Syftet med följande arbete har varit att undersöka hur lärarstarten för fyra avgångsstudenter vid Lärarutbildningen 2005 har sett ut och vad som har påverkat den. I djupintervjuer redogör de för sitt första år. Berättelserna ställs mot utsagor från andra nyutbildade och erfarna lärare; allt för att se vad som är unikt och vad som är allmängiltigt. Resultatet pekar på att faktorerna för en lärarstart är så många att ett allmänt stödprogram för nyanställda lärare måste hanteras med stor varsamhet. Det är osäkert om nyblivna lärares upplevelser ens är unika för just dem. Många av yrkets ljusa och mörka sidor tycks snarare vara yrkesspecifika, även beskrivna av erfarna lärare. Avgörande för lärarstarten är att hitta en balans mellan yrkets möjligheter och begränsningar. Men yrkes- och livserfarenhet spelar också in. / The purpose of the following paper has been to investigate how the teaching start for four graduate students at Lärarutbildningen 2005 has been and what has affected it. In interviews they tell about their first year. The tellings are compared to those of other graduates and of experienced teachers, all for the purpose of spotting what is unique and what is generally applicable. The result indicates that the factors for a teaching start are so many that general support programs for newly employed teachers must be handled with exceptional care. It is uncertain that the experiences of unpracticed teachers are unique for this group. Many of the professions darker and brighter sides seem to be general to all teachers - also described by those who are well experienced. Crucial to a teaching start is finding a balance between the possibilities and the setbacks of the teaching profession. However general professional and life experience also has an impact.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket. I övergången från student till sjuksköterska finns en förhöjd risk för att utveckla stress. Stress uppkommer av flera olika anledningar och det finns olika tillvägagångssätt för att hantera den uppkomna stressen och därmed försöka förekomma eventuella negativa konsekvenser.Syfte: Syftet var att kartlägga och analysera vetenskapliga litteratur om nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av stress den första tiden som professionell sjuksköterska.Metod: En litteraturstudie med åtta kvantitativa, en kvalitativ och en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats från olika delar av världen. Litteraturstudien inkluderade studier som behandlade nyexaminerade sjuksköterskor som inte har jobbat mer än 2 år, yrkesrelaterad stress, strategier för att hantera stressen och konsekvenser av upplevd stress efter kritisk granskning. Databaser som användes för litteratursökningen var Cinahl, PubMed och PsycINFO.Resultat: Nyexaminerade sjuksköterskor känner moderata till höga nivåer av stress på arbetsplatsen. Stressen beror på olika faktorer. De mest förekommande stressfaktorerna är arbetsbörda, anpassning, kompetens, handskas med döden, typ av arbetsplats samt situationer med patientkontakt. Nyexaminerade sjuksköterskor använde sig av olika strategier för att hantera stressen. De som använde effektiva hanteringsstrategier kände sig mindre stressade. Ångest, depression, dåligt självförtroende, avsikt att byta yrke, sluta och byta jobb oftare är de mest upplevda konsekvenser av upplevd stress. Slutsats: Studiens resultat visar att nyexaminerade sjuksköterskor känner moderata till höga nivåer av stress under de första två åren av deras yrkeskarriär. Stressen de upplever får konsekvenser på så väl individ- som organisationsnivå. Stressen genererar negativa känslor och påverkar sjuksköterskornas vilja att stanna på arbetet. / Background: Stress is common among nurses and in the transition from student to professional nurse there is an increased risk for developing feelings of stress. Stress occurs for various reasons and there are different strategies to handle the stress to anticipate possible negative consequences.Aim: The aim with the study was to examine and analyse scientific literature about newly graduated nurses’ experiences about stress during their first years as a professional nurse.Methods: A literature study of eight quantitative, one qualitative and one combined qualitative and quantitative study from different parts of the world. Studies that dealt newly graduated nurses who have not worked more than two years as professional nurses and also dealt work related stress, coping strategies and consequences of perceived stressors were included after critical review. The databases Cinahl, PubMed and PsycINFO were used for the literature research.Results: Newly graduated nurses feel moderate to high levels of stress at work. Stresses occurs due to various factors. The most common stress factors are workload, alignment, skills, dealing with death, type of workplace and dealing with the patients. Newly graduated nurses used different coping strategies. Those who used effective coping strategies felt less stressed and also those who got help in the form of nursing group, elaborate procedures and job standardization of department or employer also experienced less stress. Anxiety, depression, poor self-esteem, intention to change profession, intention to quit and change of workplace more frequently are the most perceived impact of these stressors.Conclusion: This study show that graduated nurses feel moderate to high levels of stress during the first two years of their professional career. The stresses they experiencing has consequences in both individual and organizational level. The stress generates negative feelings and have an influence at the nurses will to stay at work.

