Det övergripande syftet med undersökningen har varit att skapa ökad kunskap kring vad föräldrar anser är orsaken till skolsvårigheter samt hur de beskriver framgångsrika stödinsatser. Utifrån syftet utvecklades två frågeställningar där svaren söktes i en grupp föräldrar med barn i olika åldrar mellan 6-19 år. Metoden som valdes var kvalitativ och genomfördes i form av strukturerade intervjuer i intervjupersonernas hemmiljö. Föräldrarna hade en ganska klar bild av hur de vill att skolan ska fungera och flera menade att då skolsvårigheter uppstår beror det främst på brister i miljön kring barnen. Kända svårigheter eller funktionsnedsättningar som vissa barn har när de börjar skolan ska enligt flera föräldrar mötas med rätt stöd direkt och behöver därmed inte utvecklas till skolsvårigheter. Det är viktigt att rätt person träder in när det blir aktuellt med stöd i någon form och att barn och föräldrars upplevelse av situationen tas på allvar. Att sätta in stöd utan elevens delaktighet menade många är verkningslöst och grunden till delaktigheten är att man får komma till tals direkt och som förälder hålls informerad på ett tidigt stadium innan det hunnit bli någon skolsvårighet.

I Sverige beräknas 20 000 barn ha omfattande ogiltig frånvaro, varav 1700 har en sammanhängande frånvaro om en månad eller längre. Föreliggande studie presenterar en enkätundersökning till föräldrar vars barn har eller har haft hög frånvaro. Resultatet visade att de tre största grupperna av inre faktorer bland barnen var psykisk ohälsa, neuropsykiatrisk funktionsvariation följt av särskild begåvning. Ett större antal riskfaktorer som påverkade barnet korrelerade inte med en högre frånvaro. De barn som hade ökat sin skolnärvaro hade fått stödåtgärder, anpassningar och utbildning mer utifrån sin nivå, samt hade ett stöd av någon personal på skolan. / In Sweden, 20 000 children are affected by extensive unauthorized absenteeism, where 1700 have a consecutive month or more of absence. General factors concerning the immediate relationship between the child and school is studied with a questionnaire among parents with children whom have excessive non-attendance. Results show that the frequencies of children with mental illness, neuropsychiatric disorders and giftedness among absentees was high. A higher number of risk factors influencing a child did not correlate with the rate of absenteeism. Children who had increased their attendance had received interventions, individualized education and support from school personnel.

Syftet med den här studien är att undersöka speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av hur elevers behov av stödinsatser i grundskolan kartläggs, samt vilka insatser de erfar att kartläggningen kan leda till. Våra två frågeställningar blev: Hur bedrivs arbetet enligt våra informanter för att ta reda på vilka stödinsatser som en elev behöver för att nå minsta kunskapskrav? Vilket stöd erbjuds elever som riskerar att inte nå kunskapskraven? Vår sociokulturella teori är som Vygotskijuttrycker att samspelet med andra människor är viktigt vid all socialutveckling och lärande.  För att få svar på vårt syfte och frågeställningar intervjuade vi 22 specialpedagoger och speciallärare vid grundskolor utspridda i Sverige. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod. I studiens resultat framkom att det finns olika vägar för informationen att nåfram till specialpedagog och speciallärare samt till elevhälsoteamet. Fleraskolor screenar kontinuerligt eleverna i varje årskurs för att upptäcka elever i behov av stöd på olika sätt. Kartläggningsprocessen och stödinsatserna såg olika ut mellan informanternas skolor. Stödet kunde röra sig om att medverka i bildandet av grupper, olika digitala material, intensivkurser för att på kort tid komplettera kunskapsluckor, stöd utanför klassrummet och mindre grupper. Vår slutsats är att det finns en stor variation i vårt lands skolor på hur kartläggningen går till och vilken form av stödåtgärder i och utanför klassrummet som ges till elever som inte når målen.

