsikten kring den egna språkförmågan blir större och att översättningsförmågan till och från förstaspråket till andraspråket blir bättre.

Syftet med studien är att undersöka sex engelsklärares attityder till användning av digitala verktyg i undervisning i grundskolan, samt vilka digitala verktyg som används i engelskundervisningen. Dessutom undersöks hur arbetet med digitalisering går till i grundskolan inom ämnet engelska. Metod: En granskning har gjorts av den litteratur som diskuterar digitalisering inom ämnet engelska. Dessutom granskas vilka krav och kompetenser som ställs på grundskolan från styrdokument och beslutsfattare angående digitalisering inom engelskundervisnings området. Därefter har jag gjort en kvalitativ undersökning av sex engelsklärare på grundskolan genom semistrukturerade intervjuer med dem. De intervjuade lärarna är verksamma på olika kommunala skolor i tre olika städer. Intervjuerna bestod av ostrukturerade öppna frågor. Resultatet visade att lärarna som har fått sitt examensbevis under de senaste två decennierna, år 2000 och efter, i större utsträckning använder digitala verktyg i undervisningen än de som har fått sitt examensbevis samt arbetat som lärare flera år före 2000. Den nyanställda läraren har även en starkare självbild gällande sina egna kunskaper om digitala verktyg och tenderar därför att använda dessa mer i engelskundervisningen, både när det gäller att lära olika färdigheter samt i variationen av användandet utav olika verktyg (projektor, dator, mobiltelefoner, Ipads), medan de andra lärarna i mindre utsträckning använder av dessa, och oftast då bara dator. Det pågår således diskussioner om digitalisering i engelskundervisningen på olika skolnivå och samhälleliga nivåer. Fördelarna och de höga förväntningarna ställs mot utmaningar. Vidare forskning kan bidra till att få bättre koll på hur läget ser ut i dagens undervisning.

Syftet med studien är att undersöka elevers uppfattningar om Massive Multiplayer Online-spels (MMO-spel) inverkan på engelskkunskaper. Studien, likt tidigare forskning inom om-rådet, grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod i form av semistruk-turerade intervjuer har använts för att intervjua deltagare i årskurs 6. Följande frågeställ-ningar har legat som grund för studien: Hur beskriver elever sitt eget och klasskamraters spelande av MMO-spel i förhållande till engelskinlärning? Hur beskriver elever att de och andra lär sig engelska i MMO-spel? Hur ser elever på MMO-spel som ett möjligt verktyg för språkinlärning i engelskundervisning?Intervjuerna analyserades med en fenomenografiskt inspirerad modell i sju steg för att få fram ett resultat. Resultatet visar att eleverna är medvetna om MMO-spels inverkan på eng-elskkunskaper. Medvetenheten hos deltagarna berör inte enbart utvecklingen av engelsk-kunskaper utan även spelvanor och vad i spelen det är som utvecklar engelska. Resultatet visar även att eleverna påstår att det är den sociala sidan i spelen som utvecklar och inte själva spelandet. Flertalet av deltagarna är skeptiska till en potentiell användning av MMO-spel i engelskundervisningen. / The purpose of this study is to inquire into the perceptions of the influence which Massive Multiplayer Online games (MMOs) have on the English language skills of those who play them. This study, like other studies in the same field, departs from a sociocultural perspec-tive. This qualitative study employed semi-structured interviews with participants aged be-tween 12 and 13. The study asked the following questions: How do participants perceive the influence MMOs have on their own and others’ English? How do participants describe the experience of learning English through MMOs? How do participants regard the idea of using MMOs as a tool for English language teaching in a formal educational setting?The interviews were analysed with a fenomenographically inspired model to find a result. The results indicate that participants are aware of the impact MMOs have on their English language skills. This awareness encompassed not only the improvement of English lan-guage skills, but also an awareness of their gaming habits and how they also improve English language skills. Furthermore, participants perceived that it is the social aspect of MMOs which improves English skills, as opposed to the game play mechanics. The majority of the participants are, however, skeptical of the use of MMOs in formal English education.

Digitala spel har blivit alltmer populära och lättillgängliga i dagens samhälle, och nästan alla, särskilt i den yngre generationen, spelar någon typ av spel. Forskning har visat att spel kan ha en positiv inverkan på elevers andraspråksinlärning genom bland annat ökad motivation och bättre receptiv språkförmåga. Speciellt onlinespel ger utmärkta förhållanden att lära sig engelska eftersom spelen oftast är på engelska, samt att kommunikation, som oftast sker på engelska, med spelare från andra länder är nödvändig för att prestera bra i spelen. Den här studien visar med hjälp av en gruppintervju och tre individuella intervjuer, att eleverna själva ser onlinespel ha en övervägande positiv inverkan på deras motivation och lärande inom engelska som andraspråk. Förutom att de upplevde att de lärde sig mer naturlig engelska i spelen berättade de att engelskan i skolan blev roligare eftersom de kunde följa lektionerna lättare.