Bakgrund: Nyexaminerade sjuksköterskor upplever en klyfta mellan teori och praktik. Sjuksköterskor examineras i stor utsträckning men många väljer att lämna yrket. Det blir problematiskt när nyexaminerade sjuksköterskor väljer att lämna yrket när personalbrist redan råder. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka nyexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av de två första yrkesverksamma åren.Metod: Litteraturstudien är baserad på åtta kvalitativa studier. Databaser som användes var Scopus, CINAHL och APA Psychinfo. Analysen genomfördes med inspiration av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och nio underkategorier. Kategorierna som framkom var, ‘upplevelse av känslomässiga påfrestningar’, ‘Kollegialt bemötande påverkar upplevelsen’, ‘Upplevelse av bristande professionell kapacitet’, ‘Att med tiden uppleva utveckling’. Konklusion: Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde en stark känslomässig påfrestning samt att yrket påverkade privatlivet negativt. De upplevde att de inte var tillräckligt förberedda och att de hade begränsade kunskaper. Bristande stöd från kollegor var ett hinder för utvecklingen. Positiv feedback från kollegor gav känsla av säkerhet En lättnad upplevdes efter mer erfarenhet. Mer arbete krävs av ledning inom hälso- och sjukvården för att underlätta de första åren som yrkesverksam sjuksköterska. / Background: Newly graduated nurses experience a gap between theory and practice. Nurses in large extent graduate, but many choose to leave the profession. It becomes problematic when newly graduated nurses choose to leave the profession when there is already a shortage of staff. Aim: The purpose of the literature study was to investigate newly graduated nurses' experiences of the two first years in the profession.Methods: Literature study based on eight qualitative studies. Databases used were Scopus, CHINAL and APA Psychinfo. The analysis was performed with inspiration from Friberg's five-step model. Results: The analysis resulted in four main categories and nine subcategories. The categories that emerged was, 'experience of emotional stress', 'Collegial treatment affects the experience', 'Perception of lack of professional capacity', 'Experience development over time'. Conclusion: Newly graduated nurses experienced emotional stress and that the profession affected private life negatively. They felt that they were not sufficiently prepared and that they had limited knowledge. Lack of support from colleagues was an obstacle to development. Positive feedback from colleagues gave a sense of security. After more experience a relief was felt. More work is required by the management of healthcare to facilitate the first years of professional nursing.

Socialt arbete är en central komponent i samhället som bland annat bidrar till upprätthållande av människors jämlika levnadsvillkor. Socionomer besitter en framträdande roll när det gäller upprätthållandet av välfärdssystemet. För att fånga upp det sociala arbetets bredd är socionomutbildningen en generalistutbildning som täcker olika kunskapsområden. Tidigare forskning belyser att nyexaminerade socionomer inte känner sig tillräckligt förberedda den första tiden av arbetet. Nyexaminerade socionomers upplevelser av att vara förberedda avgörs av olika faktorer, bland annat tidigare erfarenheter och personliga egenskaper. Syftet i följande studie är att vidare undersöka vilka faktorer som har varit avgörande för upplevelsen av de första yrkesåren. Ambitionen utgörs även av att undersöka nyexaminerade socionomersupplevelse av klientkontakt och den professionella yrkesrollen. Sex semistrukturerade intervjuer analyseras med hjälp av forskningsmetoden socialkonstruktivistisk Grundad teori. De teoretiska redskapen som appliceras är KASAM och Gräsrotsbyråkrati. Studien kommer bland annat fram till att arbetet har ett oväntat administrativt fokus, att utformning av klientkontakt påverkas av faktorer såsom arbetsbelastning, klientens kommunikationsförmåga etcetera. Strävan efter att utöva den professionella yrkesrollen drivs av ett intresse för socialt arbete, en självständighet och självkännedom.

