Abstrakt   Syftet med undersökningen har varit att undersöka två skolor beträffande sitt arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd; tillämpade de segregerad eller integrerad undervisning för dessa elever, hur dessa elevers lärmiljö såg ut, hur fungerade samarbetet mellan hemmen, skola och övriga samhällsfunktioner.   Bakgrunden till undersökningen var dels det egna intresset för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, dels Skolverkets utbildningsinspektions rapport (2007) där de rapporterade att en del kommuner inte följde lagen i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd.   Författaren valde att göra en jämförande fallstudie med enkät och frågeguide som metod för undersökningen. Två skolor jämfördes och tre lärare svarade på enkätfrågorna.   Resultatet av undersökningen visade att båda skolorna hade någon form av segregerad undervisning för de elever som hade det extra svårt och omfattningen ökade i de äldre årskurserna. De vanliga klassrummen var sällan anpassade för utåtagerande elever med koncentrationssvårigheter m.m. I de högre årsklasserna var samarbetet med hemmen, polisen och resursgruppen (socialtjänsten) betydligt intensivare.                                                                                                                                     Nyckel ord: Elever i behov av särskilt stöd,  klassrumsmiljö, segregerad undervisning, integrerad undervisning, anpassad undervisning.

Pedagogisk tillgänglighet handlar om att göra anpassningar i pedagogiken så att alla elever kan delta på sina villkor. Denna studie har valt att fokusera på pedagogisk tillgänglighet för fysiskt, psykiskt och intellektuellt funktionsnedsatta elever ur ett lärarperspektiv. Syfte har varit att undersöka lärares uppfattningar om deras kunskapsbas samt pedagogiska anpassningar gällande elever med fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Syfte har dessutom varit att undersöka om dessa uppfattningar skiljer sig åt mellan lärare beroende på yrkeserfarenhet och kön. Syftet låg till grund till tre frågeställningar: (1) Hur ser lärares uppfattade kunskapsbas ut gällande elever med fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning? (2) Finns det skillnader i hur lärarna uppfattar att de anpassar pedagogiken för elever med fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning? Hur ser dessa i så fall ut? (3) Finns det ett samband mellan lärarnas uppfattade kunskapsbas och hur ofta de uppfattar att de anpassar pedagogiken till elever med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning? Hur ser detta i så fall ut? En enkätstudie har genomförts på fyra av Uppsala kommuns gymnasieskolor. Totalt 51 lärare deltog i undersökningen. Efter analys av data drogs följande slutsatser: Lärarna uppfattade i genomsnitt att de hade ”ganska bra” kunskap om vilka av deras elever som hade någon funktionsnedsättning. Ingen signifikant skillnad upptäcktes i hur lärarna uppfattade att de anpassade pedagogiken för elever med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning. En könsskillnad upptäcktes där kvinnorna uppfattade sig själva göra mer frekventa anpassningar av pedagogiken för elever med psykiska funktionsnedsättningar än vad männen gjorde. Ingen signifikant skillnad upptäcktes mellan lärare beroende på yrkeserfarenhet. Tre positiva korrelationer upptäcktes när samband mellan kunskapsbas och frekvens av anpassningar i pedagogiken undersöktes. Det innebär att ju mer lärarna uppfattade att de visste om elevernas funktionsnedsättningar, desto mer frekvent uppfattade de att de anpassade pedagogiken för eleverna.

No description available.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring slöjdlärarens undervisningsstrategier i ämnet slöjd, för att möta upp elevers intresse eller ointresse och främja lusten att lära. Frågeställningarna i studien är: Vilka strategier använder sig slöjdläraren av för att väcka elevernas intresse i undervisningen, hur tolkar och omsätter slöjdläraren elevernas gensvar under en lektion, hur verkar slöjdläraren för att utveckla elevens uthållighet under arbetsprocessen? I studien deltar tre slöjdlärare. Via ljudinspelade observationer och intervjumetod; stimulated recall, reflekterar läraren över ett specifikt undervisningstillfälle. I studien har de ramfaktorteoretiska- och skoldidaktiska modellerna fungerat som stöd och analysverktyg. Resultatet visar att relationsskapande är en grund för användandet av övriga undervisningsstrategier. Tre ramfaktorer framträder; gruppsammansättning, anpassning i undervisning och tid. Slöjdläraren strävar efter ett öppet, tillåtande klimat i slöjdundervisningen där elever vågar att misslyckas och lär sig bli uthålliga.