I en tid när inkludering känns som en självklar målsättning för många i skolan, men där stödåtgärder utanför klassrummet ändå är en organisation som används, känns den här studien som ett relevant inslag. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger uppfattar förhållandet mellan begreppet inkludering och en praktik där stöd ges utanför klassrummet. Finns det motsättningar mellan dem eller kan de fungera tillsammans? Fem pedagoger, både lärare och specialpedagoger, har genom intervjuer medverkat i studien. De arbetar alla i verksamheter där stöd helt eller delvis ges utanför klassrummet. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad intervjuguide. Det transkriberade materialet har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Utifrån studiens resultat dras två huvudsakliga slutsatser. Den första handlar om motivation. Pedagogerna ger uttryck för att en viktig förutsättning för att ge stöd utanför klassrummet är att eleven själv vill ta emot stödet där. De uppfattar också att det på olika sätt går att påverka eleverna att vilja ta emot stödet och att det går att göra genom inre eller yttre motivation. När det gäller synen på vilken typ av motivation som ska användas, samt synen på vem som bär ansvaret för stödet, uppkommer skillnader i uppfattningar. Även flexibiliteten i den specialpedagogiska organisationen skiljer sig åt mellan olika skolor, vilket framgår genom analysen. Den andra slutsatsen handlar om ett marigt manövrerande mellan olika intressen. Pedagogerna i studien ger uttryck för en balansgång där hänsyn måste tas till olika aspekter, så som elevens vilja, elevens bästa, en skola för alla, klassens bästa och klassrummets begränsningar. Det kan i sin tur, genom tidigare forskning och teoretiska perspektiv, kopplas till en diskussion kring skollagens paragrafer och intentioner kring inkludering och platsen för undervisning. Det finns en samstämmighet bland pedagogerna om att lärmiljön i klassrummet går att anpassa ännu mer för att bättre svara mot elevernas behov, men flera av dem uttrycker samtidigt att stöd utanför klassrummet är ett bra komplement för en del elever, och för vissa till och med en förutsättning för ett deltagande i en inkluderande undervisning.  Studiens resultat kan förstås utifrån ett dilemmaperspektiv. Frågan om förhållandet mellan särskiljande lösningar och inkludering är en komplex fråga utan enkla svar. När frågan diskuteras ställs nya frågor, och lösningar skapar nya problem. Det blir tydligt när elevens vilja och behov ställs mot skollagens paragrafer, klassrummets begränsningar och inkluderingens intentioner.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring SUM-elevers (elever i särskilt utbildningsbehov i matematik) upplevelser av inflytande kring sina stödåtgärder i matematikundervisningen. Att stödja elever i att utveckla sin förmåga av att ha inflytande är en del av skolans uppdrag. I denna studie innebär inflytande att påverka sina stödåtgärder i matematikundervisningen vad gäller hur, när, var, vad och med vem. En del forskning har gjorts kring inflytande men den handlar inte så mycket om inflytande i matematikundervisningen och är ofta mer riktade mot homogena grupper. I denna studie har vi valt att intervjua nio stycken SUM-elever som har stödåtgärder i matematikundervisningen i årskurs 9. Tolkningen av elevernas upplevelser i intervjuerna har gjorts med hjälp av en hermeneutisk ansats och därefter analyserats med avseende på makt, relationer och grad av nöjdhet genom att kategorisera resultatet i fyra kategorier: hälsan tiger still, vanmakt, maktlöshet samt framgångsrik maktutövning. I resultatet framgår det att eleverna upplever att de har en framgångsrik maktutövning på sina stödåtgärder kring hur de skulle arbeta och vad de skulle arbeta med, vår tolkning är att dessa faktorer var viktigast för eleven att ha inflytande på. Eleverna upplevde att de inte kunde påverka när och var de fick sitt stöd i matematikundervisningen. Eleverna upplevde till exempel att relationen med läraren påverkar deras möjlighet att ha inflytande. / The aim of the study is to contribute with knowledge about the influence the SEM-students (special education needs in mathematics) experience in the special education they receive in mathematics. To foster the students in the ability to use influence is one of the schools duties. In this study influence means to influence the support in mathematics in regards to how, when, were, what and with whom. Some studies has been made on influence however they are not in the subject of mathematics education but is rather more directed towards homogeneous groups. In this study we have chosen to interview nine students in the ninth grade who has special education in mathematics. For these pupils to be more inclined to contribute, we chose students that had a positive development in mathematics. The interpretation of the students experience in the interviews has been made with the help of hermeneutic approach and thereafter analyzed in regards of power, relations and degree of satisfaction through categorizing the result in four different categories: satisfied, impotence, successful exercise of power and powerlessness. The result shows the students experience is that they have a more successful exercises of power on their special education in regards to how they work and what they work with, our interpretation is that it was most important for the students to have influence on these factors. The students experienced that they didn´t have influence on when and where they got their special education in mathematics. The students experienced for instance that their relation with the teacher affects their ability to have influence.

Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om extra anpassningar i grundskolan. Mer specifikt handlar syftet om vad som dokumenteras i extra anpassningar, synliggöra de åtgärder som finns samt vilket specialpedagogiskt perspektiv som gör sig gällande i elevdokumentationen. Sedan extra anpassningar infördes i Skollagen, som den första individuella stödåtgärden, har skolor arbetat med att implementera dessa i den ordinarieundervisningen. Skolverket gav 2014 ut ett stödmaterial, där exempel på extra anpassningar beskrivs, dock saknas tydliga riktlinjer för vad som ska stå och hur de ska skrivas. I studien tolkades innehållet i dokumenterade extra anpassningar i olika analysprocesser, med syfte att få en djupare insikt i vilka extra anpassningar som beskrivs och vilket specialpedagogiskt perspektiv som uttrycks i anpassningarna. Metoden som använts är en kombinerad kvalitativ och kvantitativ analys där textanalys står i centrum med inslag av tolkning. Tolkningsprocessen har inspirerats av Ludwik Flecks kunskapsteori om tankestilar och tankekollektiv, där komplettering, utveckling och omvandling är viktiga begrepp. Resultatet visar att extra anpassningar dokumenteras men vad som anses vara extra anpassningar varierar liksom hur de skrivs. Detta indikerar att uppdraget med extra anpassningar inklusive hur de ska dokumenteras är otydligt. Resultatet i studien visar också att de extra anpassningar som dokumenterades kan utföras inom ordinarie undervisning, att många anpassningar handlar om andra anpassningar än de förslag som Skolverket har angivit och att en relationell tankestil är rådande. Det senare är intressant då tidigare liknande studier visat det motsatta. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrån styrdokument, inkluderingsbegreppet, specialpedagogiska perspektiv, tankestilar samt tidigare forskning.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur två elevgrupper från gymnasiets IV program har uppfattat sin arbetsplatsförlagda utbildning (APU) samt det studiestöd som har erbjudits dem under sin skolgång. Metod som använts är djupintervju på den elevgruppen som gick sista gymnasieåret och telefonintervju på den elevgrupp som slutat gymnasiet året innan.Bägge undersökningsgrupperna var mycket nöjda med genomförandet och upplägget med APUn men många elever hade hoppats på att få någon slags anställning efter genomförandet, särskilt de elever som redan hade slutat gymnasiet. Många fick inte denna möjligheten och står därmed till Arbetsförmedlingens förfogande idag.Undersökningsgrupperna hade svårt att peka ut vad som var studiestöd för dem eftersom de under hela sin gymnasietid har varit omgärdad av stöd. Nästan alla uppskattade ändå möjligheten att få mer tid på sig att genomföra sina kurser och en av grupperna både fick och uppskattade möjligheten att få hjälp av assistent i klassrummet. Några i den äldre gruppen uttryckte missnöje över att det var stökigt i klassrummet, även de som hade orsakat det. Att få möjlighet till muntliga prov och mer enskild hjälp av lärare var bland annat andra önskemål från några i undersökningsgrupperna.Totalt sett var de flesta mycket nöjda med gymnasieprogrammets utbildning.Nyckelord: APU, stödåtgärder, gymnasiet, intervjuer.

