<p>Följande uppsats handlar om 40-talister som har börjat gå i pension och deras tankar och </p><p>känslor inför att gå från yrkesroll till pensionärsroll. Uppsatsen syftar till att undersöka </p><p>hur 40-talisters syn på sin egen pensionering ser ut idag. Vidare syftar uppsatsen till att </p><p>undersöka om och i så fall hur deras syn skiljer sig åt jämfört mot tidigare generationers </p><p>upplevelser av detta. Vår frågeställning lyder: Hur upplever åtta 40-talister sin roll och </p><p>identitet som blivande pensionärer? Anser de att denna skiljer sig mot föregående </p><p>generation? Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade djupintervjuer genomförts. </p><p>Urvalet bestod av åtta respondenter, alla födda på 1940-talet. Teoretiskt underlag till </p><p>analysen har varit Tornstams rollteori, Tönnies Gemeinschaft och Gesellschaft, </p><p>Bourdieus habitus och kapitalbegrepp samt Baumans teori kring konsumtionssamhället. </p><p>Resultatet i studien visade att 40-talisterna styrts av en pliktkänsla genom hela livet som </p><p>genomsyrat såväl arbete, utbildning, ekonomi och relationer. Detta har dock bidragit till </p><p>en ambivalens hos vissa av respondenterna, då de slitits mellan gamla och nya </p><p>värderingar i det samhället som kommit att utvecklas. Pliktkänslan präglar fortfarande </p><p>dem i sitt tänkande och handlande och då särskilt i förhållande till barn och barnbarn. 40- </p><p>talisterna såg mestadels såg framemot sin pensionering även om de fann begreppet </p><p>svårdefinierbart. De värdesatte familj, vänner och släktingar och ansåg konsumtion vara </p><p>sekundärt, även om de i motsats till sina föräldrar, unnade sig mer.</p>

Följande uppsats handlar om 40-talister som har börjat gå i pension och deras tankar och känslor inför att gå från yrkesroll till pensionärsroll. Uppsatsen syftar till att undersöka hur 40-talisters syn på sin egen pensionering ser ut idag. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka om och i så fall hur deras syn skiljer sig åt jämfört mot tidigare generationers upplevelser av detta. Vår frågeställning lyder: Hur upplever åtta 40-talister sin roll och identitet som blivande pensionärer? Anser de att denna skiljer sig mot föregående generation? Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade djupintervjuer genomförts. Urvalet bestod av åtta respondenter, alla födda på 1940-talet. Teoretiskt underlag till analysen har varit Tornstams rollteori, Tönnies Gemeinschaft och Gesellschaft, Bourdieus habitus och kapitalbegrepp samt Baumans teori kring konsumtionssamhället. Resultatet i studien visade att 40-talisterna styrts av en pliktkänsla genom hela livet som genomsyrat såväl arbete, utbildning, ekonomi och relationer. Detta har dock bidragit till en ambivalens hos vissa av respondenterna, då de slitits mellan gamla och nya värderingar i det samhället som kommit att utvecklas. Pliktkänslan präglar fortfarande dem i sitt tänkande och handlande och då särskilt i förhållande till barn och barnbarn. 40- talisterna såg mestadels såg framemot sin pensionering även om de fann begreppet svårdefinierbart. De värdesatte familj, vänner och släktingar och ansåg konsumtion vara sekundärt, även om de i motsats till sina föräldrar, unnade sig mer.

<p>Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur 40-talisterna hanterar åldrandet. Våra frågeställningar lyder så här: att undersöka om den äldre generationen känner sig stigmatiserad från samhället. Är det ”inne” att vara ung? Vad är ungdom? Vem har skapat den här normen, och hur påverkar det de som ”inte är unga”? </p><p>Det andra frågeställningen är att även undersöka om våra informanter utför olika åtgärder för att motverka den naturliga processen av fysiskt åldrande och om så är fallet, hur kommer dessa till uttryck? Använder de skönhetsprodukter? Klär de sig på ett visst sätt och i så fall, varför gör de det? </p><p>Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där 8 informanter blev intervjuade.</p><p>För att kunna analysera vårt resultat har vi använt oss av teorier av Bauman, Skeggs, Goffman och Giddens. </p><p>Det som framläggs i uppsatsen är att informanterna lever efter ungdomsidealet och att de använder olika åtgärder för att kunna passa in i normen. Informanterna blev påverkade av olika faktorer och media var en av de största.</p>

