Följande uppsats är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag och den har som syfte att undersöka engelsklärares uppfattning om och inställning till hur elever kommer i kontakt med det engelska språket på sin fritid.    De metoder som användes under studiens gång var semistrukturerad intervju och enkätundersökning. Sammanlagt deltog 7 engelsklärare i grundskolan, varav två deltog i den semistrukturerade intervjun och resterande fem deltog via en digital enkät.   Studiens resultat visar att engelsklärare är medvetna om hur deras elever kommer i kontakt med engelska, och utifrån detta individanpassar de undervisningen bland annat genom öppna uppgifter baserat på elevernas egna intressen. Den röda tråden som går genom studiens resultat handlar om ett av lärarens viktigaste uppdrag, att se vad eleven än behöver träna på, för att sedan hjälpa dem utveckla det.

Att finna förståelse varför ungdomar börjar dricka var fokusen för studien från början. Denursprungliga tanken med studien var att endast undersöka ungdomarna som drack alkohol. Menunder studien framkom det ungdomar som aldrig rört en droppe alkohol och vi fann detintressant att belysa det vi valt att kalla extremgrupper.Vi vill med vår studie lyfta fram ungdomarnas berättelser om vilken rollfunktion den har igrupper där alkoholen brukas men även i de grupper där alkohol aldrig brukats. Vi analyserarfamiljens, skolans men framförallt vännernas rollfunktion utifrån våra respondentersberättelser.Syftet med studien var från början att se vilka faktorer som ligger bakom att ungdomar börjadricka men under studiens gång intresserade vi oss även för faktorer som håller ungdomar bortafrån alkohol. Vi har valt att belysa attachment till föräldrar och vilken roll den kan spela iskolan och bland vännerna. Attachment fokuserar på vilken grad föräldrainsikten är, det villsäga vilken närvaro föräldrarna har till ungdomarna. Samt vilken roll den spelat förungdomarna.Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden intervjuer. Vi bestämde oss för attintervjuerna skulle vara explorativa och att teman som rörde familj, skola och vänner skullevara i fokus. Vi bestämde oss för att samtidigt att utgå från Travis Hirschi (2001) teori om desociala banden och låta materialet styrka teorin. Vi valde att intervjua ungdomar i årskurs niooch undersöka vilken rollfunktion alkohol har och inte har. Sammanlagt genomfördes tolv3intervjuer där tio var med ungdomar från två olika skolor, samt rektorn från respektive skola.Konkreta förklaringar varför ungdomar börjar dricka och att vissa avhåller sig från alkohol är,inom ramen för denna studie, problematiskt att summera beroende på ämnets komplexitet.Vår studie har emellertid pekat i riktningen om att attachment till föräldrarna framstår som denmest betydelsefulla i förhållande till skolan och vännerna.Vidare forskning på attachment till föräldrarna är ett fullgott förslag då denna studie indikeraratt föräldrarna har en betydande roll.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som till störst del påverkar tonårskillar till att sluta med tävlingsidrott, samt hur individuell kontra lagidrott, ålder och födelsekvartil påverkar beslutet. Studiens metod är kvantitativ enkät undersökning med tvärsnittsdesign, där enkäter bestående av fem bakgrundsfrågor och 16 delfrågor skickades ut till urvalsgruppen killar mellan 18-35 år som tävlat inom idrott men som i tonåren slutat. Enkäten utformades i Google Forms och delades med bekvämlighetsurval via länk på författarnas respektive Instagram och Facebook konton. Studien utgår från Leisure constraints theory och har därmed sin utgångspunkt i tre huvudsakliga begränsningsområden; intrapersonella begränsningar, interpersonella begränsningar och strukturella begränsningar. Vardera begränsningsområde har undersökts närmare genom enkäten, med hjälp av påståenden som uttryckt eventuella anledningar bakom avslutade tävlingskarriärer, vilket respondenterna fått ta ställning tillgenom likertskala och fritextsvar. Antalet respondenter i studien var 41 stycken och resultatet visade att interpersonella begränsningar var den kategori som påverkat respondenterna mest, specifikt att andra prioriteringar kommit före tävlingsidrotten. Strukturella begränsningar var den typ av begränsning som påverkat respondenterna minst. Intrapersonella begränsningar visade sig vara vanligare bland de respondentersom tävlat i individuell idrott jämfört med de som tävlat i lagidrott där för högkonkurrens i tävlingssammanhang visade sig vara den begränsning som var vanligast. Överlag visar studien relativt låga värden på samtliga begränsningsområden, vilket tyder på att det finns ytterligare faktorer bakom avslutade tävlingskarriärer blandtonårskillar som inte presenterats i denna studie. Dessutom skiljer sig studiens resultat delvis från tidigare forskning inom ämnet. Sammanfattningsvis går det att tolka resultatet som att beslutet grundas i individuella förutsättningar snarare än något specifikt begränsningsområde, vilket med hjälp av vidare forskning kan undersökas närmare.