Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs nio från Vindeln och Gällivare ser på studie- och yrkesval och hur genus, klass och boendeort kan relateras till elevernas uppfattningar om framtida möjliga studie- och yrkesval och frågan om att flytta eller stanna kvar på boendeorten. Studien avser att besvara frågeställningarna “hur ser elever i årskurs nio från Vindeln och Gällivare på framtida studie- och yrkesval?” och “hur kan genus, klass och boendeort relateras till elevernas uppfattningar om möjliga studie- och yrkesval och frågan om att flytta eller stanna kvar på boendeorten?”. I gruppintervjuer med tre tjejer och tre killar från vardera ort söks svar på dessa frågeställningar. Studiens resultat visar att intresse och social bakgrund har stor betydelse för både killarna och tjejernas studie- och yrkesval. Bland eleverna görs studie- och yrkesvalen generellt sett inom deras handlingshorisont, men vissa val görs också utifrån vad som anses vara “good enough”. De sociala kategorierna genus, klass och boendeort påverkar också elevernas studie- och yrkesval och i frågan om att flytta eller stanna kvar. Dessa kategorier samverkar, skapas och återskapas genom att eleverna i sina berättelser gör sig själva och sina studie- och yrkesval begripliga i kontrast till något annat, det vill säga det andra genuset, andra familjemedlemmar och andra orter. Elevernas motiv till att stanna på boendeorten är trygghet i form av familj, vänner och så kallade insiderfördelar. Drivkrafterna bakom en flytt är att få bo i en egen lägenhet, större frihet, slippa pendling, uppleva världen och ett större utbud av aktiviteter.

Bakgrund; Mångfald har under en lång tid varit ett högaktuellt begrepp inom näringslivet. Senaste åren har mångfalden i näringslivet fått mer uppmärksamhet, inte minst i bolagsstyrelser. En växande global marknad har lett till att mångfalden uppmärksammas alltmer. Förespråkarna för mångfald menar att det bidrar till bättre bolagsprestationer medan kritikerna menar att mångfald kan leda till försämrad kommunikation och försämrad konkurrensförmåga. Idag är Sverige ett heterogent land, kan heterogeniteten återfinnas i svenska styrelser och kan olika ägartyper förklara mångfalden i styrelsen.  Syfte; Uppsatsens syfte är att förklara om och i så fall hur olika ägartyper kan påverkamångfalden i bolagsstyrelser på den svenska börsmarknaden. Metod; Uppsatsen har en deduktiv forskningsansats, där en modell är grunden som förklarar hur mångfalden utgår ifrån agentteorin, resursberoendeteorin, upper echelon teorin, legitimitetsteorin och gruppkonfliktteorin. Kvantitativa forskningsmetoden bygger på svenskstyrelse-, ägar- och finansiell data från 2021.  Slutsatser; Uppsatsen kan konstatera att ägartyper inte kan förklara mångfalden i styrelsen. Uppsatsen ser istället homosocial reproduktion och upper echelon teorin som en möjlig förklaring till att styrelser ser ut som de gör. Styrelser i Sverige är homogena och det krävs stora förändringar för att de skall spegla svenska samhället på bättre sätt. / Bakground; Diversity has for a long time been a topic of discussion. In recent years, diversity in the business community has received more attention, not least in company boards. A growing global market has led to increasing attention to diversity. Proponents of diversity believe that it contributes to better corporate performance, while critics believe that diversity can lead to impaired communication and impaired competitiveness. Today, Sweden is a heterogeneous country, the question is if heterogeneity can be found in Swedish boards and if different types of ownership can explain the diversity of the board. Purpose; The purpose of the thesis is to explain if and how different types of owners can explain the diversity of board of directors in the Swedish stock market. Method; The thesis has a deductive research approach, where a theoretical model is the basis that explains how diversity is based on agent theory, resource dependency theory, upper echelon theory, legitimacy theory and group conflict theory. The quantitative research method is based on Swedish board-, ownership- and financial data from 2021. Conclusion; The thesis can state that ownership types can not explain the diversity of the board. The thesis instead sees homosocial reproduction and the upper echelon theory as a possible recruitment to make boards look the way they do. Boards in Sweden are homogeneous and major changes are required for them to reflect Swedish society in a better way.