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur 40-talisterna hanterar åldrandet. Våra frågeställningar lyder så här: att undersöka om den äldre generationen känner sig stigmatiserad från samhället. Är det ”inne” att vara ung? Vad är ungdom? Vem har skapat den här normen, och hur påverkar det de som ”inte är unga”? Det andra frågeställningen är att även undersöka om våra informanter utför olika åtgärder för att motverka den naturliga processen av fysiskt åldrande och om så är fallet, hur kommer dessa till uttryck? Använder de skönhetsprodukter? Klär de sig på ett visst sätt och i så fall, varför gör de det? Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där 8 informanter blev intervjuade. För att kunna analysera vårt resultat har vi använt oss av teorier av Bauman, Skeggs, Goffman och Giddens. Det som framläggs i uppsatsen är att informanterna lever efter ungdomsidealet och att de använder olika åtgärder för att kunna passa in i normen. Informanterna blev påverkade av olika faktorer och media var en av de största.

<p>Aim: The aim of this study is to examine how managers apprehend today's leadership and how they believe that future leadership will be influenced and developed when the people bourn during the nineteen forties pass on their management positions to a younger generation.</p><p>Method: I share the hermeneutic view on science. I believe that knowledge is born with in the person who seeks to obtain it. I have chosen to conduct my study using a qualitative and inductive approach. I use an inductive approach as I answer my questions by using interviews in order to respond to my question at issues, and assumes from the empiric in my study.</p><p>Result & Conclusions: The leadership role has changed from being” the one who decides”,” the director”, to becoming less peculiar and prestige. Moreover, the importance of coaching are emphasized, that means that it is important to see all employees as individuals. We can see that the younger generation has more dimensions in life outside work, and the ability to combine family and career becomes more important.</p><p>Suggestions for future research: Study family businesses in order to see if they are different</p><p>from other organisations regarding the view on leadership. How do the family businesses handle the shift of generations? How the people borne in the nineteen fifties and sixties, ”the forgotten generation”, experiences the upcoming generation shift.</p><p>Contribution of the thesis: This study distinguishes itself by illuminate how the shift of generations will influence us on a regional level. Further more, I examine the area of leadership and how it will be influenced by the shift of generations. That is why this thesis distinguish itself from other essays that describes the alternation of generations.</p> / <p>Syfte: Syftet är att undersöka hur ledare uppfattar dagens ledarskap samt hur de tror att det framtida ledarskapet kommer att påverkas och utvecklas i och med ett generationsskifte.</p><p>Metod: Jag delar hermeneutikernas syn då jag anser att kunskapen bildas hos den som strävar efter att skapa den. Jag har valt att använda en kvalitativ och induktiv ansats i min studie, då jag framförallt använder intervjuer för att besvara mina frågeställningar samt utgår från empirin i min studie.</p><p>Resultat & slutsats: Ledarskapsrollen har gått från att vara ”den som bestämmer”, ”chefen”, till att idag bli mindre märkvärdig och prestigelös. Dessutom poängteras vikten och betydelsen av den nya lagledarrollen/ coachen som innebär att det är viktigt att kunna se var och en. Vi kan se att den yngre generationen har fler dimensioner i livet utanför arbetet, och det blir allt viktigare att kunna kombinera familjeliv och karriär.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Att titta på familjeföretag för att se om dessa skiljer sig åt från andra organisationer vad gäller synen på ledarskap. Hur kommer generationsövergången att se ut och hanteras i familjeföretagen? Ett annat ämne som skulle vara intressant att studera djupare är hur 50- och 60-talisterna, ”den bortglömda generationen”, upplever det stundande generationsskiftet?</p><p>Uppsatsens bidrag: Denna studie utmärker sig genom att belysa hur generationsskiftet kommer att påverka oss på regional nivå. Dessutom behandlar jag ämnesområdet ledarskap och hur detta påverkas av ett generationsskifte, varpå jag sticker ut från de uppsatser som beskriver generationsväxlingen i sig.</p>