Övergripande syfte i föreliggande studie är att utöka kunskaperna om hur några gymnasielärare uppfattar såväl vad anpassad undervisning innebär, som hur den fungerar i praktiken. Ett ytterligare syfte är att få kunskap om vilka variationer som förekommer i gymnasielärarnas uppfattning av anpassad undervisning. En central intention är att undersöka hur några gymnasielärare beskriver pedagogisk verklighet med fokus på anpassad undervisning. För att kunna uppfylla studiens syfte har frågeställningar formulerats på följande sätt: Hur uppfattar några gymnasielärare innebörden av anpassad undervisning? Hur uppfattar gymnasielärarna att de anpassar sin undervisning i praktiken? Hur uppfattar gymnasielärarna styrkor med anpassad undervisning? Hur uppfattas svagheter med anpassad undervisning av samma gymnasielärare? Som insamlingsmetod användes en digital enkät som innehöll fyra öppna frågor. Insamlade data av 19 deltagare analyserades fenomenografiskt. Studiens resultat visar att det finns variation i lärarnas uppfattningar av samtliga frågor. Individanpassningar och extra anpassningar uppfattas av de flesta deltagarna som centrala delar i anpassad undervisning medan differentierad undervisning och särskilt stöd uppfattas av färre deltagare som anpassad undervisning. Deltagarna uppfattar såväl styrkor som svagheter med anpassad undervisning. / The overall aim of this study is to expand knowledge about how some secondary school teachers perceive both what adapted teaching means, and how it works in practice. An additional purpose is to gain knowledge about the variations that occur in the upper secondary school teachers' perception of adapted teaching. A central intention is to investigate how some high school teachers describe educational reality with a focus on adapted teaching. In order to fulfil the purpose of the study, questions have been formulated as follows: How do some secondary school teachers perceive the meaning of adapted teaching? How do secondary teachers perceive that they adapt their teaching in practice? How do secondary school teachers perceive strengths with adapted teaching? How are weaknesses perceived with adapted teaching by the same secondary school teacher? A digital questionnaire that included four open questions was used as a collection method. Collected data of 19 participants were analyzed phenomenographically. The results of the study show that there is variation in teachers' perceptions of all issues. Individual and additional adjustments are perceived by most participants as central parts of adapted teaching, while differentiated teaching and special educational support are perceived by fewer participants as adapted teaching. Participants perceive strengths as well as weaknesses with adapted teaching.

Styrdokumentens tydligaambition att alla elever ska mötaen undervisning som baseras på deras behov och förutsättningarär en stor utmaning för den svenska skolan.Syftet med föreliggande studie är därför attundersöka och analysera hur lärare beskriver arbetet med att anpassa undervisningen för att elever i läs-och skrivsvårigheter i årskurs 7–9 ska ges möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Syftet är också att ta reda på vilka påverkansfaktorer, såväl positiva som negativa,som lärarna upplever i arbetet med att anpassa undervisningen.Som teoretiska utgångspunkterhar sociokulturelltperspektiv, specialpedagogisktperspektiv och teoretisktperspektiv på läs-och skrivsvårigheter använts.Studien är kvalitativ och empirin bygger på tolv semistrukturerade intervjuer. För att analysera materialet användes tematisk analys med induktiv ansats. Empirin resulterade i tre övergripande teman; anpassningar på organisationsnivå, anpassningar på gruppnivå ochanpassningar på individnivå.I resultatetbelyses dessa temanav hur lärarnabeskriver att de anpassar undervisningenpåde olika nivåernai form av underordnade teman. Exempel på temanär samverkan, olika vägar mot samma mål och digitala lärverktyg.Vidare redovisas i resultatet ett antal påverkansfaktorer som till exempel relationer och motivation som informanternaupplevde i arbetet med att anpassa undervisningen.

