Declining populations have been a problem for many rural Swedish municipalities for a long time. Citizens often move out at a young age to seek education or job opportunities elsewhere, many never to return. Some do, however, return later in life. This study aims to investigate why these internal return migrants return to remote rural municipalities in Sweden and whether their motives have changed since they left. Semi structured interviews have been conducted with return migrants in Arjeplog municipality in northern Sweden, a municipality which for many years has seen a decline in population.  The result of the interviews shows, in accordance with recent studies on the subject, that the main motive for returning is social with family bonds being of particular importance. Results from the interviews also indicate that the motives for out-migration and return migration are different which can be derived from life transitions in the returnees’ lifetimes.

Övergången från ungdom till vuxen har länge setts som en kritisk period i livet där stora förändringar sker och där individer ingår i en ny social roll. Studier inom bland annat sociologi har visat att normer om ålder och centrala livshändelser formar människan till att inta sociala roller. Däremot finns det mycket lite forskning som studerat den subjektiva uppfattningen av denna period i livet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur unga människors egna förställningar om ålder ser ut och upplevs samt att få syn på bakomliggande normativa föreställningar om ålder. Åtta personer deltog i intervjuer där en induktiv tematisk analys användes för att tolka resultaten. Resultatet visade att unga vuxna starkt påverkas av yttre förväntningar från samhälle och omgivning. Vidare visade resultatet att dessa förväntningar skapade en stark press och stress. Studien gav en ökad förståelse för den subjektiva uppfattningen av hur normer om ålder, livshändelser och sociala roller upplevs i övergången till vuxenlivet.

Äldre och sexualitet har både inom vården och i samhället varit ett tabubelagt område med många fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro också psykosociala aspekter som känslor, attityder och relationer. Sexuella känslor och behov finns med genom hela livet och många äldre är sexuellt aktiva långt upp i åren. Syftet med studien är att beskriva några äldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod. Åtta äldre personer, fem kvinnor och tre män, i åldern 65-77 år intervjuades. De äldre i studien hade en positiv syn på sexualitet oberoende av om de levde ensamma eller in ett parförhållande. En sexuell relation sågs som något som berikade livet. Sexualitet innefattade både fysiska och psykosociala aspekter. Kvinnorna i studien beskrev en tid av förändring som gav dem möjlighet till utbildning, arbete, föräldraskap och planerade graviditeter.

<p>Äldre och sexualitet har både inom vården och i samhället varit ett tabubelagt område med många fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro också psykosociala aspekter som känslor, attityder och relationer. Sexuella känslor och behov finns med genom hela livet och många äldre är sexuellt aktiva långt upp i åren. Syftet med studien är att beskriva några äldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod. Åtta äldre personer, fem kvinnor och tre män, i åldern 65-77 år intervjuades.</p><p>De äldre i studien hade en positiv syn på sexualitet oberoende av om de levde ensamma eller in ett parförhållande. En sexuell relation sågs som något som berikade livet. Sexualitet innefattade både fysiska och psykosociala aspekter. Kvinnorna i studien beskrev en tid av förändring som gav dem möjlighet till utbildning, arbete, föräldraskap och planerade graviditeter.</p>

The study - Hur skapas en journalist? - examines why so many people choose to turn tothe journalist profession when the conditions for a secure position on the labor market ispoor. The study also highlights how recently graduated journalist perceives their temporary and insecure position on the labor market. The study was performed trough ten biographical interviews with recently graduated journalists. Via the interviews I examined what has formed the individuals to perceive journalism as a rational or pragmatic choice for a career. The study shows that journalists, who come from families with high cultural capital, have been shaped by a particular culture of education, which focuses on education as a step towards selfrealization. The individuals have therefore taken career decisions among what they find developing. In the study, I found that the journalists have undergone two different types of life courses. There are the journalists who followed a more linear life course to the profession, and the ones who have undergone a more “crooked” life course. The linear life course is characterized by the fact that the individuals relatively early after highschool started to study journalism. These individuals, who followed the linear life course, have had a more straight forward way to the occupation mainly because of their social network. They have, through their social network, had the journalistic profession placed on their horizon of action because they either have parents who are journalists or because they have worked with the profession at some point. Those individuals whohave followed a crooked life course have not seen journalism as an obvious career choice, but the profession has progressively placed itself on their horizon of action because of past experiences. They have traveled, moved, worked and studied a variety of classes, mainly classes whit focus on languages and creative writing, before they started to study journalism. These past experiences have formed the individuals to perceive journalism as a pragmatic or rational career choice. I also find indications that the journalists who have undergone a more crooked life course find their insecure and temporary situation on the labor market less problematicthan the ones who have followed a linear life course. I suggest that the journalists whohave undergone a crooked life course have developed a higher tolerance towards a precarious and temporary situation on the labor market, their previous flexible life course have given rise to a higher tolerance of uncertainty. In other words, their pastlives has partly formed them to want to become journalists, but also made them more suitable for a temporary labor market.

