Denna studie hade syftet att undersöka om det går att förändra gruppdynamiken i en barngrupp i förskolan. Vi valde att utgå från olika tillitsövningar och samarbetsövningar. Vi har använt oss av observationer för att kunna se resultaten. Det resultat studien visade är att det kan ske förändringar med hjälp av olika aktiviteter. Studien genomfördes på en förskola där vi observerade barn i åldern 5 år. Av resultatet hade vi svårt att dra en slutsats dock kunde vi se en liten förändring med de barn som deltagit under båda tillfällena eftersom de börjat samarbeta mer. För att få ett tydligare resultat behöver övningarna dock genomföras under en längre tid då samarbete och självförtroende utvecklas.

Diss. Linköping : Univ.

<p>Sammanfattning</p><p>Mycket forskning har gjorts kring ungdomars tankar om Sex och Samlevnad, men få studier har gjorts kring ungdomars tankar och åsikter om Sex och Samlevnad ur ett genusperspektiv.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om tjejers och killars åsikter kring Sex- och Samlevnadsundervisningen i skolan skiljer sig åt och om deras beteende mot varandra förändras och i så fall hur de förändras när de pratar i en större grupp med det andra könet medverkande, till skillnad mot när de pratar i en mindre könshomogen grupp. Detta har vi försökt uppnå genom att först göra parintervjuer med könshomogena par för att slutligen använda oss utav en fokusgrupp med en könsheterogen grupp. Resultatet blev inte riktigt som vi tänkt oss då vi trodde att killarna skulle vara det mer utmärkande könet än vad de faktiskt var. Killarna var de som styrde samtalet i fokusgruppen men ville ändå försöka få med tjejerna. Tjejerna lät killarna ha övertaget och gjorde ingen större ansträngning att försöka ta över makten i samtalet. De verkade tycka att det var okej att de framstod som det lägre könet. De normer som finns ute i samhället kring hur tjejer respektive killar ska bete sig stämde alltså bra in på vår studie, särskilt bland tjejerna. Vad gäller killarnas och tjejernas åsikter kring Sex- och Samlevnadsundervisningen i skolan tog de upp ungefär samma saker. De ansåg att de har lärt sig mycket om preventivmedel och olika könssjukdomar och alla är överens om att de fått den undervisningen de behöver. Ungdomarnas åsikter ändrades inte så mycket från parintervjuerna till fokusgrupperna. Tjejernas åsikter var de som ändrades minst, de sa inte så mycket vare sig i parintervjuerna eller i fokusgruppen. Killarna däremot blev något mer öppna när vi satt i den stora heterogena gruppen än när de bara satt två killar och pratade. Hade vi haft möjligheten hade vi velat utveckla metoden mer till att innehålla fler fokusgrupper för att därför kunna utveckla en större bredd på arbetet.</p>

Sammanfattning Mycket forskning har gjorts kring ungdomars tankar om Sex och Samlevnad, men få studier har gjorts kring ungdomars tankar och åsikter om Sex och Samlevnad ur ett genusperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka om tjejers och killars åsikter kring Sex- och Samlevnadsundervisningen i skolan skiljer sig åt och om deras beteende mot varandra förändras och i så fall hur de förändras när de pratar i en större grupp med det andra könet medverkande, till skillnad mot när de pratar i en mindre könshomogen grupp. Detta har vi försökt uppnå genom att först göra parintervjuer med könshomogena par för att slutligen använda oss utav en fokusgrupp med en könsheterogen grupp. Resultatet blev inte riktigt som vi tänkt oss då vi trodde att killarna skulle vara det mer utmärkande könet än vad de faktiskt var. Killarna var de som styrde samtalet i fokusgruppen men ville ändå försöka få med tjejerna. Tjejerna lät killarna ha övertaget och gjorde ingen större ansträngning att försöka ta över makten i samtalet. De verkade tycka att det var okej att de framstod som det lägre könet. De normer som finns ute i samhället kring hur tjejer respektive killar ska bete sig stämde alltså bra in på vår studie, särskilt bland tjejerna. Vad gäller killarnas och tjejernas åsikter kring Sex- och Samlevnadsundervisningen i skolan tog de upp ungefär samma saker. De ansåg att de har lärt sig mycket om preventivmedel och olika könssjukdomar och alla är överens om att de fått den undervisningen de behöver. Ungdomarnas åsikter ändrades inte så mycket från parintervjuerna till fokusgrupperna. Tjejernas åsikter var de som ändrades minst, de sa inte så mycket vare sig i parintervjuerna eller i fokusgruppen. Killarna däremot blev något mer öppna när vi satt i den stora heterogena gruppen än när de bara satt två killar och pratade. Hade vi haft möjligheten hade vi velat utveckla metoden mer till att innehålla fler fokusgrupper för att därför kunna utveckla en större bredd på arbetet.