<h1>Sammanfattning</h1><p>I dagens samhälle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mängden 40-talister som har börjat och som ska gå i pension. Det talas om att dessa blivande pensionärer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som är av stor vikt för de verksamheter där de arbetat. Denna kompetens, menar media, är oerhört viktig att bevara så att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framåt, istället för att gå bakåt. Media menar också att den försvinnande kompetensen leder till en kris och är ett stort hot mot arbetsmarknaden.</p><p> </p><p>Syftet med vår undersökning är att undersöka och jämföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgångar som sker då 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden. Våra frågeställningar är:</p><p> </p><ul><li>Hur ser verksamheterna på de stora pensionsavgångarna av 40-talister, som målats upp som ett stort hot i bland annat media?</li><li>Vad använder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? </li><li>Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten?</li></ul><p> </p><p>I vår undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har träffat personalansvariga på tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter. Vår undersökning visar att medias bild av de stora pensionsavgångarna är något överdriven. Visserligen är det mycket kompetens som försvinner men bland verksamheterna vi har träffat är det ingen kris som väntar utan bara en situation där god planering är behövlig. Metoder som används i kompetensöverföringen hos företagen är bland annat mentorskap, IT-baserade kunskapsdatabaser, bemanningsföretag, introduktioner och handledning. Skillnader och likheter verksamheterna emellan finns och skillnaderna ligger framförallt i ekonomi och verksamheternas utformning; industri kontra kunskapsorganisationer. Likheter finns exempelvis i synen på kompetens, kontrollen inför dessa pensionsavgångar och att alla verksamheter vi träffat använder sig av tidigare pensionerad arbetskraft vid behov. I vår diskussion kommer vi fram till att det både kan vara av godo och ondo att verksamheterna vi träffat har så god kontroll i och med att det kan leda till att färre unga kan få jobb. När pensionerna ökar, passar många av verksamheterna på att göra besparingar och skära ner, något som kan få konsekvenser för de unga på arbetsmarknaden. Samtidigt hjälper det till att ta bort kompetens som inte längre är aktuell.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord:</strong> <em>40-talister, Generationsväxling, Kompetens, Kompetensöverföring</em>, <em>Kontroll, Pensionsavgångar, Planering</em>.</p>

Sammanfattning I dagens samhälle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mängden 40-talister som har börjat och som ska gå i pension. Det talas om att dessa blivande pensionärer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som är av stor vikt för de verksamheter där de arbetat. Denna kompetens, menar media, är oerhört viktig att bevara så att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framåt, istället för att gå bakåt. Media menar också att den försvinnande kompetensen leder till en kris och är ett stort hot mot arbetsmarknaden.   Syftet med vår undersökning är att undersöka och jämföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgångar som sker då 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden. Våra frågeställningar är:   Hur ser verksamheterna på de stora pensionsavgångarna av 40-talister, som målats upp som ett stort hot i bland annat media? Vad använder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten?   I vår undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har träffat personalansvariga på tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter. Vår undersökning visar att medias bild av de stora pensionsavgångarna är något överdriven. Visserligen är det mycket kompetens som försvinner men bland verksamheterna vi har träffat är det ingen kris som väntar utan bara en situation där god planering är behövlig. Metoder som används i kompetensöverföringen hos företagen är bland annat mentorskap, IT-baserade kunskapsdatabaser, bemanningsföretag, introduktioner och handledning. Skillnader och likheter verksamheterna emellan finns och skillnaderna ligger framförallt i ekonomi och verksamheternas utformning; industri kontra kunskapsorganisationer. Likheter finns exempelvis i synen på kompetens, kontrollen inför dessa pensionsavgångar och att alla verksamheter vi träffat använder sig av tidigare pensionerad arbetskraft vid behov. I vår diskussion kommer vi fram till att det både kan vara av godo och ondo att verksamheterna vi träffat har så god kontroll i och med att det kan leda till att färre unga kan få jobb. När pensionerna ökar, passar många av verksamheterna på att göra besparingar och skära ner, något som kan få konsekvenser för de unga på arbetsmarknaden. Samtidigt hjälper det till att ta bort kompetens som inte längre är aktuell.   Nyckelord: 40-talister, Generationsväxling, Kompetens, Kompetensöverföring, Kontroll, Pensionsavgångar, Planering.