De demografiska och välfärdsstatliga förändringar som skett under senare decennier, med en växande andel äldre personer, ett offentligt tillbakadragande och fler privata, informella och ideella aktörer, innebär utmaningar för äldreomsorgen i Sverige i allmänhet och glesbygden i synnerhet. Där kan förutsättningarna och behoven för äldre se annorlunda ut jämfört med i städer. Syftet med detta arbete är att undersöka äldres upplevelser av att åldras i glesbygd. För att få djupare förståelse för informanternas upplevelser antar studien en kvalitativ, hermeneutisk ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex äldre personer i en glesbygdskommun i Norrlands inland. Materialet har bearbetats genom innehållsanalys och ställts mot tidigare forskning, livsformsanalys och ett kritiskt livsloppsperspektiv. Resultaten visade att avstånden, avfolkningen och nedläggningarna upplevs svåra för många. Samtidigt var respondenterna nöjda med tillvaron, främst den lugna atmosfären och gemenskapen. Individuella faktorer och livsloppet visade en variation i såväl upplevelser som i strategier individerna utvecklat för att bemästra livet i glesbygd. / <p>2018-06-07</p>

Problemformulering: Eftersom gruppen äldre invandrare är en växande grupp i vårt samhälle, och många kommer från krigsdrabbade områdena och därmed med specifika upplevelser och erfarenheter, finner vi det både intressant och relevant att undersöka mötet mellan dem och den svensktalande hemtjänstpersonalen. Syfte med denna undersökning är att studera hur äldre som inte behärskar det svenska språket upplever omsorgen samt hur kommunikationssvårigheter påverkar den dagliga omvårdnaden. Syftet är också att undersöka om de äldres tidigare livserfarenheter har påverkat deras förutsättningar att lära sig det nya språket. Metod: Metoden i denna studie består av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt intervjuades sex personer och samtliga respondenter är kvinnor. Resultat: Resultaten av studien visar att respondenternas tidigare upplevelser har haft påverkan på inlärningen av det svenska språket. Språket har stor betydelse under mötet mellan vårdtagare och vårdpersonal och när dessa två grupper inte talar samma språk blir arbetet svårare. Genom språksvårigheter kan det uppstå situationer som kan vara obekväma både för vårdtagaren och för vårdpersonal. / Problem: As the population of elderly immigrants are a growing group in the society and many came from war-affected areas and therefore with special experiences, we find it both interesting and relevant to examine the meeting between them and the Swedish-speaking home care staff. Aim is to study how older people who do not master the Swedish language experience care and how communication difficulties affect the daily care. The aim is also to examine whether the life experiences of elderly have affected their ability to learn the new language. Method: The method of our study is selected interviews. A total of six people have been interviewed and all respondents are female. Results: The results of this study show that respondents' previous experiences had an impact on learning of the Swedish language. The language is of great importance during the meeting between patients and home care staff, and when home care staff and patients do not speak the same language work becomes harder. Because of language difficulties, there may be situations that can be uncomfortable for both the elderly and for the home care staff.

The aim of this study is to examine how notions of ageing, old age, life course and a good life is related to old peoples understanding of and their actions about their living situation. Notions, ideals and practices of home, ageing and old age are studied with ethnographic methods and analyzed with Sara Ahmeds phenomenological and queer theoretical tools ”the straight line” and ”orientation” to show how they relate to each other. The empirical material is based on 13 qualitative interviews with 15 persons who are more than 65 years old and live in different housing types in Sweden. The informants understanding of ageing and old age is one focus of the study, and the decision to move or not – and to where – is another. Even the experience of moving to a new place and the experience of elderly care in their home is described. The result shows that the decision of where to live and if, or when, it is necessary to move is often characterized by ambivalence during old age. It is related to two opposite norms about how to act during old age. Old people are expected to move as a preparation for negative changes in health, which follows a normative life course. At the same time, old people are expected to counteract their ageing by trying to stay in their home as long as possible. The event to move during old age can therefore be seen as a part in the process of becoming old. The opposite norms which old people have to relate to makes it difficult for old people to stay oriented. The study also shows that the feeling of home, the experiance of becoming old and orientation to norms affect each other.

