No description available.

Abstract Kurs: Ämnesfördjupande arbete, Management 2FE01E Författare: Simon Lundmark Handledare: Lektor Hans Lundberg Examinator: Lektor Anders Hytter Titel: Rekrytering av nyexaminerade studenter – En studie om arbetsgivarens rekryteringsbeteende Nyckelord:”Employer Branding”, Nyexaminerade studenter, Rekrytering, Studentrelevant arbete   Bakgrund: När företag skall rekrytera ny personal väljer de mellan flera olika ansökande personer. Denna studie fokuserar på att öka akademiskstuderandes förståelse för arbetsgivares rekryteringsbeteende, detta för att underlätta dessa studerandes övergång mellan den akademiska världen till näringslivet.     Problemformuleringar: Vilka faktorer är prioriterade för att bli kallad till intervju i en rekryteringsprocess av nyexaminerade studenter? Hur värderar företag erfarenheten av ett studentrelevant arbete under studietiden vid en potentiell rekrytering? Hur stor påverkan har arbetsgivarens ”Employer Brand” vid en rekryteringsprocess? Syfte: Syftet är att öka förståelsen för hur företag värderar att studenter haft ett studie-relaterat arbete under universitetsstudietiden vid rekrytering av ny-examinering. Detta för att studerande ska öka sin kunskap och förmåga att påverka sin kommande situation som arbetssökande och förbättra sina möjligheter för en lyckad rekrytering. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign som har inkluderat semistrukturerade intervjuer för materialinsamling. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes med företag i tjänstemarknaden. Från populationen där alla företag verksamma i Sverige var inräknade, gjordes ett urval att studien skulle avgränsas svenska tjänstemarknaden. Resultat: Genom denna studie kunde det klargöras att näringslivserfarenhet var den högst prioriterade faktorn för att bli kallas till en intervju, därefter var på en överensstämmande utbildning som var den faktorn med mest relevans. Erfarenheten av ett studentrelevant arbete under sin studietid värderades som en positiv erfarenhet. En erfarenhet som värderades högre jämfört med en studerande utan den erfarenheten, fast med högre betyg. Studien kunde även visa att företagen indirekt blir påverkade av sitt ”Employer Brand” eller liknande strategier i sin rekryteringsprocess.

I denna studie undersöks med hjälp av semistrukturerade intervjuer lärares upplevda stress vid inträdet i yrket, samt hur förberedda de upplever sig vara inför yrkesrollen. I studien undersöks bland annat faktorer såsom nyexaminerade lärares upplevda stress, strategier för att hantera den upplevda stressen, samt lärarutbildningens utformning. Undersökningens resultat diskuteras, med Kugels teori om faser i universitetslärares professionella utveckling, som utgångspunkt. Undersökningens resultat visar att informanterna har olika uppfattningar om den upplevda stressen. Dock kan det konstateras att samtliga informanter har känt eller känner sig stressade som nyexaminerade lärare. Det finns inga större skillnader avseende vilket stadium man undervisar på, det vill säga att det inte spelar någon roll om man är lågstadie-, mellanstadie-, högstadie- eller gymnasielärare. Vidare visar resultatet att det finns flera bidragande stressorer till den upplevda stressen, bland annat lärarutbildningens utformning som resulterat i bristande kunskaper inom vissa arbetsområden. Det framgår även stressorer som krav, kontroll, tid och så vidare i föreliggande resultat. Studien visar även att de informanter som redan under utbildningens gång hade strategier för att hantera stress även använde sig av samma strategier för att dämpa stressen i arbetslivet. De informanter som inte hade några tydliga strategier för stresshantering sedan innan uppger att de nu som verksamma lärare istället har utvecklat detta, främst med hjälp från exempelvis kollegor. Gällande lärarutbildningens utformning och förberedelse framkommer olika uppfattningar och åsikter och det framgår tydligt att det vore önskvärt med mer utbildning inom exempelvis stresshantering, föräldrakontakt och bemötandet av elever i svårigheter.

