The aim of the study was to describe parents' experiences of empty nest. The sample consisted of individuals who had experienced one child moving out of the parental home. Data were collected through qualitative semi-structured interviews and were analyzed by using thematic analysis. The thematic analysis revealed four themes, Concerns about the new time in life, Changing roles, Socializing in the family and Testing the relations. Due to the themes participants' stories reveal anxiety facing the time that will come when children takes the step to leave the nest. The experiences of the children moving out changed over time as well as the phases of the process to reach a new identity follows a progression. The relationship within the family is changing with new ways to communicate and socialize. This affects the parental relationship and leads to deeper relationship or in the direction of a separation. One conclusion is that mental preparation in the context and the time before moving out leads to positive experiences, which contributed to the relocation of a whole experienced as positive even if it starts with concern. Parents who discuss the new situation of life and prepare for changes improve the relationship.

No description available.

Demenssjukdom är en av Sveriges stora folksjukdomar och det är många med demenssjukdom som vårdas i hemmet av sina anhöriga. Sjukdomen bryter långsamt ner de kognitiva funktionerna hos den demenssjuke och ställer stora krav på den anhöriges resurser. Att ansvara för sin närståendes omvårdnad och att i sin relation få förändrade roller kan skapa en psykisk och fysisk belastning. I många fall kommer anhöriga till en tidpunkt där vård i hemmet blir allt mer omöjlig och tvåsamheten inte längre går att upprätthålla. Beslutet att flytta isär blir oundvikligt. Det finns begränsad forskning om hur de anhöriga upplever den första tiden efter att den närstående med demenssjukdom flyttat hemifrån. Vårdpersonal behöver kunskap och medvetandegöras om den känslomässiga påfrestning det innebär att behöva släppa taget om sin närstående för att kunna ge ett bra stöd. Studiens syfte är att beskriva anhörigs upplevelse i samband med att en närstående med demenssjukdom flyttat hemifrån till särskilt boende i kommunen. Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta anhöriga intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys ledde fram till tre kategorier: Att vara närvarande i dåtiden, att utmanas i vardagen och att möta framtiden. Resultatet visade att livet förändras för alltid när en närstående får en demensdiagnos. De anhöriga var närvarande i dåtiden samtidigt som vardagen gav nya utmaningar och framtiden kändes oviss. Vägen fram till att behöva flytta isär kan många gånger vara kantad av både sorg och utmattning. De anhöriga bär på en känslomässig börda i form av skuld, sorg och ensamhet. Det fanns också ett behov hos de anhöriga att prata med någon som hade tid och intresse av att lyssna till deras upplevelser. Detta talar för att distriktssköterskor har ett ansvar för även de anhöriga och inte bara den demenssjuke, att anhöriga kommer till tals och blir lyssnade på. Genom att ta tillvara på de anhörigas resurser och få dem att känna sig trygga och sedda kan detta leda till en känsla av sammanhang vilket också kan bibehålla anhörigas hälsa. Stöd och kunskapsspridning till de anhöriga kan ge ett mer hållbart samhälle på sikt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs nio från Vindeln och Gällivare ser på studie- och yrkesval och hur genus, klass och boendeort kan relateras till elevernas uppfattningar om framtida möjliga studie- och yrkesval och frågan om att flytta eller stanna kvar på boendeorten. Studien avser att besvara frågeställningarna “hur ser elever i årskurs nio från Vindeln och Gällivare på framtida studie- och yrkesval?” och “hur kan genus, klass och boendeort relateras till elevernas uppfattningar om möjliga studie- och yrkesval och frågan om att flytta eller stanna kvar på boendeorten?”. I gruppintervjuer med tre tjejer och tre killar från vardera ort söks svar på dessa frågeställningar. Studiens resultat visar att intresse och social bakgrund har stor betydelse för både killarna och tjejernas studie- och yrkesval. Bland eleverna görs studie- och yrkesvalen generellt sett inom deras handlingshorisont, men vissa val görs också utifrån vad som anses vara “good enough”. De sociala kategorierna genus, klass och boendeort påverkar också elevernas studie- och yrkesval och i frågan om att flytta eller stanna kvar. Dessa kategorier samverkar, skapas och återskapas genom att eleverna i sina berättelser gör sig själva och sina studie- och yrkesval begripliga i kontrast till något annat, det vill säga det andra genuset, andra familjemedlemmar och andra orter. Elevernas motiv till att stanna på boendeorten är trygghet i form av familj, vänner och så kallade insiderfördelar. Drivkrafterna bakom en flytt är att få bo i en egen lägenhet, större frihet, slippa pendling, uppleva världen och ett större utbud av aktiviteter.

