Syftet med denna studie var att beskriva möjligheter och svårigheter med utvidgade sys-kongrupper och pedagogers och förskolechefers tankar kring detta. Vi ville även få ökad förståelse om mot vilken bakgrund åldersammansättningen i barngruppen organiseras. Vår studie utfördes på en förskola med utvidgade syskongrupper och undersökningen bygger på intervjuer med öppna frågor. Vår analys grundar sig på tidigare forskning och Vygotskijs teorier om barns utveckling. I stort upplever pedagogerna att det sociala gynnas men att överlag är utvidgade syskongrupper negativt för barnens utveckling. Barnen leker inte ål-dersblandat och de får ofta stå tillbaka för varandra. En ojämn åldersspridning, stora barn-grupper och låg personaltäthet är det som påverkar det pedagogiska arbetet negativt. Det viktiga är då att man har ett bra arbetssätt och en väl planerad verksamhet för att få det att fungera. Förskolecheferna uppger att man främst organiserar barngrupper mot en pedago-gisk bakgrund och med läroplanen som utgångspunkt. Flest fördelar finner de i åldersinde-lade barngrupper.Denna studie visar därmed att barn gynnas socialt i ålderblandade grupper men att nack-delarna överväger.

Bakgrund: Syskon till personer med funktionsnedsättning är en anhöriggrupp som i forskning och andra sammanhang inte fått plats eller utrymme i samma utsträckning som andra anhöriggrupper. Barn och vuxna syskon tar ofta ett stort ansvar genom hela livsloppet, något som är en stor påverkansfaktor på syskonet som individ och innebär det finns ett behov av stöd. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera det tillgängliga stödet som finns tillhanda för syskon till en person med funktionsnedsättning. Uppsatsen tar del av yrkesverksammas perspektiv och deras erfarenheter av vilka behov syskon i olika åldrar har. Metod: Empirin är inhämtad genom semi-strukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma i olika delar av landet. Intervjupersonerna arbetar eller har arbetat med stöd till syskon till personer med funktionsnedsättning. De instanser intervjupersonerna är eller har varit verksamma i är barn- och ungdomshabiliteringen, vuxenhabiliteringen, anhörigstöd och en som är verksam ideellt. Resultat: Resultatet visar hur behov, marknadsföring och kunskap om syskonperspektivet skiljer sig mellan olika åldrar. Syskon i tonårsåldern är en åldersgrupp som är svårfångad i fråga om utformningen av stödet. Det finns en brist på kunskap och förståelse bland vård- och omsorgspersonal för att möta syskon på ett adekvat sätt. Slutligen är barn- och ungdomshabiliteringen en instans som erbjuder syskongrupper i stora delar av landet. Däremot får vuxna syskon söka sig till erbjudet stöd och det finns en brist på marknadsföring av det stöd som finns.