<p><strong>Många och gamla! - Hur vill 40-talisterna ha sin framtid inom äldreomsorgen?</strong></p><p>Syftet med den här studien är att undersöka hur fyra informanter, vilka är födda mellan åren 1940 till 1949, ser på sin framtid som eventuellt hjälpbehövande inom äldreomsorgen samt vilka behov, farhågor och förväntningar de har.  För att utföra denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer, där fyra informanter, två kvinnor och två män deltog. Intresset för studien och framtidens äldreomsorg är stort. Det märktes inledningsvis i studien att många ville få chansen att komma fram och berätta om deras känslor i ämnet. Intervjuerna baseras på ostrukturerade frågor som öppnar upp för informanten att berätta mer än vad strikt strukturerade frågor gör, och intervjuerna fortlöpte mer som samtal. Arbetet bygger på resultatet av intervjuerna och är analyserade med hjälp av livsloppsperspektivet, Eriksons utvecklingsteori och rollteorin.</p><p> </p><p>En av de delar som uppmärksammas i undersökningen är att åsikterna skiftar hos våra informanter om hur dagens äldreomsorg bedrivs och hur de vill ha det i framtiden. En slutsats som dras utifrån studien är att våra informanter inte tror att 40-talisterna kommer att ha mer krav på framtidens äldreomsorg. Det viktigaste för våra informanter var att få vara frisk så de kan få göra det som önskas göra, men även att bli behandlade som människor om och när de blir kunder inom äldreomsorgen är något de prioriterar. En av informanterna upplever den tid han är i nu som en tid då krämporna börjar komma och arbetet blir tyngre att sköta, han ser tillbaka på sin uppväxt och ser att det arbete han haft i ungdomen nu tycks ha satt sina spår. Flertalet av informanterna i studien uppger att de känner att de är på de nedre trappstegen i livet, detta till trots, har ett par av dem som medverkade i studien, svårt att tala om framtiden som hjälpbehövande, då de helst vill se bort, och inte tänka på detta. Ett par av våra informanter tar förgivet att deras anhöriga och då främst barnen kommer att finnas där och strida för dem då det behövs. Det är många i denna generation som inte vågar bli gamla på grund av den vård som finns idag, <em>"Som äldreomsorgen ser ut idag hoppas jag att jag avlider innan det blir dags att få hjäl</em>p" uttrycker sig en av våra informanter och härigenom ser vi den rädsla som vi talar om inledningsvis i arbetet. </p>

Många och gamla! - Hur vill 40-talisterna ha sin framtid inom äldreomsorgen? Syftet med den här studien är att undersöka hur fyra informanter, vilka är födda mellan åren 1940 till 1949, ser på sin framtid som eventuellt hjälpbehövande inom äldreomsorgen samt vilka behov, farhågor och förväntningar de har.  För att utföra denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer, där fyra informanter, två kvinnor och två män deltog. Intresset för studien och framtidens äldreomsorg är stort. Det märktes inledningsvis i studien att många ville få chansen att komma fram och berätta om deras känslor i ämnet. Intervjuerna baseras på ostrukturerade frågor som öppnar upp för informanten att berätta mer än vad strikt strukturerade frågor gör, och intervjuerna fortlöpte mer som samtal. Arbetet bygger på resultatet av intervjuerna och är analyserade med hjälp av livsloppsperspektivet, Eriksons utvecklingsteori och rollteorin.   En av de delar som uppmärksammas i undersökningen är att åsikterna skiftar hos våra informanter om hur dagens äldreomsorg bedrivs och hur de vill ha det i framtiden. En slutsats som dras utifrån studien är att våra informanter inte tror att 40-talisterna kommer att ha mer krav på framtidens äldreomsorg. Det viktigaste för våra informanter var att få vara frisk så de kan få göra det som önskas göra, men även att bli behandlade som människor om och när de blir kunder inom äldreomsorgen är något de prioriterar. En av informanterna upplever den tid han är i nu som en tid då krämporna börjar komma och arbetet blir tyngre att sköta, han ser tillbaka på sin uppväxt och ser att det arbete han haft i ungdomen nu tycks ha satt sina spår. Flertalet av informanterna i studien uppger att de känner att de är på de nedre trappstegen i livet, detta till trots, har ett par av dem som medverkade i studien, svårt att tala om framtiden som hjälpbehövande, då de helst vill se bort, och inte tänka på detta. Ett par av våra informanter tar förgivet att deras anhöriga och då främst barnen kommer att finnas där och strida för dem då det behövs. Det är många i denna generation som inte vågar bli gamla på grund av den vård som finns idag, "Som äldreomsorgen ser ut idag hoppas jag att jag avlider innan det blir dags att få hjälp" uttrycker sig en av våra informanter och härigenom ser vi den rädsla som vi talar om inledningsvis i arbetet.