The aim of this study is to examine how notions of ageing, old age, life course and a good life is related to old peoples understanding of and their actions about their living situation. Notions, ideals and practices of home, ageing and old age are studied with ethnographic methods and analyzed with Sara Ahmeds phenomenological and queer theoretical tools ”the straight line” and ”orientation” to show how they relate to each other. The empirical material is based on 13 qualitative interviews with 15 persons who are more than 65 years old and live in different housing types in Sweden. The informants understanding of ageing and old age is one focus of the study, and the decision to move or not – and to where – is another. Even the experience of moving to a new place and the experience of elderly care in their home is described. The result shows that the decision of where to live and if, or when, it is necessary to move is often characterized by ambivalence during old age. It is related to two opposite norms about how to act during old age. Old people are expected to move as a preparation for negative changes in health, which follows a normative life course. At the same time, old people are expected to counteract their ageing by trying to stay in their home as long as possible. The event to move during old age can therefore be seen as a part in the process of becoming old. The opposite norms which old people have to relate to makes it difficult for old people to stay oriented. The study also shows that the feeling of home, the experiance of becoming old and orientation to norms affect each other.

No description available.

<p>The aim for this thesis is to illuminate expectations and conceptions of senior housing from an individual perspective of seniors and how senior housing is put in relation to the process of ageing. Safety, community and accessibility are main notions for the seniors and therefore also in this essay. The method used for writing, analysing and interviewing is Grounded theory, with basis from social constructionism. Theoretical background comes from theories developed in social gerontology and gerotranscendence. These theories helps to give perspective to the analysis of the interviews. Good connection with neighbours, less work with gardening and housing, and to be better prepared for future problems are main reasons that makes this senior housing interesting, as well as to be able to continue a valuable lifestyle with a self chosen amount of activities and social company with friends and family.</p>

The aim for this thesis is to illuminate expectations and conceptions of senior housing from an individual perspective of seniors and how senior housing is put in relation to the process of ageing. Safety, community and accessibility are main notions for the seniors and therefore also in this essay. The method used for writing, analysing and interviewing is Grounded theory, with basis from social constructionism. Theoretical background comes from theories developed in social gerontology and gerotranscendence. These theories helps to give perspective to the analysis of the interviews. Good connection with neighbours, less work with gardening and housing, and to be better prepared for future problems are main reasons that makes this senior housing interesting, as well as to be able to continue a valuable lifestyle with a self chosen amount of activities and social company with friends and family.

The purpose of this study is to gain an increased insight into what motivates people to relocate houses in Sweden and how it differs depending on which areas the houses relocate between. The purpose of the study is also to see if the motive for relocating houses changes after the relocation of a house. The study was carried out through a descriptive survey study, where participating respondents were sought in groups on social media, which all had some connection to the phenomena. Two different groups of respondents were sought, those who plan to relocate houses and those who have already relocated houses. The empirical material from the surveys has then been analyzed and tabulated to see the different patterns and how they differ.  Based on the findings in this study, it showed that the majority of all of those who relocate houses, relocate these because of cultural-historical motives, but that the motives also differs depending on which municipal groups that are concerned.  The motives also do not change significantly after a house move. Most of all houses in the study are relocated from rural municipalities, but also from and to and within rural municipalities. Some of them also moved up in the municipal-hierarchy and some them moved down.

SAMMANFATTNINGElever som går Estetiskt program med inriktning animation, har flyttat till Eksjö från hela landet eftersom det är riksintag. Hur går det då för dessa elever som ger sig iväg hemifrån redan vid 15-16 års ålder? En del flyttar långt, och har bara möjlighet att åka hem under de längre loven. Andra behöver inte flytta lika långt och kan utan problem åka hem varje helg. Under min praktik på Eksjö gymnasium såg jag att flera av dessa elever har problem med sin situation. Kan det vara deras separation från hemmet och den stora omställning detta kan föra med sig, som var orsaken till problemen? Finns problemen i större utsträckning hos de elever som flyttat ”långt” jämfört med dem som flyttat ”kort”? Kanske finns det andra orsaker till problemen. Det kanske kan vara så att en del elever ser en chans att komma hemifrån genom att söka ett program med riksintag, vilket kan betyda att man inte har det genuina intresset för detta program. Motiven till att flytta kan vara många och det kan påverka skolsituationen. Syftet med min studie är att undersöka vad det är som motiverar elever att flytta till Eksjö för att gå Estetiskt program med inriktning animation, hur eleverna upplever sin situation och om det finns något samband mellan hur de trivs och hur långt de har flyttat. Jag har undersökt detta genom att intervjua sex elever som går Estetiskt program med inriktning animation på Eksjö gymnasium. Intervjuerna har varit upplagda så, att vi har samtalat om olika teman som varit uppskrivna i punktform. Dessa har vi haft framför oss och gått igenom tillsammans punkt för punkt. Det jag har kommit fram till i min undersökning är att de flesta flyttar för att de har ett genuint intresse för animation, samtidigt som det finns de som flyttar av andra anledningar. Jag har dessutom kommit fram till att det finns ett samband mellan hur eleverna trivs och hur långt de flyttat. Detta kan påverka deras situation när det gäller studier, klassen, boendet och fritiden. Flera elever känner sig isolerade och skulle behöva komma ”ut” i samhället. Även om man trivs med klasskompisar, kan det bli instängt på skolan. Denna insikt skulle kunna vara användbar för skolan, då alla inblandade skulle ha nytta av att eleverna kunde få hjälp att söka kontaktvägar till meningsfulla fritidsaktiviteter.SÖKORDRiksintag, intresse, motivation, flytta hemifrån, tonårsperiod, föräldrar, trygghet.