Mitt syfte med studien är att undersöka konkreta exempel på svårigheter respektive möjligheter i det åldersblandade fritidshemmet, hur dessa hanteras av pedagogerna och hur de upplevs av barnen. Jag har gjort en diskuterande litteraturgenomgång och empirisk studie med hjälp av intervjuer för att få svar på min undersökning. För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat två fritidspedagoger och fem barn i åldrarna 6-8 år. Intervjuerna spelade jag in och senare transkriberade i sin helhet. Undersökningen är gjord på ett fritidshem med barn i åldrarna 6-8 år där verksamheten har haft olika prägel. Dels har de arbetat med verksamheten som medvetet åldersintegrerad och dels som åldersblandad utan en medveten integrerande tanke. Mina resultat av undersökningen visade att både den åldersblandade och åldersintegrerade verksamheten har både konkreta svårigheter och möjligheter. Det är den medvetna åldersintegreringen som ger de bästa möjligheterna men också de mesta svårigheterna. Det krävs att det verkligen finns tillräckligt med pedagoger tillhands för att hjälpa och stötta i samarbetet. Integrationen av sexåringarna på det åldersblandade fritidshemmet är också en svårighet. Det krävs särskild tid och fokus på dem för att få dem att känna trygghet i början. Detta åstadkom fritidshemmet i min studie genom att inte blanda dem med andra åldrar i början och genom att ha en pedagog som lägger extra fokus på den gruppen. Resultatet visade också att det åldersblandade fritidshemmet har svårigheter med att komma igång varje höst då gruppen splittrats för att tvåorna lämnar fritidset och nya sexåringar kommer. Gruppen måste då arbetas upp igen vilket pedagogerna också såg som en svårighet.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers tankar kring sin åldersgruppering i förskolan. Studien genomfördes med hjälp av litteraturstudier och intervjuer med pedagoger på förskolor med åldersblandat samt åldershomogent arbetssätt. Dessa delar sammanställdes och jämfördes med varandra. Resultaten visade att de som arbetar med åldersblandade barngrupper är mer missnöjda med sitt arbetssätt än de med åldershomogent arbetssätt. Vi har kunnat se ett samband mellan påverkan på sin arbetssituation och hur nöjd man är med denna. En slutsats vi kommit fram till är att man bör ha kunskap om sin åldersgruppering för att kunna motivera den för sig själv och för andra men även kunna se kritiskt på verksamheten för att kunna utveckla densamma. En annan slutsats vi kommit fram till är att det inte finns någon ideal åldersgruppering. Det finns fördelar och nackdelar med allt och med rätt inställning till sin ålderssammansättning kan man få båda att fungera. Det gäller också att välja det man tycker är bra från båda arbetssätten och kombinera det i sin verksamhet.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers tankar kring sin åldersgruppering i förskolan. Studien genomfördes med hjälp av litteraturstudier och intervjuer med pedagoger på förskolor med åldersblandat samt åldershomogent arbetssätt. Dessa delar sammanställdes och jämfördes med varandra. Resultaten visade att de som arbetar med åldersblandade barngrupper är mer missnöjda med sitt arbetssätt än de med åldershomogent arbetssätt. Vi har kunnat se ett samband mellan påverkan på sin arbetssituation och hur nöjd man är med denna. En slutsats vi kommit fram till är att man bör ha kunskap om sin åldersgruppering för att kunna motivera den för sig själv och för andra men även kunna se kritiskt på verksamheten för att kunna utveckla densamma. En annan slutsats vi kommit fram till är att det inte finns någon ideal åldersgruppering. Det finns fördelar och nackdelar med allt och med rätt inställning till sin ålderssammansättning kan man få båda att fungera. Det gäller också att välja det man tycker är bra från båda arbetssätten och kombinera det i sin verksamhet.