Aim: The aim of this study is to examine how managers apprehend today's leadership and how they believe that future leadership will be influenced and developed when the people bourn during the nineteen forties pass on their management positions to a younger generation. Method: I share the hermeneutic view on science. I believe that knowledge is born with in the person who seeks to obtain it. I have chosen to conduct my study using a qualitative and inductive approach. I use an inductive approach as I answer my questions by using interviews in order to respond to my question at issues, and assumes from the empiric in my study. Result &amp; Conclusions: The leadership role has changed from being” the one who decides”,” the director”, to becoming less peculiar and prestige. Moreover, the importance of coaching are emphasized, that means that it is important to see all employees as individuals. We can see that the younger generation has more dimensions in life outside work, and the ability to combine family and career becomes more important. Suggestions for future research: Study family businesses in order to see if they are different from other organisations regarding the view on leadership. How do the family businesses handle the shift of generations? How the people borne in the nineteen fifties and sixties, ”the forgotten generation”, experiences the upcoming generation shift. Contribution of the thesis: This study distinguishes itself by illuminate how the shift of generations will influence us on a regional level. Further more, I examine the area of leadership and how it will be influenced by the shift of generations. That is why this thesis distinguish itself from other essays that describes the alternation of generations. / Syfte: Syftet är att undersöka hur ledare uppfattar dagens ledarskap samt hur de tror att det framtida ledarskapet kommer att påverkas och utvecklas i och med ett generationsskifte. Metod: Jag delar hermeneutikernas syn då jag anser att kunskapen bildas hos den som strävar efter att skapa den. Jag har valt att använda en kvalitativ och induktiv ansats i min studie, då jag framförallt använder intervjuer för att besvara mina frågeställningar samt utgår från empirin i min studie. Resultat &amp; slutsats: Ledarskapsrollen har gått från att vara ”den som bestämmer”, ”chefen”, till att idag bli mindre märkvärdig och prestigelös. Dessutom poängteras vikten och betydelsen av den nya lagledarrollen/ coachen som innebär att det är viktigt att kunna se var och en. Vi kan se att den yngre generationen har fler dimensioner i livet utanför arbetet, och det blir allt viktigare att kunna kombinera familjeliv och karriär. Förslag till fortsatt forskning: Att titta på familjeföretag för att se om dessa skiljer sig åt från andra organisationer vad gäller synen på ledarskap. Hur kommer generationsövergången att se ut och hanteras i familjeföretagen? Ett annat ämne som skulle vara intressant att studera djupare är hur 50- och 60-talisterna, ”den bortglömda generationen”, upplever det stundande generationsskiftet? Uppsatsens bidrag: Denna studie utmärker sig genom att belysa hur generationsskiftet kommer att påverka oss på regional nivå. Dessutom behandlar jag ämnesområdet ledarskap och hur detta påverkas av ett generationsskifte, varpå jag sticker ut från de uppsatser som beskriver generationsväxlingen i sig.