Titel Ledarskapet en framgångsfaktor för franchisetagare inom fastighetsmäklarbranschen. Nivå Examensarbete i företagsekonomi Författare Lovisa LundgrenOla Jansson Sjölund Handledare Per-Arne Wikström Syfte Vårt syfte är att förstå, beskriva och lyfta fram ledarskapets roll och påverkan för att bli en framgångsrik franchisetagare inom fastighetsmäklarbranschen Metod Vi har genomfört intervjuer av tre framgångsrika franchisetagare. Det insamlade materialet som vi sammanställt har lett till ett kvalitativt material. Materialet har vi granskat för att kunna urskilja likheter och även olikheter mellan deras arbetssätt som ledare för att uppnå framgång. Resultat och slutsats Våra slutsatser visar främst att ledarskapet påverkar framgången hos franchisetagare inom fastighetsmäklarbranschen. Viktiga faktorer att beröra för att uppnå framgång är gruppdynamik, struktur i arbetet, demokratiskt ledarskap, hårt arbete och uppmuntran. Förslag till fortsatt forskning Vi ser att en utveckling av vår studie och mer tyngd hade kunnat uppnås om vi även hade studerat franchisetagare med låg lönsamhet och hur deras ledarskap skiljer sig ifrån de med hög lönsamhet. Vi ansåg oss inte ha tillräckligt med tid för detta, vi kan också se en känslighet att kontakta och intervjua franchisetagare med låg lönsamhet, att de skulle uppfattas som kränkande. Men vi ser att det hade kunnat leda till ännu tydligare resultat då skillnaderna kanske blivit mer påtagliga och med fler framträdande faktorer både för ett lyckat respektive icke lyckat ledarskap. Uppsatsens bidrag Vi ser vår studie som ett hjälpmedel för fastighetsmäklarstudenter och fastighetsmäklare som går i tankar om att bli franchisetagare. Nyckelord Fastighetsmäklare, franchisetagare, ledarskap, gruppdynamik, framgångsfaktorer.

Abstrakt Vårdyrket anses som ett av de mest ansträngande yrken där sjukskrivningar förekommer redan i tidig ålder. I dagens senmoderna samhälle är det ett vanligt problem för anställda i olika verksamheter att hitta en balans mellan sin professionella yrkesroll som består av flexibilitet och ojämna arbetstider och sitt privatliv. Det är denna balans mellan arbetstid och privatliv som vi har undersökt och hur den påverkar anställdas välmående inom omsorgen. Det vi särskilt har undersökt är kommunikation och hur kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Kommunikation kan ses som en ”tvåvägs - process” där två personer utbyter tankar, funderingar och meningar. Enkelt sett så är det ett sätt att föra vidare information från den ena personen till den andra. Undersökningen utgår från följande frågor: Hur är sammanhållningen inom gruppen? Vad är bra eller mindre bra på arbetsplatsen, vad kan förbättras? Vilka förändringar har skett på arbetsplatsen och vad tycker de anställda om det? Hur fungerar ledarskapet och ledningen på arbetsplatsen? Vi har använt oss av kvalitativt fältarbete som består av 10 semi- strukturerade intervjuer samt observationer. Nyckelord: Gruppdynamik, Sammanhållning, Kommunikation, Ledarskap och Flexibilitet.