Bakgrund: Palliativ vård är komplext och utmanande ur flera perspektiv. Behovet av palliativ vård ökar i takt med en åldrande befolkning och forskningens framsteg. Både på en nationell- och internationell nivå. Patienter och anhöriga ställer krav på en god och säker vård vilket sjukvården menar att sjuksköterskor ska leverera. Detta trots upplevelser av bristande kunskaper och förberedelser inför vårdandet av palliativa patienter. Metod: Vårdvetenskapliga artiklar användes och söktes fram genom databaserna CINAHL och MEDLINE. Arbetet består av en allmän litteraturöversikt. En kvalitativ studiedesign användes för att på ett lämpligt sätt besvara syftet och därmed det fenomen arbetet belyser. Syfte: Syftet är att belysa nyexaminerade sjuksköterskor upplevelser av att vårda palliativa patienter. Resultat: Arbetet resulterade i tre teman, den palliativa vårdens emotionella påverkan, emotionellt- och kollegialt stöd, och bristfällig utbildning. Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde att det var emotionellt svårt att vårda palliativa patienter. Anhöriga utgjorde en viktig del i den palliativa vården och deras behov av stöd och information var av betydelse. Tillgängligheten och stöd från erfarna kollegor var en väsentlig del i arbetet. Bristfällig utbildning och erfarenheter var en gemensam faktor för den upplevda komplexiteten och svårigheterna inom palliativ vård. Slutsats: Resultatet bidrar till en djupare förståelse för hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever vårdandet av palliativa patienter. Detta kan leda till bättre palliativ vård eftersom nyexaminerade sjuksköterskors behov av stöd belyses. Det kan resultera i bättre hälsa och välmående inom professionen. Detta är också i enlighet med de globala målen, där välmående och hälsa är en viktig faktor för hållbar utveckling.

The purpose of this study is to analyze job advertisements through a content analysis to identify which competencies are coveted by employers, their frequency, with the purpose to contribute with new information to give newly graduated accountants a better understanding of what is required to transition into the profession. The study is based on a content analysis of job advertisements. The empirical data has been contextualized with the theoretical framework to investigate which competencies are coveted in both theory and practice for newly accounting graduates. The literature review draws on a selected collection of scientific articles and books, providing an in-depth understanding of the most in-demand competencies. The study concludes that accounting graduates need a broad set of competencies to succeed in the job market. Communication skills, accuracy, organization, collaboration, service orientation, and a willingness to develop are the most coveted competencies. In contrast, competencies such as critical thinking, loyalty, and proactivity are mentioned less frequently. The findings indicate that a balanced competence-profile, incorporating both soft and hard skills, is crucial to meet the industry's demands and challenges. / Syftet med studien är att genom en innehållsanalys analysera jobbannonser för att kartlägga vilka kompetenser som eftertraktas av arbetsgivare och dess frekvens, vidare ska detta bidra med ny information för att ge nyexaminerade redovisningsekonomer en bättre bild av vad som krävs för att enklare ta steget in i arbetslivet. Studien är baserad på en innehållsanalys av jobbannonser. Empiriinsamlingen har satts i kontext med litteraturen i den teoretiska referensramen för att undersöka vilka kompetenser som eftertraktas både i teori och praktik av nyexaminerade redovisningsekonomer. Litteraturgenomgången bygger på en utvald samling vetenskapliga artiklar och böcker som täcker forskningsområdet och ger en djupgående förståelse för de kompetenser som är mest eftertraktade. Från studien dras slutsatsen att nyexaminerade redovisningsekonomer behöver en bred uppsättning kompetenser för att lyckas på arbetsmarknaden. Kommunikationsförmåga, noggrannhet, struktur, samarbete, service och en vilja att utvecklas är mest eftertraktade, medan kompetenser som kritiskt tänkande, lojalitet och proaktivitet nämns mindre frekvent. Studien visar att en balanserad kompetensprofil som inkluderar både mjuka och hårda färdigheter är avgörande för att möta branschens krav och utmaningar.

