Mitt syfte med studien är att undersöka konkreta exempel på svårigheter respektive möjligheter i det åldersblandade fritidshemmet, hur dessa hanteras av pedagogerna och hur de upplevs av barnen. Jag har gjort en diskuterande litteraturgenomgång och empirisk studie med hjälp av intervjuer för att få svar på min undersökning. För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat två fritidspedagoger och fem barn i åldrarna 6-8 år. Intervjuerna spelade jag in och senare transkriberade i sin helhet. Undersökningen är gjord på ett fritidshem med barn i åldrarna 6-8 år där verksamheten har haft olika prägel. Dels har de arbetat med verksamheten som medvetet åldersintegrerad och dels som åldersblandad utan en medveten integrerande tanke. Mina resultat av undersökningen visade att både den åldersblandade och åldersintegrerade verksamheten har både konkreta svårigheter och möjligheter. Det är den medvetna åldersintegreringen som ger de bästa möjligheterna men också de mesta svårigheterna. Det krävs att det verkligen finns tillräckligt med pedagoger tillhands för att hjälpa och stötta i samarbetet. Integrationen av sexåringarna på det åldersblandade fritidshemmet är också en svårighet. Det krävs särskild tid och fokus på dem för att få dem att känna trygghet i början. Detta åstadkom fritidshemmet i min studie genom att inte blanda dem med andra åldrar i början och genom att ha en pedagog som lägger extra fokus på den gruppen. Resultatet visade också att det åldersblandade fritidshemmet har svårigheter med att komma igång varje höst då gruppen splittrats för att tvåorna lämnar fritidset och nya sexåringar kommer. Gruppen måste då arbetas upp igen vilket pedagogerna också såg som en svårighet.

Syftet med examensarbetet är studera inledningsskedet av en förändringsprocess på en skola som ålderintegrerar högstadiet. Studien ämnar inte ta ställning för eller emot åldersintegrering i sig, eller besvara några frågor som rör åldersintegrationens vara eller icke vara, utan fokuserar på lärarnas förhållningssätt i denna förändringsprocess.Arbetet ger en inblick i litteraturens olika förhållningssätt i synen på skolledningens och lärarnas ansvar i ett förändringsarbete. Genom observationer av lektioner, samt intervjuer med lärare och skolledning på den berörda skolan framkommer deras syn på hur en förändringsprocess har skett i realiteten. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eftersom snabba förändringar är en del av skolans vardag är det ännu viktigare att ha ett klart uttalat syfte, så att inte förändringen sker för förändringens skull. Viktiga aspekter i sammanhanget är värdet av en gemensam vision och lärarnas delaktighet i beslutsfasen.

Syftet med denna studie var att se om och hur Montessoripedagogiken används i idrottsundervisningen. Vi har använt oss av läroplansteorin som utgår från vad Bernstein (1971) och Lundgren (1979) framställt. Linde (2000) tar Bernsteins och Lundgrens arbeten i anspråk i sin utveckling av läroplansteorin där han beskriver hur det praktiskt går till när läroplaner skrivs, tolkas och tillämpas. Vi har tittat på Montessoris sex grundprinciper frihet, struktur och ordning, verklighet och natur, atmosfär och skönhet, social träning samt Montessorimaterialet. Undersökningen har utgått från frågeställningarna; gör idrottsläraren några urval i sin idrottsundervisning utifrån Montessoripedagogikens sex grundfaktorer? Hur förverkligar och iscensätter idrottsläraren Montessoripedagogikens sex grundfaktorer i idrottsundervisningen?Undersökningsgruppenbestodavfyraidrottslärarepå Montessorigrundskolor i Skåne och undersökningen ägde rum hösten 2009. Metoderna som vi har valt att använda oss av var kvalitativa intervjuer samt observationer. Resultatet av undersökningen var att idrottslärarna använde sig av två av dessa sex grundprinciper i idrottsundervisningen. De två grundprinciperna som användes i idrottsundervisningen var frihet och social träning. Under grundprincipen frihet var den gemensamma faktorn i idrottsundervisningen att alla idrottslärare undvek tävlingsmomentet. Under grundprincipen social träning var den gemensamma faktorn att alla skolorna hade relativt små undervisnings grupper i idrottsundervisningen och att tre av fyra skolor hade åldersintegrerad idrottsundervisning. / The purpose of this study was to see whether and how Montessori pedagogy is used in physi-cal education. We made use of curriculum theory, based on what Bernstein (1971) and Lund-gren (1979) produced. Linde (2000) takes Bernstein´s and Lundgren's work used in their de-velopment of curriculum theory in which he describes how it practically goes to when the curriculum requires, be construed and applied. We've looked at Montessori's six basic princi-ples of freedom, structure and order, reality and nature, atmosphere and beauty, social skills and Montessori materials. The investigation has been based on the issues; do some PE (physi-cal education) teacher make any use, in their physical education, from Montessori's six basic factors? How does the PE teacher implement and stage Montessori's six basic factors in physical education? The study group consisted of four PE teachers at the Montessori Primary schools in southern Sweden and the study took place during autumn 2009. The methods we have chosen to make use of were qualitative interviews and observations. The results of the study were that the PE teachers made use of two of these six basic principles in physical edu-cation. The two basic principles used in physical education were freedom and social training. Under the heading of the basic principle of freedom was the common factor in physical educa-tion to all physical education teachers avoided the contest element. Under the heading of the basic principle of social skills was the common factor that all schools had relatively low num-bers of pupils in physical education and that three of the four schools had age-integrated physical education.

Persson, Nina (2012). Åldersblandade eller åldersindelade barngrupper i förskolan? – En studie om motiv bakom barngruppskonstellationer. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola.Examensarbetet belyser motiv som ligger bakom de två olika barngruppskonstellationerna, åldersblandade respektive åldersindelade barngrupper i förskolan. Syftet med undersökningen är dels att undersöka vilka motiv som ligger till grund för valet av de olika barngruppskonstellationerna, dels att undersöka vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i respektive gruppkonstellation, samt undersöka vem som har inflytande över vilken barngruppskonstellation det ska vara. Jag vill undersöka vem som har inflytande över hur barngruppskonstellationen ska se ut eftersom jag är intresserad av att se om det finns ett samband mellan detta inflytande och vilka motiv som ligger bakom den valda gruppkonstellationen. Studien grundar sig på följande frågeställningar: Har förskollärare/rektorer några motiv till att ha valt åldersindelade respektive åldersblandade avdelningar? – Om de har det, i så fall vilka? Vem har inflytande över hur barngruppskonstellationen ska se ut och varför? Vilka fördelar och nackdelar upplever förskollärare/rektorer/föräldrar med de olika barngruppskonstellationerna? Både kvalitativ och kvantitativ metod har använts för att kunna få frågorna besvarade. Urvalsgruppen består av både förskollärare, rektor och föräldrar. Resultatet visar att det finns olika motiv som ligger till grund för valet av barngruppskonstellation och dessa motiv har att göra med barns utveckling och lärande. De motiv som anges är t.ex. lekkamrater, material och aktiviteter. Det framkommer också att det är rektorerna som beslutat hur barngruppskonstellationen ska se ut, vilket innebär att vare sig arbetslagen eller föräldrar har haft inflytande där.