Vi har skrivit detta arbete för blivande och yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att ta reda på vilka fördelar och nackdelar det finns med ett ålders¬blandat arbetssätt och hur gruppdynamiken påverkas av en åldersblandad sammansättning. Vi har belyst lärar- och elevperspektiven och genom intervjuer fått fram fem lärares och två elevers uppfattningar och erfarenheter om denna organisationsform. Vi har även tagit del av tidigare forskning genom litteraturstudier inom området. Det finns både pedagogiska vinster och förluster med att arbeta åldersblandat. Till vinsterna hör bland annat en lättare inskolningsperiod, ökad ansvarskänsla hos de äldre eleverna när de hjälper de yngre och att eleverna både ger och tar emot kunskap. Till förlusterna hör att det är svårare för peda¬gogen att planera undervisningen på grund av åldersskillnaden i gruppen, då klassen för¬ändras varje år det svårt att skapa en gruppkänsla bland eleverna och det finns en risk att lärarna använder de yngsta barnen som styrgrupp och därmed sänker kunskapskraven / Vi har skrivit detta arbete för blivande och yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att ta reda på vilka fördelar och nackdelar det finns med ett ålders¬blandat arbetssätt och hur gruppdynamiken påverkas av en åldersblandad sammansättning. Vi har belyst lärar- och elevperspektiven och genom intervjuer fått fram fem lärares och två elevers uppfattningar och erfarenheter om denna organisationsform. Vi har även tagit del av tidigare forskning genom litteraturstudier inom området. Det finns både pedagogiska vinster och förluster med att arbeta åldersblandat. Till vinsterna hör bland annat en lättare inskolningsperiod, ökad ansvarskänsla hos de äldre eleverna när de hjälper de yngre och att eleverna både ger och tar emot kunskap. Till förlusterna hör att det är svårare för peda¬gogen att planera undervisningen på grund av åldersskillnaden i gruppen, då klassen för¬ändras varje år det svårt att skapa en gruppkänsla bland eleverna och det finns en risk att lärarna använder de yngsta barnen som styrgrupp och därmed sänker kunskapskraven

Syftet var att i denna studie behandla ämnet åldersblandat i förskolan. Syftet var att beskriva för och nackdelar med åldersblandade barngrupper i förskolan. Min undersökning bygger på rena faktastudier av litteratur samt enkäter och öppna frågor. Pedagogerna som deltagit i min enkät har erfarenheter av både åldersblandade och åldersindelade barngrupper. Resultatet i min studie pekar mot att åldersblandade barngrupper gynnar framförallt de yngre barnen. Åldersblandade barngrupper inom förskolan ser ofta bra ut på pappret, men att det i verkligheten verkar svårare att genomföra. Det gäller att man planerar verksamheten väl så att inte några åldersgrupper får sitta emellan eller glöms bort. Det är viktigt att säga att det faktiskt är många som faktiskt får en åldersblandad verksamhet att fungera väldigt bra. Fördelen med åldersblandade barngrupper är att barnen ges möjlighet att vara tillsammans med samma barn och vuxna under en längre tid och som pedagog får man då också bättre kontakt med föräldrarna och en bättre helhetssyn på barnen och dess utveckling eftersom man följer med barnen under en lång period. Man får också en ökad stabilitet och kontinuitet på förskolan. Sökord: Förskola, Åldersblandade, Barngrupper, Åldersindelade, Gruppsammansättningar

<p>Ett arbete om åldersintegrering samt om hur lärare upplever matematikundervisningen i detta arbetssätt. Här utreds eventuella fördelar och nackdelar. Hur fungerar matematiken i den åldersintegrerade klassen? Arbetet är baserat på litteratur samt intervjuer med lärare som arbetat åldershomogent och som nu arbetar åldersintegrerat. Anledningen var att se om det fanns några skillnader, vilka dessa var samt om de var negativa eller positiva. Kan man försvara den åldersintegrerade matematikundervisningen eller borde man istället tänka om och införa åldershomogen matematikundervisning på de skolorsom idag har åldersintegrerad undervisning i matematik?</p>

Ett arbete om åldersintegrering samt om hur lärare upplever matematikundervisningen i detta arbetssätt. Här utreds eventuella fördelar och nackdelar. Hur fungerar matematiken i den åldersintegrerade klassen? Arbetet är baserat på litteratur samt intervjuer med lärare som arbetat åldershomogent och som nu arbetar åldersintegrerat. Anledningen var att se om det fanns några skillnader, vilka dessa var samt om de var negativa eller positiva. Kan man försvara den åldersintegrerade matematikundervisningen eller borde man istället tänka om och införa åldershomogen matematikundervisning på de skolorsom idag har åldersintegrerad undervisning i matematik?