SammanfattningWahlén, Boel (2016), Svensk utlandsskola med statsbidrag – att ta sig an elever i behov av särskilt stöd ”så långt det är möjligt”. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDå kunskapen om vilka förutsättningar och hinder de statsbidragsberättigade svenska utlandsskolorna står inför i arbetet med elever i behov av särskilt stöd idag är liten och begränsad, samt att de i nuläget finns få studier med fokus på detta, vill vi med vår studie bidra med en ökad kunskap inom detta område.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att analysera de förutsättningar och utmaningar som de svenska utlandsskolorna står inför i relation till elever i behov av särskilt stöd, med fokus på tvetydigheten i regelverket gällande utlandsskolornas ansvar för dessa elever.Frågeställningar:1.Vilken bild har svenska skolmyndigheter och svenska utlandsskolors stödorganisationer, dvs. Svensk Utlandsundervisnings Förening (SUF) och Riksföreningen Sverigekontakt, av de svenska utlandsskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd?2.Hur beskriver utlandsskolornas personal förutsättningarna och utmaningarna i relation till elever i behov av särskilt stöd på de svenska utlandsskolorna?3.Hur hanterar de svenska utlandsskolorna tvetydigheten i regelverket kring elever i behov av särskilt stöd?TeoriStudiens teoretiska förankring utgår från socialkonstruktivismen och KORP (kommunikativt relationsinriktat perspektiv). Vidare belyses Grosins modell för att undersöka det pedagogiska och sociala klimatet, PESOK.Metod Vi använde oss av enkäter till samtliga svenska utlandsskolor och av halvstrukturerade intervjuer vid besöket på en utlandsskola. Vi genomförde också telefonintervjuer.ResultatStudiens resultat visar att det gällande regelverket för utlandsskolorna som innefattar vem som bär ansvar för elever i behov av särskilt stöd är svårtolkat och tvetydigt då skolorna endast ska bedriva undervisning enligt svensk skollag ”så långt det är möjligt”. Detta ger fri tolkning för varje enskild skola. Skolans ansvar för dessa elever är oklar då det gäller rätten till stöd och leder till godtycklighet då familjens ekonomi och skolans vilja styr huruvida eleven antas till skolan eller inte samt vem som bär ansvar för olika stödinsatser. Då dessa skolor ska ligga i den svenska statens samhällsintresse, och deras existens göra det möjligt för svenska medborgare att arbeta utomlands och kunna ta med sig sina barn, ter sig resultatet något märkligt. Utlandsskolorna har inte samma skyldigheter som de svenska ordinarie skolorna att ta sig an elever i behov av särskilt stöd och kan tacka nej till dessa. Utlandsskolorna är endast skyldiga att erbjuda ”rimlig” skolhälsovård vilket ger stort tolkningsutrymme. Begreppet ”så långt det är möjligt” är inte känt för majoriteten av personalen vilket förvånade oss. Denna skolform ter sig inte som en skola för alla som vi ser det. Förutsättningarna på utlandsskolorna att ta emot elever i behov av särskilt stöd anser de inte själva vara goda medan intervjuer och enkäter visar på att det finns goda förutsättningar för detta. ImplikationerStudien visar på nödvändigheten av att förtydliga riktlinjerna för elever i behov av särskilt stöd vid de svenska utlandsskolorna. Det behöver bli tydligare vem som ansvarar för vad och vad den enskilda eleven i behov av särskilt stöd kan förvänta sig när hen befinner sig på en utlandsskola. Likaså har vi i studien identifierat ett behov av kontinuerlig fortbildning för all skolpersonal rörande specialpedagogikens ramar för att förändra inställning, kunskap och hantering av elever i behov av särskilt stöd, vilket skulle kunna leda till ett minskat behov av särskilda insatser. Utfallet av vår studie är svårbedömt och därför krävs ytterligare forskning rörande de svenska utlandsskolornas förutsättningar och utmaningar i relation till elever i behov av särskilt stöd med fokus på en likvärdig skola för alla. Nyckelord: svensk utlandsskola, elever i behov av särskilt stöd, anpassad undervisning, stödåtgärder, skolmyndigheter

Syftet med följande uppsats är att få en bild av hur lärare upplever att elever i behov av särskilt stöd, i år 7-9, klarar att arbeta med arbetssättet Eget arbete.Eget arbete innbär att eleven själv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet är också att ta reda på hur arbetssättet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av särskilt stöd.Resultatet bygger på intervjuer med lärare i grundskolans senare årskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att många elever i behov av särskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssätt särskilt bra. Eget arbete däremot kan vara ett arbetssätt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete. För att Eget arbete ska vara meningsfullt för alla elever krävs mycket lärarresurser och tätt samarbete i arbetslag för att fånga upp elever i behov av stöd. Många elever i behov av stöd har behov av struktur, anpassade uppgifter och konkret material. Examensarbetet ger exempel på hur Eget arbete kan anpassas till elever i behov av särskilt stöd.