Syftet med denna studie var att ur ett individuellt, ett interaktionellt och ett situationellt perspektiv undersöka hur lärarmentorers och läraradepters upplevelser av mentorskap för nyexaminerade lärare, en konstellation utformad för att underlätta lärares introduktion till yrket. Anledningen till att författarna valde att undersöka just denna fråga var att de såg det som ologiskt att mentorskapet inte är mer omdiskuterat och bättre implementerat, trots att det tycks vara en bra åtgärd i teorin. För att uppfylla studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre lärarmentorer och tre läraradepter. Informanternas utsagor bearbetades och tolkades sedan med hjälp av tematisk analys och två teoretiska perspektiv. Dessa två perspektiv, sociokulturellt perspektiv och ramfaktorteorin, användes för att förstå den sociala, respektive den kontextuella aspekten av mentorskapet. Studien resulterade i flertalet slutsatser. De intervjuade mentorerna uppgav att de bemöter sina adepter på ett jämlikt och stöttande sätt, genom vilket de stöttar sina adepters utveckling utifrån deras proximala utvecklingszoner. Mentorernas deltagande i mentorskapet har också påverkat deras yrkesutveckling positivt i och med att interaktionen med adepterna lett till att de tillskansat sig nya intellektuella redskap. Lärarna med erfarenhet av att agera adepter skiljde sig snarare åt i hur de upplevde mentorskapet. En adepts mentorskap var samarbetsbaserat och adeptens mentor stöttade hen utifrån hens proximala utvecklingszon. Detta gjorde att mentorskapet bidrog positivt till adeptens yrkesutveckling. De övriga två adepterna bemöttes på ett hierarkiskt sätt av deras mentor, och dennes brist på stöttning utifrån adepternas proximala utvecklingszoner innebar att mentorskapet påverkade deras yrkesutveckling negativt. Gemensamt för samtliga sex lärare var att de upplevt ett bristande stöd och ansvarstagande för mentorskapet från skolledningens sida, vilket utgjorde en övergripande ramfaktor med negativ inverkan på mentorskapens utfall. Skolledningarnas hantering av mentorskapen överensstämde inte heller särskilt väl med de nationella riktlinjerna för mentorskapet, vilket visade på en bristande inverkan från de konstitutionella ramarna.

Bakgrund: Att arbeta inom akutsjukvård innebär ett varierat och oförutsägbart arbete med korta patientmöten och många besökare, vilket ställer höga krav på vårdpersonalen. Allmänsjuksköterskan som arbetar på akutmottagningen ställs inför dagliga stressfaktorer, som innefattar en hög arbetsbelastning där kompetens kan vara avgörande.  Syfte: Att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelser av att arbeta på en akutmottagning. Metod: En litteratursammanställning med en kvalitativ ansats där 11 vetenskapliga artiklar sammanställdes och analyserades till teman och subteman.  Resultat: Det framkom fyra teman: Arbetsmiljön, Arbetskollegor, Arbetsrelaterad stress samt Kompetensens betydelse, med sammanlagt 9 subteman.  Slutsatser: Sjuksköterskan upplever att säkerhetsrisker samt stress i arbetsmiljön har negativa effekter på välbefinnandet. För att sjuksköterskan ska uppnå ett välbefinnande och tillgodose en patientsäker vård, har arbetskollegor en betydande roll. En högre kompetens samt utbildning kan leda till ett säkrare förhållningssätt, patientsäker vård samt ett bättre välbefinnande. Vidare studier är av vikt för att belysa allmänsjuksköterskans upplevelser i sin arbetssituation samt studera förbättringsarbeten. Detta kan leda till en god vårdrelation i en vårdande miljö och stärka allmänsjuksköterskans välbefinnande samt värdighet.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur nyexaminerade lärare ser på ledarskap i klassrummet, samt vilken forskning det finns om ledarskap i klassrummet. Studien inleds med en litteraturstudie där det presenteras några definitioner av begreppet ledarskap samt vad ledarskap i klassrummet består av. Litteraturstudien behandlar även olika ledarstilar, vad nyexaminerade lärare kan ha svårt med samt hur en duktig lärare skall vara. Därefter följer en redovisning av en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fem stycken lärare. </p><p>I den efterföljande diskussionen har frågeställningarna nedan utgjort grund för jämförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin. </p><p>* Vad tycker de nyexaminerade lärarna att deras ledaruppgifter är? </p><p>* Vilken slags ledarstil finner man hos de nyexaminerade lärarna? </p><p>* Hur ska en bra lärare vara? </p><p>* Vilka svårigheter brottas nyexaminerade lärare med? </p><p>* Anser de nyexaminerade lärarna att lärarutbildningen förberett dem för yrkeslivet, vad gäller ledarskap? </p><p>I det avslutande kapitlet går det att läsa vilka slutsatser som kan dras av studien. Där framgår bland annat att det som var svårt för de nyexaminerade, vad gäller ledarskap, var all planering och organisering av arbetet. Andra slutsatser är att man inte kan finna någon spcifik renodlad ledarstil hos någon lärare och inte heller finna några speciella egenskaper som utmärker en god lärare.</p>