<p> </p><p><strong><p>Sammanfattning</p></strong><p>På 1940-talet föddes det många barn och denna generation skulle ut i arbetslivet under något som kallats rekordåren, vilket innebär att generationen inte i någon större utsträckning har märkt av arbetslöshet. När denna generation nu lämnar arbetslivet kommer de att lämna en hålighet efter sig. Enligt flera studier har det visat sig att människor i dagens samhälle är friskare och lever längre än tidigare. 40-talisterna anses vara annorlunda förhållandevis mot de generationer som idag har omsorg i dagens samhälle. Trots att vi lever längre och är friskare kommer 40-talisterna att behöva omvårdnad i framtiden och genom att de har arbetat hela sitt liv, kan detta leda till att de har andra krav än tidigare generationer. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vilka förväntningar 40-talisterna har på äldreomsorgen i framtiden. De frågeställningar vi har haft som utgångspunkt är: Vilka förväntningar har 40-talisterna på sin egen omvårdnad inom äldreomsorgen i framtiden? Hur upplever 40-talisterna att äldreomsorgen fungerar idag? Vilka förändringar är önskvärda inom äldreomsorgen i framtiden?</p><p>Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i vår undersökning, där vi intervjuade 10 informanter som alla är födda under 1940-talet. Informanterna är bosatta i två olika län i Sverige och de är både män och kvinnor. Vi valde vår teoretiska referensram utifrån vårt empiriska material. Den teori vi har använt oss av är empowerment. Utifrån vårt resultat och teori har vi byggt upp vår analys, vi har även valt att jämföra analysen mot tidigare forskning inom området och begreppen trygghet och behov.</p><p>Vi valde att dela upp resultatet i olika teman bland annat, förväntningar på den egna framtida vården, upplevelser till den befintliga vården och önskemål om framtida förändringar av vården. Resultatet visar på att 40-talisterna har andra förväntningar på äldreomsorgen än vad tidigare generationer har. Detta handlar bland annat om att man förväntar sig att få den personliga hjälp man behöver och att man ska få något tillbaka av samhället, genom skatten man har betalat.</p></p> / <p><strong><p>Abstract</p></strong></p><p>Many children were born in the 1940s and this generation was integrated into working life under something called the record years, which means that they have not been noticed by unemployment. As this generation leaves the working life, they will leave a void behind. According to several studies people are living longer and are healthier in the community. People who were born in the 1940s consider being different relative to the generations who have geriatric care in today's society. Although we leave longer and are healthier will the people who were born in the 1940s need geriatric care in the future, and the fact that they have worked their whole life may lead them to have different requirements than previous generations. Our purpose with this essay was to examine the expectations the people who were born in the 1940s have on the geriatric care in the future. The issues we have had as a starting point is: What expectations have the people who were born in the 1940s in their own geriatric care in the future? How are the people who were born in the 1940s experience of the geriatric care today? What changes is desirable in the geriatric care in the future?</p><p>We have chosen to use a qualitative method in our investigation, we interviewed 10 informants and all were born in the 1940s. The informants were living in two different counties in Sweden and they were both men and women. We chose our theoretical frame of reference on the basis of our empirical material. The theory we have used is empowerment. We have built up our analysis based on our results and theory; we have also chosen to compare the analysis against previous research in this field and the concept safety and needs.</p><p>We have chosen to divide the results in different themes, some themes are expectations about their own future care, experiences to the existing care and wishes for future changes in the geriatric care.The results display that the people who were born in the 1940s have greater expectations for their geriatric care then previous generations have.</p>

<p><strong>Många och gamla! - Hur vill 40-talisterna ha sin framtid inom äldreomsorgen?</strong></p><p>Syftet med den här studien är att undersöka hur fyra informanter, vilka är födda mellan åren 1940 till 1949, ser på sin framtid som eventuellt hjälpbehövande inom äldreomsorgen samt vilka behov, farhågor och förväntningar de har.  För att utföra denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer, där fyra informanter, två kvinnor och två män deltog. Intresset för studien och framtidens äldreomsorg är stort. Det märktes inledningsvis i studien att många ville få chansen att komma fram och berätta om deras känslor i ämnet. Intervjuerna baseras på ostrukturerade frågor som öppnar upp för informanten att berätta mer än vad strikt strukturerade frågor gör, och intervjuerna fortlöpte mer som samtal. Arbetet bygger på resultatet av intervjuerna och är analyserade med hjälp av livsloppsperspektivet, Eriksons utvecklingsteori och rollteorin.</p><p> </p><p>En av de delar som uppmärksammas i undersökningen är att åsikterna skiftar hos våra informanter om hur dagens äldreomsorg bedrivs och hur de vill ha det i framtiden. En slutsats som dras utifrån studien är att våra informanter inte tror att 40-talisterna kommer att ha mer krav på framtidens äldreomsorg. Det viktigaste för våra informanter var att få vara frisk så de kan få göra det som önskas göra, men även att bli behandlade som människor om och när de blir kunder inom äldreomsorgen är något de prioriterar. En av informanterna upplever den tid han är i nu som en tid då krämporna börjar komma och arbetet blir tyngre att sköta, han ser tillbaka på sin uppväxt och ser att det arbete han haft i ungdomen nu tycks ha satt sina spår. Flertalet av informanterna i studien uppger att de känner att de är på de nedre trappstegen i livet, detta till trots, har ett par av dem som medverkade i studien, svårt att tala om framtiden som hjälpbehövande, då de helst vill se bort, och inte tänka på detta. Ett par av våra informanter tar förgivet att deras anhöriga och då främst barnen kommer att finnas där och strida för dem då det behövs. Det är många i denna generation som inte vågar bli gamla på grund av den vård som finns idag, <em>"Som äldreomsorgen ser ut idag hoppas jag att jag avlider innan det blir dags att få hjäl</em>p" uttrycker sig en av våra informanter och härigenom ser vi den rädsla som vi talar om inledningsvis i arbetet. </p>