Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam lärare kommer man med stor sannolikhet undervisa elever med autismspektrumstörning. Denna studie inriktar på just denna funktionsnedsättning och hur lärare kan arbeta pedagogiskt för att stödja dessa elever. Syftet är därmed att undersöka lärarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumstörning. Studien grundar sig på tre olika teman som är kopplade till studiens frågeställning. Dessa teman handlar om lärarens tidigare erfarenheter, den anpassade undervisningen och samt övriga klasskamrater. Studien har intervju som metod. Den består av fyra respondenter som har olika bakgrund och utbildning. Studien utgår i från ett sociokulturellt perspektiv i analysdelen. Kortfattat visar studiens resultat att trots olika bakgrund, utbildning och erfarenheter anpassar lärarna undervisningen på ett liknande sätt. De har ett gemensamt synsätt och en positiv attityd för elever med autismspektrumstörning. Slutsatsen är att det sker en anpassad undervisning i klassrummet och att övriga elever påverkas positivt av den anpassade undervisningen. Nyckelord: Pedagogik, anpassad undervisning, autismspektrumstörning, intervju, lärarperspektiv

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning om hur undervisningen anpassas efter klassernas gymnasieprogram. Studien har med ett didaktiskt perspektiv fokuserats på om lärarna uppfattar uppdraget att anpassa undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A, om lärarna uppfattar behovet av anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A samt hur lärarna beskriver sitt arbete med anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A. Med en tolkande ansats som utgångspunkt har fyra lärare intervjuats i en kvalitativ intervjustudie. Lärarna är medvetna om uppdraget att anpassa efter gymnasieprogrammets inriktning och upplever att det finns behov av anpassning efter gymnasieprogrammets inriktning. Men de uttrycker att det finns också behov att göra andra anpassningar så som individanpassning. Lärarna beskriver sitt arbete med anpassningar och det viktigaste att anpassa tycker de är att prata så alla förstår samt att det är en tryggmiljö i klassrummet. Det stämmer överrens med att det krävs en trygg klassrumsmiljö för att ur ett sociokulturellt perspektiv kunna utforma kunskap. Som en intressant biprodukt, med stöd av intervjuerna, har det i studien utvecklats en modell som beskriver lärarnas arbete med anpassning. Modellen beskriver hur lärarna först möter en grupp och sedan när de lärt känna varandra kan gå från grupp till individnivå. Vilket program eleverna går på och vilken årskurs de kommer ifrån påverkar också hur gruppen ser ut tillsammans med vilka individer som gruppen består av. Modellen säger att lärare hämtar information ifrån individerna, årskursen och programmet för att kunna göra olika anpassningar. Jag har kunnat identifiera två olika typer av lärare som har olika lång arbetsstäcka för att komma till individnivå beroende på att de befinner sig i olika kontexter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare i årskurserna 1–3 beskriver arbetet med den interaktiva skrivtavlan i NO-undervisningen och hur de resonerar om möjligheter att anpassa undervisningen till varje elev. Utifrån studiens syfte ställdes följande frågeställningar: Vad anser lärarna om användningen med den interaktiva skrivtavlan i NOundervisningen? På vilket sätt beskriver lärarna att de arbetar med den interaktiva skrivtavlan i NO-undervisningen? Hur beskriver lärarna användningen av den interaktiva skrivtavlan för att anpassa NO-undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov? För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har intervjuer gjorts med sex verksamma lärare. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna ser många fördelar med att använda den interaktiva skrivtavlan, några fördelar som lärarna beskriver är lättillgängligheten av konkret material och att det underlättar planeringen/genomförandet av NO-undervisningen. Åsikterna om individanpassning i NO med den interaktiva skrivtavlan är delad, dels beskriver lärarna att behovet inte är lika stort i NO som i till exempel matematik och svenska. Lärarna beskriver också att de inte hinner anpassa undervisningen i NO. Samtidigt som lärarna upplever att den underlättar individanpassningen genom att det är enklare att använda många olika uttryckssätt. En slutsats är att det finns möjlighet att använda den interaktiva skrivtavlan för att anpassa NO-undervisningen. / <p>NO</p>

Denna kvalitativa fallstudie syftar till att tillföra kunskap om hur samarbetande samtal och samundervisning kan bidra till att utveckla ett samarbete som kan stödja och stimulera alla elever på gruppnivå. Resultatet visar att det sker ett kunskapsutbyte, och därmed en förändring av lärmiljön, då speciallärare och lärare i diskussioner och reflektioner bidrar med kunskaper utifrån sina olika kompetenser. Gemensam planeringstid och samarbetsvilja är förutsättningar för samundervisning. Framgångsfaktorer i samundervisningssituationen är att lärarna kompletterar varandra och det går att dela klassen eller arbeta enskilt med någon elev. Utmaningar i samarbetet är att inte vara kvar i gamla tankemönster och i stället se alla elever som ett gemensamt ansvar.

Min studies syfte är att studera hur elever i behov av stöd involveras i verksamheten på fritidshemmet, samt personalens uppfattning om deras kunskap och utbildning är tillräcklig för att dagligen bemöta dessa elever på ett professionellt och för eleven utvecklande sätt. Genom en metoddesign ingår kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer och enkäter. Studien utgår från ett assistentperspektiv där assistenterna får möjlighet att utrycka sin arbetsdag med dess möjligheter och motgångar via en-till-en intervjuer. Genom enkäter får även övrig fritidshemspersonal möjlighet att medverka i undersökningen och ge sina upplevelser av mötet med elever som är i behov av stöd på fritidshemmet. Studien genomförs dels genom intervjuer med sju assistenter på en skola och dels genom en enkät som besvarats av 26 respondenter ur flera personalkategorier på flera skolor. I resultatet framgår både vad respondenterna upplever som positivt men det framgår också en del motgångar i arbetet med eleverna som är i behov av stöd.