Syftet med den här studien var att undersöka kopplingar mellan användande av MMO-spel och ökad engelsk språkutveckling hos elever i svensk skola ur ett lärarperspektiv. För att besvara syftesfrågorna i studien användes en kvalitativ metod. Fem lärare som undervisar eller har undervisat i engelska i årskurserna 4-6 intervjuades om sina erfarenheter. Studien har inspirerats av fenomenografi och fokuserar på lärarnas upplevelser och erfarenheter av MMO-spelande elevers språkutveckling i engelska.  Resultatet i studien visar att lärare har följande uppfattningar: elever som spelar MMO-spel har en ökad engelsk muntlig förmåga, mer tillgång till det engelska språket ett naturligt sammanhang för det engelska. Samtidigt finns det nackdelar med MMO-spelens inverkan på elevernas engelska språkutveckling. Dessa nackdelar består av negativt språkbruk, avsaknad av abstraktionsförmåga och svårigheter med att skilja på formellt och informellt språkbruk. / The aim of this study was to investigate the relation between the use of MMO games and increased English language development among pupils in Swedish schools from a teacher perspective. To answer the research questions of this study, a qualitative method was used. Five teachers who teach or have taught English to grade 4-6 pupils were interviewed about their experiences. The study has been inspired by phenomenography and is focused on how teachers experience the phenomenon of MMO playing pupils and their English language development. The result of the study show that teachers hold the following perceptions: pupils have an increased English verbal ability, more access to the English language, and that the MMO games give a natural context for the English language. At the same time, MMO games may have a negative impact on pupils English language development. These disadvantages consist of negative language, lack of abstraction ability, and difficulties in distinguishing between formal and informal English language use.

Syftet med denna studie är att synliggöra lärares uppfattning av ett för eleven vardagsnära innehåll, och dess möjligheter och utmaningar i engelskundervisning. Studien har en kvalitativ ansats, då den ämnar undersöka lärares uppfattningar. Den insamlade empirin baseras på en kvalitativ enkätundersökning som publicerats i Facebook-gruppen Engelsklärare årskurs 4-6. Enkätundersökningen har även mailats till rektorer för Karlshamn kommun och Malmö stad för vidarebefordran till behöriga och verksamma engelsklärare för årskurs fyra till sex. I resultatet framgår att engelsklärare för årskurs fyra till sex har tagit reda på vad som är elevers vardag. Engelsklärare för årskurs fyra till sex uppfattar att ett för eleven vardagsnära innehåll skapar möjligheter i form av att: eleven kan relatera till innehållet och ser en nytta med det engelska språket samt skapar intresse för lärande. Tidsbrist och lärobok med ett förutbestämt innehåll uppfattas som utmaningar.  Vidare syftar även studien till att undersöka vad undervisande engelsklärare för årskurs fyra till sex har för uppfattning kring hur de extramurala sammanhang där elever möter engelska påverkar engelskundervisning. I resultatet framgår att lärare uppfattar att den engelska elever möter utanför skolan bidrar till ökad heterogenitet i engelskklassrummet, eftersom extramural engelska korrelerar positivt med elevers kunskaper i engelska. Vidare framkommer att lärare uppfattar en skillnad mellan den engelska elever möter i och utanför skolan, där man skiljer på skolengelska och extramural engelska.

Den här studien handlar om att kvalitativt undersöka lärares uppfattningar om informell inlärning i ämnet engelska. Syftet med studien är att undersöka hur mellanstadielärare uppfattar fenomenet informell inlärning i relation till sin undervisning i ämnet engelska, hur de tar vara på elevers informella inlärning samt hur informell inlärning av engelska kan implementeras i undervisningen. Sex undervisande lärare i årskurserna 4–6 deltog i undersökningen och intervjuades genom halvstrukturerade intervjuer med en fenomenografisk design och den insamlade data analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmodell med sju steg. Resultatet visade att lärarnas kunskaper var spridda men en del likheter kunde urskiljas om vad fenomenet informell inlärning innebär. I redogörelser om deras uppfattningar om fenomenet kopplades deras erfarenheter till sin undervisning. Lärarna tar vara på elevers informella kunskaper i undervisningen genom att främst använda tre strategier: att bygga vidare på deras förkunskaper, att anpassa innehållet efter kunskapsnivåer samt att använda kooperativt lärande. Informella inslag i undervisningen implementeras på olika sätt, bland annat genom digitala resurser i form av webbsidor med olika funktioner och datorprogram samt att låta eleverna skriva och läsa om sina intressen. Eleverna ges även möjligheten att presentera sina intressen muntligt för klassen.

This study explores the integration of extramural English in school teaching of English and use among students outside the classroom. With the growing exposure to English through digital media, a new concept of "prosumer" is being created, a role that students increasingly fulfill where they are active both as consumers and producers. It is at this stage that I become more interested in this field of study and begin to think about how the school world addresses and includes students' extramural English, and how students use the English they learn at school in their spare time. Is there a link between these two types of English?  By interviewing seven teachers and twelve students from year 6 in southern Sweden, this study investigates how extramural English is used in teaching. The results show an awareness among teachers about how students learn and interact with English language learning outside of school, but a lack of concrete methods of how this knowledge is integrated in the classroom. The students report that they use their “school taught English”  mainly in social media and online games, which promote and develop their communication skills, pronunciation, spelling and vocabulary. / Denna studie utforskar integrationen av extramural engelska i skolans engelskundervisning och dess användning bland elever utanför klassrummet. Med den växande exponeringen för engelska via digitala medier har det uppstått en ny roll som i litteraturen benämns som “prosumer”, en roll som eleverna uppfyller alltmer där de är aktiva både som konsumenter och producenter. I detta stadie väcks ett stort intresse hos mig och jag börjar fundera på om och i sådana fall hur skolans värld bemöter och inkluderar elevernas extramurala engelska, och om och hur eleverna i sin tur använder sig av den engelskan de lär sig i skolan på sin fritid. Finns det en länk mellan dessa två typer av engelska? Genom att intervjua sju lärare och tolv elever från årskurs 6 i södra Sverige, undersöker denna studie hur den extramurala engelskan tas tillvara i undervisningen. Resultaten visar en medvetenhet hos lärare om elevernas engelska språkinlärning utanför skolan, men en brist på konkreta metoder för hur denna kunskap integreras i klassrummet. Eleverna rapporterar att de använder sin skolengelska främst inom sociala medier och onlinespel, vilket främjar deras kommunikativa förmåga, uttal, stavning och ordförråd