<p>Detta examensarbete bygger till stor del på Arja Paulins avhandling från 2007 där hon i sin</p><p>studie visar vissa av de svårigheter nyutbildade lärare möter under sin första tid i yrket.</p><p>Utifrån de svårigheter som Paulin redogör för är vårt syfte med examensarbetet att skapa</p><p>förståelse kring om och i så fall hur den psykiska hälsan påverkas hos nyexaminerade lärare.</p><p>Vi har även valt detta ämne på grund av den avsaknad som vi anser finns inom forskning</p><p>kring denna företeelse. I studien har fyra nyexaminerade lärare, två kvinnliga och två manliga,</p><p>intervjuats. Arbetets studie bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt från det</p><p>hermeneutiska synsättet.</p><p>Resultatet i vår studie påvisar att alla intervjuade lärare har upplevt stress i olika situationer</p><p>under sin första tid i yrket. Angående studiens slutsatser kan tydliga paralleller också dras till</p><p>Paulins (2007) avhandling angående de svårigheter hon menar nyutbildade lärare möter under</p><p>sin första tid i yrket. En annan slutsats i studien är de brister som de intervjuade lärarna</p><p>upplevt i sin utbildning, där ibland avsaknad av de yrkesetiska kompetenserna.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur nyexaminerade lärare ser på ledarskap i klassrummet, samt vilken forskning det finns om ledarskap i klassrummet. Studien inleds med en litteraturstudie där det presenteras några definitioner av begreppet ledarskap samt vad ledarskap i klassrummet består av. Litteraturstudien behandlar även olika ledarstilar, vad nyexaminerade lärare kan ha svårt med samt hur en duktig lärare skall vara. Därefter följer en redovisning av en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fem stycken lärare. I den efterföljande diskussionen har frågeställningarna nedan utgjort grund för jämförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin. * Vad tycker de nyexaminerade lärarna att deras ledaruppgifter är? * Vilken slags ledarstil finner man hos de nyexaminerade lärarna? * Hur ska en bra lärare vara? * Vilka svårigheter brottas nyexaminerade lärare med? * Anser de nyexaminerade lärarna att lärarutbildningen förberett dem för yrkeslivet, vad gäller ledarskap? I det avslutande kapitlet går det att läsa vilka slutsatser som kan dras av studien. Där framgår bland annat att det som var svårt för de nyexaminerade, vad gäller ledarskap, var all planering och organisering av arbetet. Andra slutsatser är att man inte kan finna någon spcifik renodlad ledarstil hos någon lärare och inte heller finna några speciella egenskaper som utmärker en god lärare.

Detta examensarbete bygger till stor del på Arja Paulins avhandling från 2007 där hon i sin studie visar vissa av de svårigheter nyutbildade lärare möter under sin första tid i yrket. Utifrån de svårigheter som Paulin redogör för är vårt syfte med examensarbetet att skapa förståelse kring om och i så fall hur den psykiska hälsan påverkas hos nyexaminerade lärare. Vi har även valt detta ämne på grund av den avsaknad som vi anser finns inom forskning kring denna företeelse. I studien har fyra nyexaminerade lärare, två kvinnliga och två manliga, intervjuats. Arbetets studie bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt från det hermeneutiska synsättet. Resultatet i vår studie påvisar att alla intervjuade lärare har upplevt stress i olika situationer under sin första tid i yrket. Angående studiens slutsatser kan tydliga paralleller också dras till Paulins (2007) avhandling angående de svårigheter hon menar nyutbildade lärare möter under sin första tid i yrket. En annan slutsats i studien är de brister som de intervjuade lärarna upplevt i sin utbildning, där ibland avsaknad av de yrkesetiska kompetenserna.

The study - Hur skapas en journalist? - examines why so many people choose to turn tothe journalist profession when the conditions for a secure position on the labor market ispoor. The study also highlights how recently graduated journalist perceives their temporary and insecure position on the labor market. The study was performed trough ten biographical interviews with recently graduated journalists. Via the interviews I examined what has formed the individuals to perceive journalism as a rational or pragmatic choice for a career. The study shows that journalists, who come from families with high cultural capital, have been shaped by a particular culture of education, which focuses on education as a step towards selfrealization. The individuals have therefore taken career decisions among what they find developing. In the study, I found that the journalists have undergone two different types of life courses. There are the journalists who followed a more linear life course to the profession, and the ones who have undergone a more “crooked” life course. The linear life course is characterized by the fact that the individuals relatively early after highschool started to study journalism. These individuals, who followed the linear life course, have had a more straight forward way to the occupation mainly because of their social network. They have, through their social network, had the journalistic profession placed on their horizon of action because they either have parents who are journalists or because they have worked with the profession at some point. Those individuals whohave followed a crooked life course have not seen journalism as an obvious career choice, but the profession has progressively placed itself on their horizon of action because of past experiences. They have traveled, moved, worked and studied a variety of classes, mainly classes whit focus on languages and creative writing, before they started to study journalism. These past experiences have formed the individuals to perceive journalism as a pragmatic or rational career choice. I also find indications that the journalists who have undergone a more crooked life course find their insecure and temporary situation on the labor market less problematicthan the ones who have followed a linear life course. I suggest that the journalists whohave undergone a crooked life course have developed a higher tolerance towards a precarious and temporary situation on the labor market, their previous flexible life course have given rise to a higher tolerance of uncertainty. In other words, their pastlives has partly formed them to want to become journalists, but also made them more suitable for a temporary labor market.