Träning i olika former har blivit en riktig fluga i dagens samhälle. Gymmen har mer medlemmar än någonsin och du kan överallt i media läsa om hur du ska träna, hur du ska träna för att går ner i vikt, vilka skor du ska ha och så vidare. Ett populärt sätt att träna är genom gruppträning, och vi ville med den här uppsatsen undersöka varför individer väljer gruppträning istället för ensam träning, då det sägs att dagens samhälle blir mer och mer individualiserat. Vi har också valt att fördjupa oss i hur gruppdynamiken tar form i en träningsgrupp. Vår avsikt med den här uppsatsen var att undersöka en organisation och dess medlemmar, hur de själva upplever gruppkänslan, gemenskapen och självklart varför de valt just den här träningsformen. Vi intresserade oss även för instruktörens betydelse för gruppen och hur hon eller han påverkar gruppdynamiken. Den gympaklass vi valde heter "Gymmixpulsen" och finns i Halmstad. Denna grupp består av en instruktör och medlemmar som kommer dit 1-3 gånger per vecka för att träna tillsammans. Genom intervjuer med en del av gruppmedlemmarna har vi fått reda på deras egen upplevelse om att vara en del av den här specifika gruppen. Vi har sedan använt oss av teorier som E. Goffman, K. Antons, Thomas J. Scheff, Donelson R. Forsyth och så vidare för att analysera dessa upplevelser och komma fram till en slutsats gällande gruppdynamiken i just den här gruppen. / Exercising in different forms has become a really big thing in today's society. The gym has got more members than ever and all over the magazines you can read about how to exercise, how to exercise to lose weight, what shoes you should wear and so on. A popular way to exercise is to exercise in groups. With this essay did we want to examine why individuals chose exercising in group instead of self-training when it`s said that today`s society is getting more and more individualized. We`ve also chose to look deeper at how group dynamics shows in group training. Our purpose with essay was to examine an organization and its members, how they experience the group feeling, the community they have and of cause why they choose this type of exercising. We were also interested in the instructors’ significance for this group and how she or he effects the group dynamic. The gymnastics team that we chose is called "Gymmixpulsen" and it`s located in Halmstad. The group consists of one instructor and members of this organization that comes there 1-3 times per week to exercise together. Through interviews with a part of the group members we`ve found out the members own experience of being a part of this specific group.We have used theories like E.Goffman, K. Antons, Thomas J. Scheff, Donelson R. Forsyth and so on to analyze these experiences to get to a conclusion about the group dynamics in this group.

Arbetets art har en grund baserat på elevers egna upplevelser om hur gruppkänslan byggs upp. Den informationen jämförs med skolverkets förordningar och regler. De berättelser eller aspekter av livsberättelser som framkommer från interjuverna analyseras genom en narrativ analysmetod som skapar en mer konkret massa av informanternas berättelser som gör att det är behändigt att arbete med. Vad som kom fram vid analysen av berättelserna var att eleverna hade nästan bara positiva upplevelser från skoltiden, och att det överensstämde med skolverket och barnkonventionens regleringar. Men det som även visade sig är att det självklart förekom situationer som var tvivelaktiga när man ser till lärarens agerande och att det kan ha funnits grund till anmälan. Något som är viktigt att bemärka är att arbetets art inte handlar om att smutskasta lärare utan att visa hur elever uppfattar lärarens arbete i frågan om gruppkänsla.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida dramapedagogik med fokus på forumspel/rollspel kunde ge en ökad förståelse för konflikter hos elever. Vi ville även synliggöra hur konflikter kan hanteras och förebyggas på ett effektivt sätt. Med detta arbete ville vi även sträva efter att öka elevernas självkänsla. Verktyg som använts för dokumentation för vårt utvecklingsarbete var observationer, reflektioner samt instudering av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sex lektionstillfällen i en årskurs trea där behovet av konflikthantering var stort. Genomfört utvecklingsarbete visar att dramapedagogik är en effektiv och lustfylld arbetsmetod. Vår slutsats är att dramapedagogik stärker elevernas självkänsla och gruppdynamik.

<p>Arbetets art har en grund baserat på elevers egna upplevelser om hur gruppkänslan byggs upp. Den informationen jämförs med skolverkets förordningar och regler. De berättelser eller aspekter av livsberättelser som framkommer från interjuverna analyseras genom en narrativ analysmetod som skapar en mer konkret massa av informanternas berättelser som gör att det är behändigt att arbete med. Vad som kom fram vid analysen av berättelserna var att eleverna hade nästan bara positiva upplevelser från skoltiden, och att det överensstämde med skolverket och barnkonventionens regleringar. Men det som även visade sig är att det självklart förekom situationer som var tvivelaktiga när man ser till lärarens agerande och att det kan ha funnits grund till anmälan. Något som är viktigt att bemärka är att arbetets art inte handlar om att smutskasta lärare utan att visa hur elever uppfattar lärarens arbete i frågan om gruppkänsla.</p>