Employability among newly graduated students, a concept that is being discussed more as of late, as well as it is growing. The interesting aspect of the concept is how you, as an individual, can contribute in order to better your employability skill or competence. Additional interesting aspects subsists of which factors within employability that are interesting among the employers and what the government, different organizations or education can do to contribute for a greater employability skill set. However, this thesis mainly focuses on what it actually means to be employable. This study is based on an analysis between two groups, one study group and one control group. The study concludes whether newly graduated students from two different groups feel that it is somewhat difficult to enter the labor market, where the study group have had some kind of connection with different business companies, through experience or shorter internships. How well do the individuals within these two different groups know their own employability? The aim of the study is to analyze whether there is a difference between the newly graduated students, within the two different groups, regarding their employability. Moreover, whether the students from the study group with internship experiences within their degree, have better employability competence or not. In order to reach out to a larger group, which we decided to define to no later graduation than five years prior to this study, we decided to use a quantitative method. A questionnaire survey was conducted where the survey was based on fixed options with possibility for voluntary supplementary comments. Furthermore, the choice of a questionnaire fell naturally because of the time limit as well as the need of a large amount of answers to reach the purpose of the study. A total of 183 answers were obtained where 1213 questionnaire were sent out, giving a response rate of 15, 09 percent and a loss of 84, 9 percent in the study. Based on the respondents results on their estimation of their different characteristics, which were in connection with the different employability factors, has the following concluding results been drawn: When it comes to the respondents’ estimation of themselves in the survey, the three most common options, which they consider to have acquired their characteristics from, are: education, family / upbringing and previous employment. The research group and the control group showed similar values and results, with no major differences. However, some interesting relations were found. / Anställningsbarhet bland nyexaminerade studenter är någonting som på senare tid diskuterats allt mer. Hur ska individen göra sig mer anställningsbar samt vilka kompetenser bör utvecklas hos studenter under studietiden. Vad kan stat, organisation samt utbildning göra för att bidra till att en individ som efter avslutade studier möts av ett mottagande näringsliv. Främst, vad innebär det att vara anställningsbar? Bakgrund Studien bygger på en undersökning om huruvida nyexaminerade studenter ur två olika grupper anser hur det är att ta sig från examen till näringsliv. Hur väl dessa individer känner till sin egen anställningsbarhet. Av egna erfarenheter så har anställningsbarhet varit någonting som funnits med under hela utbildningens gång, vikten läggs dock på individen. Syfte Syftet med studien är att undersöka om det finns en skillnad gällande anställningsbarhet mellan studenter som under sin studietid har, eller inte har utfört ett verklighetsbaserat praktiskt projekt. Metod Metoden som använts i denna studie har ett kvantitativt utformande. En enkätundersökning genomfördes där enkäten var uppbyggd av fasta svarsalternativ med möjlighet till kompletterande kommentarer. Valet av en enkätstudie föll sig naturligt, eftersom en större mängd svar behövdes för att kunna besvara frågeställningar samt nå upp till syftet med studien. Enkäten skickades ut till en undersökningsgrupp samt en kontrollgrupp som bestod av studenter som tagit examen mellan åren 2013-2017. Sammanlagt samlades 183 enkäter in av 1213 som skickades ut vilket ger en svarsfrekvens på 15,09 procent samt ett bortfall på 84,91 procent på studien. Resultat Resultatet grundar sig i respondenternas skattning av de egenskaper som är kopplade till begreppet anställningsbarhet. De flesta respondenterna skattar sig högt vad gäller egenskaperna med undantag för enstaka respondenter. De tre mest förekommande alternativen, där studenter anser sig fått egenskaperna ifrån är: utbildning, familj/uppfostran samt tidigare anställning. Undersökningsgruppen och kontrollgruppen visade snarlika värden, eftersom inga större skillnader hittades, däremot intressanta samband.