Jag har i arbetet försökt ge en bild av de funktionsvårigheter en lärare möter i sin dagliga yrkesutövning, med fokus på ADHD samt de vanligaste överlappande diagnoserna. Det kan vara svårt att veta hur man ska förhålla sig till dessa. En av frågorna som diskuteras i litteraturen är om ADHD/ beror på biologiska- eller psykosociala orsaker. Detta är inte intressant i sig, men sett ur perspektivet att en del barn feldiagnostiseras är det relevant. Syftet med uppsatsen är att tydliggöra vilken grupp som har kompetensen inom de olika områdena och se på vilket sätt grupperna kan komplettera varandra. Intressant är också viljan att samverka och vem som bör samverka. Arbetet innehåller också en enkätdel som ger svar på dessa frågorJag har i min undersökning, tillsammans med en litteraturstudie, valt enkätmodellen. Enkäten har delats ut i 100 exemplar till personal inom skolan och socialtjänsten. Fördelarna med enkätundersökning är att det är enkelt att nå en större population och sammanställningen av dem är förhållandevis snabb.Av svaren ser man att kunskapsnivån mellan dessa två grupper inte skiljer något nämnvärt initialt, men när man kommer till de lite ovanligare av diagnoserna, ser man att socialtjänsten har något bättre kunskaper. Det mest intressanta är gensvaren som ges på frågan om samverkan/samarbete. Sammanlagt ställer sig över 90 procent positiva till att samverka/ samarbeta för att ge barnen med dessa diagnoser ett bättre stöd. Jag diskuterar möjligheten till en sammanhållen lagstiftning, likt den som finns i Storbritannien. En lagstiftning med ett mycket tydligt barnperspektiv och ett krav om att olika myndigheter och förvaltningar ska samverka/samarbeta i alla frågor som rör barn i behov av stöd.Min slutsats är att med det stora stödet för samverkan bland deltagarna bör man sätta igång direkt.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur lärare år 6-9 uppfattar Idrott och hälsaämnets tillgång på resurser jämfört med teoretiska ämnen för stöd av elever i svårigheter med att nå upp till kunskapsmålen. En trianguleringsmetodik, i form av en strukturerad enkät följd av ostrukturerade intervjuer har använts. Genom den har visats att lärare uppfattar att Idrott och hälsaämnet ha lägre status än teoretiska ämnen. Det gäller fler ämnen än de som ger behörighet till gymnasiet. Det yttrar sig i att färre stödåtgärder erbjuds Idrott och hälsaämnet när skolorna prioriterar i tider av bristande resurser. En svårighet för Idrott och hälsaämnet är bristen på lokaler som minskar skolors erbjudna stöd för ämnet.     </p>

Syftet med studien är att undersöka hur lärare år 6-9 uppfattar Idrott och hälsaämnets tillgång på resurser jämfört med teoretiska ämnen för stöd av elever i svårigheter med att nå upp till kunskapsmålen. En trianguleringsmetodik, i form av en strukturerad enkät följd av ostrukturerade intervjuer har använts. Genom den har visats att lärare uppfattar att Idrott och hälsaämnet ha lägre status än teoretiska ämnen. Det gäller fler ämnen än de som ger behörighet till gymnasiet. Det yttrar sig i att färre stödåtgärder erbjuds Idrott och hälsaämnet när skolorna prioriterar i tider av bristande resurser. En svårighet för Idrott och hälsaämnet är bristen på lokaler som minskar skolors erbjudna stöd för ämnet.