Jag tar i denna studie upp en del av de problem som finns runt undervisning mot personer med Aspergers syndrom. 20 personer med diagnostiserad Aspergers har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats och sammanställts.Svaren i intervjuerna har analyserats med hjälp av min 10-åriga erfarenhet som lärare på gymnasiets tekniska program, där jag i min dagliga yrkesutövning mötte många elever med Aspergers.Resultatet visar att personer med Aspergers är väl medvetna om vilket hinder deras funktionsnedsättning skapar, samt vilka behov de har när det kommer till att befinna sig i ett klassrum och ta emot undervisning.

Sammanfattning Sammanfattning Sammanfattning Sammanfattning Sammanfattning Mattsson, Eva (2016), Svensk utlandsskola, den familjära skolan med förbisett regelverk – En studie om förutsättningar och utmaningar i relation till elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien bidrar med kunskap om vilka förutsättningar de statsbidragsberättigade svenska utlandsskolorna har och de hinder de står inför i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Kunskapen om detta är idag begränsad.Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att beskriva och analysera statsbidragsberättigade svenska utlandsskolornas förutsättningar och utmaningar i relation till elever i behov av särskilt stöd, med särskilt fokus på tvetydigheten i regelverket gällande utlandsskolornas ansvar för dessa elever. Frågeställningarna är:1. Vilken bild har svenska skolmyndigheter och svenska utlandsskolors stödorganisationer, det vill säga Svensk Utlandsundervisnings Förening (SUF) och Riksföreningen Sverigekontakt, av de svenska utlandsskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd?2. Hur beskriver utlandsskolornas personal förutsättningarna och utmaningarna i relation till elever i behov av särskilt stöd på de svenska utlandsskolorna?3. Hur hanterar de svenska utlandsskolorna tvetydigheten i regelverket kring elever i behov av särskilt stöd?TeoriSystemteori är en teori där mänskligt handlande och mänskliga problem betraktas som något som sker och uppstår i ett samspel mellan människor och som inte kan förklaras av den enskilda individens egenskaper. Systemteori används i uppsatsen som ett verktyg för att förstå utlandsskolornas förutsättningar och utmaningar då det gäller elever i behov av särskilt stöd, där begreppen konstanter, öppna och slutna system används.2MetodI studien sändes dels enkäter till samtliga svenska utlandsskolor och dels hölls halvstrukturerade intervjuer vid studiebesök på en utlandsskola. Likaså studerades webbsidor och litteratur som behandlar svenska utlandsskolor, friskolor i Sverige, specialpedagogik och elever i behov av särskilt stöd. Telefonintervjuer genomfördes även med representanter för svenska skolmyndigheter och stödorganisationerna.ResultatUtlandsskolor beskrivs som svensk skola. Trots detta avviker de rejält från ordinarie svenska skolor. Utlandsskolorna lyder nämligen inte under skolväsendet utan under SFS (1994:519) och har därför ingen rätt till det stöd svenska skolor har vad gäller elever i behov av särskilt stöd. Studien visar på tre hämmande faktorer som en konsekvens av ett tvetydigt och svårtolkat regelverk och som särskilt påverkar situationen för elever i behov av särskilt stöd, den omfattande personalomsättningen och sårbarheten i att befinna sig i ett värdland utan skyddsnät i form av bland annat Barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Den främjande faktorn för elever i behov av särskilt stöd i denna unika skolform är små elevgrupper och engagerad personal. Utlandsskolorna har rätt att neka att ta emot elever, vilket innebär att skolformen inte kan anses vara en skola för alla. Detta leder till slutsatsen att det är nödvändigt att svensk statsbidragsberättigad utlandsskola underordnas det svenska skolväsendet för att kunna bli en skola för alla.ImplikationerStudien påvisar ifall svenska utlandsskolor skall vara en svensk skolform en skola för alla är en lagändring nödvändig. Studien visar även på ett förtydligande av riktlinjerna för elever i behov av särskilt stöd vid de svenska utlandsskolorna. De i studien framkomna resultat tyder på ett behov av kontinuerlig fortbildning och handledning för all skolpersonal och dess styrelser rörande specialpedagogik.