<p>För att bli en demokratisk medborgare behövs kunnande i matematik, då samhällsinformation ska förstås och kritiskt kunna granskas för att ha möjlighet att fatta välgrundade vardagsbeslut. Denna kunskap behövs även för fortsatta studier samt för att få ett fungerande yrkesliv. Fenomenet matematik¬undervisning kan av olika lärare beskrivas, upplevas och uppfattas på kvalitativt skilda sätt. Studiens syfte var att undersöka och beskriva nyexaminerade lärares uppfattningar av fenomenet matematikundervisning samt att nå en ökad förståelse för och kunskap om nyexaminerade lärares första tid som lärare i matematik. Studiens fenomenografiska ansats var kvalitativt analytisk och beskrivande. Ett strategiskt urval har gjorts, där sex lärare har intervjuats. Den kvalitativa forskningsintervjun transkriberades och analyserades, vilket ledde till studiens resultat i form av beskrivnings¬kategorier. Den överordnade beskrivningskategorin var legitimitet, vilket i sin tur beskrevs på tre kvalitativt skilda sätt, som att legitimitet formellt tillskrivs, att legitimitet förvärvas samt att legitimitet tilldelas. Dessa beskrivningskategorier motsvarade studiens kvalitativa variation. Slutsatsen blev att legitimitet påverkade den nyexaminerade lärarens matematikundervisning samt relationen med övriga matematiklärare.</p>

För att bli en demokratisk medborgare behövs kunnande i matematik, då samhällsinformation ska förstås och kritiskt kunna granskas för att ha möjlighet att fatta välgrundade vardagsbeslut. Denna kunskap behövs även för fortsatta studier samt för att få ett fungerande yrkesliv. Fenomenet matematik¬undervisning kan av olika lärare beskrivas, upplevas och uppfattas på kvalitativt skilda sätt. Studiens syfte var att undersöka och beskriva nyexaminerade lärares uppfattningar av fenomenet matematikundervisning samt att nå en ökad förståelse för och kunskap om nyexaminerade lärares första tid som lärare i matematik. Studiens fenomenografiska ansats var kvalitativt analytisk och beskrivande. Ett strategiskt urval har gjorts, där sex lärare har intervjuats. Den kvalitativa forskningsintervjun transkriberades och analyserades, vilket ledde till studiens resultat i form av beskrivnings¬kategorier. Den överordnade beskrivningskategorin var legitimitet, vilket i sin tur beskrevs på tre kvalitativt skilda sätt, som att legitimitet formellt tillskrivs, att legitimitet förvärvas samt att legitimitet tilldelas. Dessa beskrivningskategorier motsvarade studiens kvalitativa variation. Slutsatsen blev att legitimitet påverkade den nyexaminerade lärarens matematikundervisning samt relationen med övriga matematiklärare.

Background: Work-related stress can negatively affect the health of newly graduated nurses, whichcan have consequences such as a shortage of nurses. If factors are identified that can lead to work-related stress, it also opens up the possibility of preparing newly graduated nurses for the work-related stress that may occur in their new profession. Aim: The aim was to investigate factors that can lead to work-related stress in newly graduated nurses. Method: A literature review with a qualitative approach that included 10 articles. Results: Factors that can lead to work-related stress in newly graduated nurses were presented with two themes: work environment and transition. Four subthemes were formed to describe the experiences of newly graduated nurses: responsibility, feeling inadequate, self-confidence and competence. Conclusion: Work-related stress can be linked to the work environment and affect patient safety, it canalso lead to mental illness or that nurses leave the profession during the transition period. Work-relatedstress in the first years of the new profession may be linked to a lack of support from colleagues andmanagers. With the help of a satisfactory introduction and mentoring program, where experiencednurses act as support for the newly graduated nurses, work-related stress can be reduced. / Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan påverka nyexaminerade sjuksköterskors hälsa negativt vilket kan få konsekvenser så som sjuksköterskebrist. Identifieras faktorer som kan leda till arbetsrelaterad stress öppnar det också upp möjligheten att förbereda nyexaminerade sjuksköterskors för den arbetsrelaterade stressen som kan förekomma i deras nya profession. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som kan leda till arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor.   Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som inkluderade 10 artiklar. Resultat: Faktorerna som kan leda till arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor presenterades med två teman vilka är arbetsmiljö och transition. Fyra subteman bildades för att beskriva nyexaminerades sjuksköterskors upplevelser dessa var: ansvar, att känna sig otillräcklig, självförtroende och kompetens. Slutsats: Arbetsrelaterad stress kan kopplas till arbetsmiljön och kan påverka patientsäkerheten samt omvårdnadsarbetet, den kan också leda till att nyexaminerade sjuksköterskor upplever psykisk ohälsa eller lämnar sjuksköterskeyrket under transitionsperioden. Arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor under de första åren i det nya yrket kan vara kopplat till bristande stöd från kollegor och chefer. Med hjälp av en tillfredställande introduktion och mentorprogram, där erfarna sjuksköterskor/handledare agerar stöd till de nyexaminerade sjuksköterskorna, kan känslan av arbetsrelaterad stress hos de nyexaminerade sjuksköterskorna minska.