The aim of the study was to describe parents' experiences of empty nest. The sample consisted of individuals who had experienced one child moving out of the parental home. Data were collected through qualitative semi-structured interviews and were analyzed by using thematic analysis. The thematic analysis revealed four themes, Concerns about the new time in life, Changing roles, Socializing in the family and Testing the relations. Due to the themes participants' stories reveal anxiety facing the time that will come when children takes the step to leave the nest. The experiences of the children moving out changed over time as well as the phases of the process to reach a new identity follows a progression. The relationship within the family is changing with new ways to communicate and socialize. This affects the parental relationship and leads to deeper relationship or in the direction of a separation. One conclusion is that mental preparation in the context and the time before moving out leads to positive experiences, which contributed to the relocation of a whole experienced as positive even if it starts with concern. Parents who discuss the new situation of life and prepare for changes improve the relationship.

SAMMANFATTNINGElever som går Estetiskt program med inriktning animation, har flyttat till Eksjö från hela landet eftersom det är riksintag. Hur går det då för dessa elever som ger sig iväg hemifrån redan vid 15-16 års ålder? En del flyttar långt, och har bara möjlighet att åka hem under de längre loven. Andra behöver inte flytta lika långt och kan utan problem åka hem varje helg. Under min praktik på Eksjö gymnasium såg jag att flera av dessa elever har problem med sin situation. Kan det vara deras separation från hemmet och den stora omställning detta kan föra med sig, som var orsaken till problemen? Finns problemen i större utsträckning hos de elever som flyttat ”långt” jämfört med dem som flyttat ”kort”? Kanske finns det andra orsaker till problemen. Det kanske kan vara så att en del elever ser en chans att komma hemifrån genom att söka ett program med riksintag, vilket kan betyda att man inte har det genuina intresset för detta program. Motiven till att flytta kan vara många och det kan påverka skolsituationen. Syftet med min studie är att undersöka vad det är som motiverar elever att flytta till Eksjö för att gå Estetiskt program med inriktning animation, hur eleverna upplever sin situation och om det finns något samband mellan hur de trivs och hur långt de har flyttat. Jag har undersökt detta genom att intervjua sex elever som går Estetiskt program med inriktning animation på Eksjö gymnasium. Intervjuerna har varit upplagda så, att vi har samtalat om olika teman som varit uppskrivna i punktform. Dessa har vi haft framför oss och gått igenom tillsammans punkt för punkt. Det jag har kommit fram till i min undersökning är att de flesta flyttar för att de har ett genuint intresse för animation, samtidigt som det finns de som flyttar av andra anledningar. Jag har dessutom kommit fram till att det finns ett samband mellan hur eleverna trivs och hur långt de flyttat. Detta kan påverka deras situation när det gäller studier, klassen, boendet och fritiden. Flera elever känner sig isolerade och skulle behöva komma ”ut” i samhället. Även om man trivs med klasskompisar, kan det bli instängt på skolan. Denna insikt skulle kunna vara användbar för skolan, då alla inblandade skulle ha nytta av att eleverna kunde få hjälp att söka kontaktvägar till meningsfulla fritidsaktiviteter.SÖKORDRiksintag, intresse, motivation, flytta hemifrån, tonårsperiod, föräldrar, trygghet.

The aim of this thesis is twofold. First, from a life course perspective I´m going to study thetiming of a number of life course events in sparsely populated areas and urban areas in acohort of people born 1968-1971. The second part of the aim is to analyze how the timing ofthe life course events in a later stage of life affects the residential choice, with special focuson owning the dwelling, in the above mentioned geographical areas.The life course events in focus are; leaving the parental home, the first cohabitation or thefirst marriage, the first childbearing and the first separation or divorce.The results state that there are significant differences between sparsely populated and urbanareas in the cohort, in timing for at least three out of the four life events. The difference inaverage age between sparsely populated and urban areas is biggest for leaving the parentalhome and for the first cohabitation or marriage with the rural individuals being the youngest.The same pattern is also visible for the first child but the difference in timing between the twogeographical areas are less distinct for that event. For separations and divorces there are noclear differences in timing.Linear regressions show that educational level is of crucial importance for the timing ofthe life events. An increasing level of education leads to a later life event. Different economicvariables such as income support, unemployment allowance and disposable income also havean influence on the timing of the events. But the significance of the effect of these variableson the average age is stronger in the urban areas than in the sparsely populated districts. Itseems that in sparsely populated areas there are other variables that play an essential rolewhen it comes to the timing of the events in the life course. One possible aspect, but not investigatedhere, could be the impact of the wider family context.Finally, a control for how the different timing of the life events in the two geographicalcontexts affects the residential choice at least ten years after the events has been done. Itshows that the general pattern concerning the residential choice of the cohort is that 90 percentin sparsely populated areas and 70 percent in the urban areas defined as suburbs lives inowned villas. It seems that, in this cohort, house owning is an overrepresented way of residenceregardless the individuals geographical identity.The results also shows that people in the cohort, regardless if and when the four life eventshas taken place in the younger ages, to a large extent in the later life still lives in the sametype of municipality (sparsely populated or urban). In other words, it is not possible to findany strong correlations between the timing of the life events and residential choice in a laterstage of life.