<p>Syftet med den här studien var att belysa lärares arbete med läs- och skrivsvårigheter i tidigare år. Vi ville undersöka hur lärare förebygger och anpassar undervisningen för de elever som har svårigheter med läsning och skrivning. För att ta reda på detta intervjuade vi två lärare med erfarenhet inom området. Genom kvalitativa intervjuer fick vi svar på frågeställningarna.</p><p>Metoden som användes i studien var kvalitativ intervju och den genomfördes med två lärare med erfarenhet inom ämnet. Genom öppna frågor besvarades de frågeställningar som innefattas i studien.</p><p>Resultatet visade att våra två lärare arbetar i förebyggande syfte med olika undervisningsstrategier och anpassar material efter individnivå. De hävdar vikten av att elever med läs- och skrivsvårigheter har stöd från hemmet. Det är betydelsefullt att föräldrar och lärare har en god kommunikation då det är en avgörande faktor för elevens skolframgång. För att en elev ska känna motivation inför läsning och skrivning behövs ett positivt ledarskap.</p>

Syftet med den här studien var att belysa lärares arbete med läs- och skrivsvårigheter i tidigare år. Vi ville undersöka hur lärare förebygger och anpassar undervisningen för de elever som har svårigheter med läsning och skrivning. För att ta reda på detta intervjuade vi två lärare med erfarenhet inom området. Genom kvalitativa intervjuer fick vi svar på frågeställningarna. Metoden som användes i studien var kvalitativ intervju och den genomfördes med två lärare med erfarenhet inom ämnet. Genom öppna frågor besvarades de frågeställningar som innefattas i studien. Resultatet visade att våra två lärare arbetar i förebyggande syfte med olika undervisningsstrategier och anpassar material efter individnivå. De hävdar vikten av att elever med läs- och skrivsvårigheter har stöd från hemmet. Det är betydelsefullt att föräldrar och lärare har en god kommunikation då det är en avgörande faktor för elevens skolframgång. För att en elev ska känna motivation inför läsning och skrivning behövs ett positivt ledarskap.

S yftet med denna uppsats var att undersöka hur åtta lärare som arbetar inom särskolans lägre och högre åldrar använder sig av för undervisningsstrategier i sin undervisning. För att genomföra denna undersökning så användes kvalitativa intervjuer med åtta lärare som arbetar i särskolan med elever med utvecklingsstörning och elever med tilläggsdiagnoser. Vi använde oss även av observationer med en observationsmall med hög grad av struktur i klassrumsmiljö. Studiens resultat har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys där vi fått fram intervju och observations resultat och slagit ihop dem till en helhet utifrån fem undervisningsidéer. Vi har delat in dem i olika kategorier så som Helhet och del, åskådlighet, naturen som förebild, handens arbete och dialog för att få det enhetligt och för att göra det lättläst för läsaren. Slutsatser som dragits är att lärarna har många gemensamma undervisningsstrategier i sin undervisning som skapar förutsättningar för lärandet. Några gemensamma strategier som framkom i undervisningen var att alla lärarna använde sig av praktiskt och teoretiskt arbete. De framkom även att alla lärarna individanpassade undervisningen och anpassade materialet. Av de strategier som vi har sett så finns en variation om hur lärarna använder dem i sin undervisning. Det framkommer dock att lärarna använder dem på olika sätt beroende på bakgrund, utbildning och erfarenhet

Följande uppsats är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag och den har som syfte att undersöka engelsklärares uppfattning om och inställning till hur elever kommer i kontakt med det engelska språket på sin fritid.    De metoder som användes under studiens gång var semistrukturerad intervju och enkätundersökning. Sammanlagt deltog 7 engelsklärare i grundskolan, varav två deltog i den semistrukturerade intervjun och resterande fem deltog via en digital enkät.   Studiens resultat visar att engelsklärare är medvetna om hur deras elever kommer i kontakt med engelska, och utifrån detta individanpassar de undervisningen bland annat genom öppna uppgifter baserat på elevernas egna intressen. Den röda tråden som går genom studiens resultat handlar om ett av lärarens viktigaste uppdrag, att se vad eleven än behöver träna på, för att sedan hjälpa dem utveckla det.

Syftet med detta projekt är att undersöka hur olika lärare undervisar för en mer inkluderande undervisning i matematik utifrån tre frågeställningar. Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes med fyra medverkande matematiklärare genom ett målstyrt urval. Intervjuerna fördes på distans, spelades in, transkriberades ordagrant, analyserades, kodades sedan utifrån teman och sammanställdes slutligen till ett resultat. Flera av lärarna i studien upplever känslan av otillräcklighet och brist på tid som svårast. Varierande undervisningsmetoder visar på ökad möjlighet till inkluderande matematikundervisning. Gemensamt går att se hur lärarnas metoder utvecklats med hjälp av deras kunskap för läroämnet och att allas mål är att utveckla dessa metoder för att bli så meningsfull och inkluderande som möjligt. Det framgår också att lärarna anser det vara av yttersta vikt att de får ett adekvat stöd och tillgänglighet av resurser för att skapa så bra förutsättningar för lärande som möjligt.