Syftet med examensarbetet är studera inledningsskedet av en förändringsprocess på en skola som ålderintegrerar högstadiet. Studien ämnar inte ta ställning för eller emot åldersintegrering i sig, eller besvara några frågor som rör åldersintegrationens vara eller icke vara, utan fokuserar på lärarnas förhållningssätt i denna förändringsprocess.Arbetet ger en inblick i litteraturens olika förhållningssätt i synen på skolledningens och lärarnas ansvar i ett förändringsarbete. Genom observationer av lektioner, samt intervjuer med lärare och skolledning på den berörda skolan framkommer deras syn på hur en förändringsprocess har skett i realiteten. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eftersom snabba förändringar är en del av skolans vardag är det ännu viktigare att ha ett klart uttalat syfte, så att inte förändringen sker för förändringens skull. Viktiga aspekter i sammanhanget är värdet av en gemensam vision och lärarnas delaktighet i beslutsfasen.

I dagsläget läggs många skolor på landsbygden ner. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare på dessa skolor ser på framtiden för sin skola. I studien finns lärares reflektioner över hur det pedagogiska arbetet särskiljer sig på en landsbygdsskola. De reflekterar även över i vilken utsträckning åldersblandad undervisning kan vara en möjlighet för skolor att fortsätta bedriva verksamheten.Den största orsaken till att skolor läggs ner är att elevantalet har sjunkit och kommunerna behöver tänka ekonomiskt. Dessutom måste skollagen att ”utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet” (URL 6, 2008) uppfyllas oavsett om det är en stor eller liten skola. Lärarna i studien anser att det är mycket viktigt att bevara skolorna på landsbygden för att få trygga elever och för att kunna behålla en levande landsbygd. Åldersblandade klasser är på mindre skolor nödvändigt, lärarna som arbetar med undervisningsmetoden ser många fördelar.

Persson, Nina (2012). Åldersblandade eller åldersindelade barngrupper i förskolan? – En studie om motiv bakom barngruppskonstellationer. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola.Examensarbetet belyser motiv som ligger bakom de två olika barngruppskonstellationerna, åldersblandade respektive åldersindelade barngrupper i förskolan. Syftet med undersökningen är dels att undersöka vilka motiv som ligger till grund för valet av de olika barngruppskonstellationerna, dels att undersöka vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i respektive gruppkonstellation, samt undersöka vem som har inflytande över vilken barngruppskonstellation det ska vara. Jag vill undersöka vem som har inflytande över hur barngruppskonstellationen ska se ut eftersom jag är intresserad av att se om det finns ett samband mellan detta inflytande och vilka motiv som ligger bakom den valda gruppkonstellationen. Studien grundar sig på följande frågeställningar: Har förskollärare/rektorer några motiv till att ha valt åldersindelade respektive åldersblandade avdelningar? – Om de har det, i så fall vilka? Vem har inflytande över hur barngruppskonstellationen ska se ut och varför? Vilka fördelar och nackdelar upplever förskollärare/rektorer/föräldrar med de olika barngruppskonstellationerna? Både kvalitativ och kvantitativ metod har använts för att kunna få frågorna besvarade. Urvalsgruppen består av både förskollärare, rektor och föräldrar. Resultatet visar att det finns olika motiv som ligger till grund för valet av barngruppskonstellation och dessa motiv har att göra med barns utveckling och lärande. De motiv som anges är t.ex. lekkamrater, material och aktiviteter. Det framkommer också att det är rektorerna som beslutat hur barngruppskonstellationen ska se ut, vilket innebär att vare sig arbetslagen eller föräldrar har haft inflytande där.